Fredrik Valdeson. Foto: Niklas Björling
Fredrik Valdeson. Foto: Niklas Björling

I modern svenska föreligger ett visst mått av semantisk överlappning mellan å ena sidan dubbelobjektskonstruktion (dvs. konstruktion med indirekt objekt + direkt objekt, ex. ge ngn ngt, visa ngn ngt) och å andra sidan olika typer av prepositionskonstruktioner, framför allt med prepositionerna till (ge ngt till ngn), åt (ge ngt åt ngn) respektive för (visa ngt för ngn). Ett av de
övergripande målen med mitt avhandlingsarbete är att jämföra bruket av dubbelobjektskonstruktion med bruket av dessa tre (mer eller mindre) semantiskt ekvivalenta prepositionskonstruktioner.

Under seminariet kommer jag att redovisa en mer genomgripande semantisk analys av de fyra konstruktionerna för att visa hur konstruktionernas semantik förhåller sig till varandra. För att på ett mer systematiskt sätt beskriva de olika konstruktionernas semantik använder jag mig av dels
semantiska kartor (se Haspelmath 2003), dels taxonomiska hierarkinätverk (se Croft och Cruse 2004:264).

Med hjälp av dessa två analysverktyg kommer jag även att beskriva (och i någon mån försöka förklara) hur semantiken hos de inblandade konstruktionerna har förändrats under loppet av 1800- och 1900-talen. De semantiska förändringar som har ägt rum kommer jag även att relatera till
de frekvensförskjutningar som drabbat konstruktionerna. Här kan vi t.ex. se att dubbelobjektskonstruktionen minskat i frekvens samtidigt som även dess semantik har snärjts in något, medan å andra sidan bruket av prepositionskonstruktion med till har ökat parallellt med att konstruktionens semantiska räckvidd har utvidgats.

Referenser:

Croft, William & D. Alan Cruse. 2004. Cognitive Linguistics. Cambridge textbooks in linguistics. Cambridge: Cambridge University Press.

Haspelmath, Martin. 2003. The geometry of grammatical meaning: Semantic maps and crosslinguistic comparison. I The new psychology of language, vol. 2 (red. av Michael Tomasello), 211–42. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum.