Ju mer man tränger in i vårt vackra vida land, desto mer lär man att förstå, vilka skatter av naturpoesi, av säregen landskapsformation och odling, som dölja sig i avsides nejder, dem nya vägar och samfärdsmedel göra tillgängliga.”

Denna beskrivning av Sverige återfinns i Svenska Turistföreningens årsbok från 1916, i en reseberättelse om Jämtland. Bilden som målas upp för läsarens inre blick är en tavla av ett vackert, orört landskap, vilt men ändå tillgängligt, och väldigt svenskt.

I den studie som jag kommer att presentera på seminariet intresserar jag mig för konstruktioner av svensk nationell identitet, närmare bestämt hur idéer om vem och vad som är svensk/t har traderats över tid och hur olika diskurser om det svenska har etablerats och förändrats. Utifrån Benedict Andersons (1983) teorier om nationen som en kulturell artefakt, en föreställd gemenskap, och med en diskursanalytisk metod (Wodak et al. 2009) har jag undersökt hur Sverige och svensk nationell identitet kommer till uttryck i Svenska Turistföreningens årsskrifter 1886-2013, och hur de diskursiva konstruktionerna av svenskheten har förändrats under de 127 år som skriften gavs ut.

Jag presenterar resultat som visar hur en gemensam och homogen svensk nationell identitet har konstruerats, upprätthållits, förändrats och dekonstruerats utifrån ett par centrala teman, så som kärleken till naturen, ett delat historiskt arv, moderniteten och ökad mångfald. Jag diskuterar hur resultaten kan förstås i sin historiska kontext och som del av ett samhälle i förändring. Studien är en del av ett större projekt, och under seminariet kommer jag även att presentera de övergripande ramarna för mina analyser av svensk nationell identitet och ge en kort introduktion till projektets övriga delar.

Referenser, se pdf nedan.