Till Språkbrukskollokviet den 28 april lägger jag fram ett utkast till en artikel som är tänkt att publiceras i ASLAS:s skriftserie. Utkastet kommer att finnas tillgängligt från och med torsdagen den 22 april och fås genom att skicka ett e-brev till sofia.orrben@nordiska.uu.se.

Under kollokviet ger jag en kort bakgrund till mitt avhandlingsprojekt. Jag presenterar också den studie som artikeln handlar om och som är tänkt vara en del av min sammanläggningsavhandling. Stort utrymme lämnas för diskussion och frågor.

Abstract

Syftet med studien är att synliggöra den dialogiska effekten av olika språkliga val i tingsrättens bedömning och hur bedömningen av parternas trovärdighet reproducerar diskurser om kvinnor och mäns sexualitet, sexuella relationer och sexuellt våld. Utgångspunkten för undersökningen är att tingsrättens bedömning inte alltid kan relateras till brottsrekvisit eller avgöranden från Högsta Domstolen utan att värderingar om berättelsers klarhet, logik och detaljrikedom samt parternas sammanlagda trovärdighet måste utgå från kollektiva värderingar om respektive begrepps egentliga definition.

Utifrån dialogicitetssystemet (Martin & White, 2005) visar jag hur domstolen förhåller sig till och bedömer utsagorna genom att antingen öppna eller stänga förhandlingsutrymmet för alternativa ståndpunkter genom hetero- respektive monoglossa yttranden. Den dialogiska effekten av monoglossa yttranden kan vara att yttrandens propositioner framställs som vedertagna sanningar medan heteroglossa yttranden öppnar för alternativa propositioner vilka domstolen antingen kan distansera sig mot eller alliera sig med. På så vis reproducerar bedömningen diskurser och kunskap om vad som utgör sexuellt våld. Genom att synliggöra hur tingsrätten bedömer parternas berättelser är det möjligt att förstå vilken roll språket spelar i sexualbrottsdomar för upprätthållandet av den strukturella maktobalans mellan kvinnor och män som är karaktäriserande för vår samtid.