Bensintank i tankebubbla. Bilden är ett montage. Foto: Yulia Yulia, Viktoriia Ablohina /MostPhotos
Bilden är ett montage. Foto: Yulia Yulia, Viktoriia Ablohina /MostPhotos.

Att språk utnyttjar toner är inget ovanligt på fras- och satsnivå (många utnyttjar exempelvis tonhöjd för att hålla isär frågor och svar), men att tonerna gör sig gällande på ordnivå är lite mindre vanligt. Sydöstasiatiska språk är kända för rika tonsystem, liksom de flesta Niger-Kongo-språk, vilka talas i drygt halva Afrika. I övrigt är det spridda förekomster av ordtoner, och i vår världsdel möter vi ett fåtal, lite mer avskalade tonsystem. Sverigesvenskan är, tillsammans med bland andra norskan, lettiskan och några tyska och serbokroatiska dialekter – samt en gång i tiden grekiska – europeiska representanter för detta fenomen. För svensk del brukar vi alltså tala om tonaccent (eller ordaccent), medan norrmännen kallar det för tonelag/tonem.

Läs hela artikelnSpråkbruk.fi: Historien bakom tonaccenterna börjar under vikingatiden

 

Martin Persson. Foto: Johan Asplund
Martin Persson. Foto: Christian Bertell

Martin Persson är doktorand i nordiska språk vid institutionen.