Svenska och nordiska språk

  1. Du är här:
  2. Start
  3. Institutionen för svenska och flerspråkighet
  4. Svenska och nordiska språk
En näve blåbär i två handflator bland blåbärsris

Svenska och nordiska språk

Vår forskning är inriktad på främst tre områden: Samtida språkbruk i samhällsperspektiv, Nordistik med kulturhistorisk inriktning och Forskning om svenska språksystemet. Vi ger två kandidatprogram och två masterprogram, och vi erbjuder cirka 60 kurser varje termin.

Sofia Pereswetoff-Morath målar i runor på runsten med rödfärg. Foto: Magnus Källström

Postdocprojekt: Hur länge får man heta Botvid? (2020–2022)

Hur länge får man heta Botvid? Forngutniskt personnamnskick i gotländskt epigrafiskt material från 750 till 1500-tal. Ett postdocprojekt som leds av Sofia Pereswetoff-Morath.

Citat från bild i tidningen.

För många snirklar gör snacket luddigt

På frågan vad som är mest utmanande på jobbet är det inte alls ovanligt att arbetsterapeuter svarar kommunikation. Varför är det så svårt att prata med varandra – utan att krångla till det? Catrin Norrby, professor i nordiska språk, ger sin syn på saken i tidningen Arbetsterapeuten.

Man ser ryggen av två studenter som pratar över disk med en bibliotekarie på SU. Foto: Niklas Björli

”Presentera sig med namn är väl hövligt?”

Hövligheten i användandet av namn besvaras inte i brevskrivarens möten med granne, optiker, bibliotekarie eller buss­chaufför. Svenska Dagbladets etikett­expert reder ut vad som gäller med hjälp av bland annat språkforskaren Catrin Norrby.

Två pratbubblor, den ena är dold. Foto: ggraphstudio, MostPhotos

När det blir trafikstockning i samtalet – varför avbryter vi varandra?

Många lyssnare hör av sig till redaktionen för Sveriges radios program Nordegren & Epstein i P1, om att programledarna Thomas och Louise borde sluta avbryta varandra. Men frågan är om de verkligen avbryter varandra eller om de istället pratar samtidigt? Catrin Norrby, professor i nordiska språk, samtalar med programledarna om samtalskonstens mysterier.

Kvinna som tittar in i kameran. Hon har långt ljust hår, svart skjorta och små örhängen.

Varslet under corona ledde till en nystart med studier på Kommunikatörsprogrammet

Efter att ha jobbat på museum i 20 år blev Karin Jonsson varslad när corona slog till förra våren. Men ett negativt besked vände till en nystart i livet. I dag läser hon första året på Kommunikatörsprogrammet vid Stockholms universitet.

Bensintank i tankebubbla. Bilden är ett montage. Foto: Yulia Yulia, Viktoriia Ablohina /MostPhotos

Historien bakom tonaccenterna börjar under vikingatiden

Nästan alla som pratar sverigesvenska gör skillnad mellan tanken (för bensin) och tanken (i huvudet). I Finland gör nästan ingen det. Hur har det blivit så, och hur ska man kunna veta vilken tonaccent ett ord ska ha? Läs Martin Perssons artikel i Språkbruk för att få veta mer!

En hand tecknar en runslinga med en stiliserad person som sticker ett svärd genom slingan

Runstenar från Sverige: Datera utifrån design

Rak stil, Ringerikestil eller Urnesstil? Genom att titta på en runstens ornamentering kan man avgöra under vilken tidsperiod stenen ristades. Se projektet Runic Stories video där forskaren Sofia Pereswetoff-Morath visar hur du kan datera runstenar från tidig till sen vikingatid.

Hunnestadsmonumentet

Hunnestadsmonumentet och den återfunna bildstenen

I december 2020 hittades en runsten utanför Ystad, som varit försvunnen i över 300 år. Stenen tillhör det så kallade Hunnestadsmonumentet, som bestod av åtta stenar från 900-talet: två runstenar, tre bildstenar och tre vanliga stenar. Se projektet Runic Stories video som berättar om stenarna.

Sittande människor fotade bakifrån. En talare långt bort. Foto: kasto80, MostPhotos

Konferenser på gång