Svenska och nordiska språk

  1. Du är här:
  2. Start
  3. Institutionen för svenska och flerspråkighet
  4. Svenska och nordiska språk
En näve blåbär i två handflator bland blåbärsris

Svenska och nordiska språk

Vår forskning är inriktad på främst tre områden: Samtida språkbruk i samhällsperspektiv, Nordistik med kulturhistorisk inriktning och Forskning om svenska språksystemet. Vi ger två kandidatprogram och två masterprogram, och vi erbjuder cirka 60 kurser varje termin.

Omslag Samtal om svenska

Ny bok: Samtal om svenska. Förhandling, positionering och känslosvall

Vilka uppfattningar ligger bakom omdömen som ”bra” och ”dåligt” språk? Det har Catrin Norrby och Gisela Håkansson undersökt i en studie där elever och lärare besvarat en enkät och värderat ett antal autentiska exempel på samtida svenska och resonerat om dem i fokusgrupper. I boken studeras inte bara vad gruppdeltagarna säger, utan också hur de säger det.

Bokomslag med rutor i olika färger med text Ordbildning på olika språk

Ny bok: Ordbildning från grunden

Hur sätter man samman nya ord i svenskan? Heter det järnvägstation eller järnvägsstation, skattavdrag eller skatteavdrag? Vad betyder prefixen be- i betvivla och för- i förtala? Vilka är de vanligaste nekande prefixen? Vilken betydelse har suffixet -bar i adjektivet bärbar? Vilken är den latinska motsvarigheten till -bar? Hur används suffixet -is i ord som godis eller brådis? Finns det manliga och kvinnliga suffix? Dessa och många fler frågor besvaras i Ordbildning från grunden.

Marie Nelson håller tummarna Foto: Privat

Hur håller du tummarna för någon? Lyssna på radio

Inför finalen av Eurovision Song Contest var det många som höll tummarna för Benjamin Ingrosso. Men beroende på var du befinner dig kan lyckönskningar med fingrarna se annorlunda ut eller betyda något helt annat än vad du är van vid. Lyssna på språkforskaren Marie Nelson i Sveriges radio P4 Extra.

Finlandssvenska Sofie Henricson håller tummarna. Fotat via Skype med Photo Booth.

Håll koll på tummarna

Vi "håller tummarna" när vi hoppas att något ska gå bra. Men gesten kan göras på olika sätt, beroende på vilket språk du talar. Marie Nelson och Sofie Henricson håller tummarna i artikel i Språktidningen nr 4/2018.

Blyertspenna och suddgummi ovanpå en uppslagen svensk ordbok. Foto: Carlos Aranguiz, MostPhotos

Kan språkinlärning vara en plikt?

Ingen argumenterar nog emot att språkkunskaper är viktiga. För många vuxna som kommer till Sverige ses tillgången till det svenska språket som en förutsättning för möjligheterna till ett bättre liv. Språklagen som instiftades 2009 lyfter fram tillgång till språk som en rättighet. På senare tid har dock en annan syn gjort sig mer gällande, nämligen att det är en plikt för vuxna invandrare att delta i undervisning och lära sig svenska, helst så snabbt som möjligt.

165 px Vendela Blomström Foto: Felicia Blomström

Retoriken som resurs i klassrummet – lyssna på den nya Svenskpodden

Svenskpodden är en helt ny podcast om svenskämnet i grundskola och på gymnasiet. Samtal med Vendela Blomström, universitetsadjunkt och studierektor vid Stockholms universitet. Vendela Blomström undervisar i kurser om retorik och är bland annat medförfattare till läroboken Svenska impulser – en handbok i retorik.

Bokomslag: stor blå fylld cirkel mot svart bakgrund.

Ny bok: Språkpolitik

Språkpolitik kan handla om två ting. Dels om förhållandet mellan olika språk i samhället: något eller några ska vara landets huvudspråk, några ska användas som undervisningsspråk, i myndighetskontakter eller i medier. Dels om det inre tillståndet för viktiga språk i riket: tillgången till ordböcker, termdatabaser, översättningsprogram; en diskussion om rätt och fel där alla kan delta.

Tre artiklar under temat Nyanländas språkutveckling

Tre projektmedarbetare i Svenska Akademiens utvecklingsprojekt Intensivsvenska har blivit engagerade av Skolverket att skriva artiklar under temat Nyanländas språkutveckling för en så kallad kompetensutvecklingsmodul i Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet).

The 2018 NordMetrik conference: Metrics and versification in poetry and song

Following a successful conference in Helsinki in May 2016, we now invite you to Stockholm for the next installment of the NordMetrik conference series. The conference will be co-organised by Stockholm University and the Swedish Academy.

Jonatan Pettersson. Foto: Pia Nordin

Texttraditionens möjligheter (2018–2025). RJ har beviljat 44,5 milj. kr till forskningsprogrammet

Riksbankens Jubileumsfond (RJ) har beviljat 44,5 miljoner kronor i forskningsmedel till programmet "Texttraditionens möjligheter. Variation och förändring i medeltidens handskriftskultur". Jonatan Pettersson, universitetslektor vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, är en av forskarna inom programmet.

Gunilla Jansson. Foto: Johan Asplund

Språkcaféet som social mötesplats och arena för språkträning (2018–2020)

De nya utmaningarna för landets kommuner i samband med den ökade invandringen till Sverige har givit upphov till en rad nya sociala arenor och mötesplatser organiserade av civilsamhället. En sådan social arena som vunnit stor spridning de senaste två åren i samband med invandringsvågen 2015, är språkcaféet. Projektet Språkcaféet som social mötesplats och arena för språkträning har som mål att öka kunskapen om en viktig del av civilsamhällets stödjande verksamheter för personer i behov av språkträning och social kontakt.

Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper (2014–2018)

På uppdrag av Skolverket har Institutionen för svenska och flerspråkighet utvecklat ett material för kartläggning av nyanlända elevers litteracitet. Materialet – Steg 2 Litteracitet – ingår i Skolverkets nationella kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper, Steg 1–3.

Skärgård med vatten kobbar och skär. Foto: Maria Lim Falk

Intensivutbildning i svenska för nyanlända skolelever (2016–2019)

Intensivutbildning i svenska för nyanlända är ett treårigt utvecklingsprojekt med inriktning på skola och undervisning. Syftet är att gynna integrering av nyanlända elever i högstadie- och gymnasieåldern. Vi har för avsikt att utarbeta en undervisningsmodell som främjar de nyanlända elevernas möjligheter att avancera inom utbildningen eller i yrkeslivet.

Mona Blåsjö. Foto: Elsa Adrielsson Helin

Samverkanskoordinator vid språksektionen

Tanken med de lokala samverkanskoordinatorerna är att de jobbar på institutionerna, närmare forskare, lärare och studenter. Det blir därför lättare för dem att se, fånga upp och stödja konkreta samverkansprojekt.