Institutionen för svenska och flerspråkighet

Du är här:
Start
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Svenska och nordiska språk

Skriv ut

En näve blåbär i två handflator bland blåbärsris

Foto: Magnus Fond, Johnér Bildbyrå AB

Svenska och nordiska språk

Vår forskning är inriktad på främst tre områden: Samtida språkbruk i samhällsperspektiv, Nordistik med kulturhistorisk inriktning och Forskning om svenska språksystemet. Vi ger två kandidatprogram och två masterprogram, och vi erbjuder cirka 60 kurser varje termin.

Omslag avhandling. Blå olivkvist på vit botten.

Disputation i nordiska språk 12/2. Johan Christensson: Teacher Identity as Discourse

Johan Christensson försvarar sin doktorsavhandling i nordiska språk: Teacher Identity as Discourse. A Case Study of Students in Swedish Teacher Education. Disputationen kommer att ske online i Zoom.

Disputation i nordiska språk 12/2. Johan Christensson: Teacher Identity as Discourse

Hunnestadsmonumentet och den återfunna bildstenen

I december 2020 hittades en runsten utanför Ystad, som varit försvunnen i över 300 år. Stenen tillhör det så kallade Hunnestadsmonumentet, som bestod av åtta stenar från 900-talet: två runstenar, tre bildstenar och tre vanliga stenar. Se projektet Runic Stories video som berättar om stenarna.

Hunnestadsmonumentet och den återfunna bildstenen

Två pratbubblor, den ena är dold. Foto: ggraphstudio, MostPhotos

Så behåller pratkvarnen ordet: ”Sätter i system”

Små tecken gör att våra samtal flyter på obehindrat. Under pandemin har många fått erfara att videosamtal kan bli rätt stolpiga. En förklaring är att de här tecknen blir svårare att upptäcka.

Så behåller pratkvarnen ordet: ”Sätter i system”

Handmålade regnbågsfärger. Foto: Anna Kutukova, MostPhotos

”We’re here. We’re queer. Get used to it.”

Vad spelar det för roll hur vi benämner minoritetsgrupper? Hur vet vi vilka ord som är lämpliga att använda när språkbruket ständigt är under förändring? I sin forskning intresserar sig Anna Vogel för hur nya uttryck som benämner grupper, särskilt minoritetsgrupper, kommer in i språket.

”We’re here. We’re queer. Get used to it.”

Statsiktikdiagram tilltalsnamn kvinnor 1920 skärmdump från youtubefilm

Populära svenska och norska förnamn under 100 år

Vilka förnamn respektive tilltalsnamn har varit populärast de senaste hundra åren? Se filmklipp med hur namnen dansar fram under ett sekel. Du kan lära dig mer om personnamn på kursen Personnamn i historien.

Populära svenska och norska förnamn under 100 år

Megafon med ett coronavirus i tratten. Foto: Lumination/MostPhotos

Kommunikation på liv och död i pandemins tid

Är det verkligen möjligt att utforma information så att människor ändrar sitt beteende för att hålla sig själva och andra friska? Är det viktigast att få ut information snabbt eller att den anpassas till många olika språk och funktionshinder? Workshop med centrala myndigheter ska leda till nya forskningsprojekt.

Kommunikation på liv och död i pandemins tid

Amerikanska falggan med en mikrofon framför. Foto: John Powell/MostPhotos

Debattinlägg: ”En ny typ av politiskt språk fortsätter även utan Trump. Också i Sverige.”

Vi måste alla lära oss att se det konkreta språkbrukets glidningar, skriver Gunilla Almström Persson, filosofie doktor i svenska och retorik. Debattinlägg i Sydsvenskan.

Debattinlägg

Trump Biden amerikanska flaggan som två mnytnävar mot varandra. Foto: Aliaksandr Barysenka, MostPhot

Retoriken i politiken: Trump vs Biden

Grunden i moderna demokratier är att olika perspektiv och argument stöts mot varandra. Donald Trump för fram sakfrågor i form av slogans som "Build that wall", och Joe Biden utgår från urval av siffror och enstaka bilder av det amerikanska samhället. De båda presidentkandidaterna arbetar med vitt skild retorik i kampanjerna inför den amerikanska valet den 3 november. Språkforskare och retoriklärare Gunilla Almström Persson kommenterar i tv4:s "USA-valet 2020".

Retoriken i politiken: Trump vs Biden

Postdokstipendium till projekt om samhällskommunikation kring klimatkrisen (2020–2026)

Fil.dr Linnea Hanell har tilldelats ett postdokstipendium från Åke Wibergs stiftelse för projektet ”Samhällskommunikation i klimatkrisens tid”. Med hjälp av språkbruksforskningens redskap ska förhållandet mellan språk och handling analyseras och därmed bidra till klokare sätt att använda samhällskommunikation för att lösa samhälleliga utmaningar.

Postdokprojekt om samhällskommunikation kring klimatkrisen

Svenska Akademiens svensklärarpris i svenska och svenska som andraspråk

Prisutdelning av Svenska Akademiens svensklärarpris till lärare "som genom sin gärning har stimulerat intresset hos unga människor för svenska språket och litteraturen".

Svenska Akademiens svensklärarpris 2020

Fonetiska tonhöjdskurvor ritade på en griffeltavla av Tomas Riad. Skärmdump från UR-filmen.

Språkmelodin avgörs av dialekt och känslomässigt läge

Vad händer om vi tar bort orden och grammatiken ur språket och bara lyssnar på det som är kvar, alltså själva ljudet? Då kommer vi att kunna urskilja språkmelodier, eller tonkurvor, som varierar mellan talare beroende på känslomässigt läge, talvanor och dialekter. Tomas Riad förklarar hur den fonetiska tonhöjden fungerar och vad som utmärker till exempel den göteborgska, skånska eller norska språkmelodin.

Språkmelodin avgörs av dialekt och känslomässigt läge

Maria Lim Falk, Tomas Riad, Julia Forsberg Backelin, Helena Bani-Shoraka

Samtidig samverkan mellan forskare och lärare (2021–2022)

Projektet "Samtidig samverkan mellan forskare och lärare – ett sätt att möta specifika utbildningsbehov" syftar till att utveckla former och strategier för fördjupad samverkan mellan forskare och skollärare med målet att möta ett väldefinierat och konkret utbildningsbehov: litterarisering av nyanlända elever i gymnasieåldern.

Samtidig samverkan mellan forskare och lärare (2021–2022)

Tavla The Old Soldier 1869. Soldat bugar för ung dam. Artist: George Adolphus Storey. (Wikipedia)

Du-reformen – hur gick den till egentligen?

Idag är vi ”du” med alla människor utom kungligheter. Men under första halvan av 1900-talet var det norm att tilltala varandra med titlar som ”farbror” och ”tant”, ”doktor” och ”disponent”. Hur gick egentligen den så kallade du-reformen till? Det får du (!) veta i Bildningspodden.

Du-reformen – hur gick den till egentligen?