Svenska och nordiska språk

  1. Du är här:
  2. Start
  3. Institutionen för svenska och flerspråkighet
  4. Svenska och nordiska språk
En näve blåbär i två handflator bland blåbärsris

Svenska och nordiska språk

Vår forskning är inriktad på främst tre områden: Samtida språkbruk i samhällsperspektiv, Nordistik med kulturhistorisk inriktning och Forskning om svenska språksystemet. Vi ger två kandidatprogram och två masterprogram, och vi erbjuder cirka 60 kurser varje termin.

Chile flagga

ACCESS – nytt akademiskt samarbete med Chile

Stockholms universitet har tillsammans med flera andra svenska lärosäten gått med i ett akademiskt samarbetsprojekt med flera chilenska universitet. ACCESS, som är namnet för plattformen, står för Academic Collaboration Chile Sweden.

Äldre kvinna vid dator. Foto Vladimir Voronin, MostPhotos

Den 80-årige bloggkungen. En studie av språkliga konstruktioner av äldre i förhållande till IT

När internet började spridas till allmänheten för lite mer än 20 år sedan hade många uppfattningen att efter en övergångsperiod om mellan fem och tio år skulle hela befolkningen vara regelbundna användare av IT, informations- och interaktionsteknik. Bland de äldsta i befolkningen har dock spridningen gått långsammare än vad man förutspådde. Av Karolina Wirdenäs och Theres Bellander, Institutionen för svenska och flerpråkighet.

Två personer som betalar  i en kassa. Foto: Syda Productions, MostPhotos

Niandet är artigt eller nedlåtande – olika servicesvenska i Sverige och Finland

Blir du niad eller duad i biljettkassan? Brukar du nia eller dua personalen? Ditt budskap kan uppfattas helt fel, beroende på om du gör det i Finland eller i Sverige. Camilla Wide i projektet IVIP intervjuas av svenska.yle.fi.

Färgglada ballonger. Språkkonsultprogrammet 40 år

Språkkonsultprogrammet 40 år

I 40 år har Stockholms universitet utbildat språkkonsulter i svenska på Språkkonsultprogrammet – en utbildning som Sverige var först med i världen. Språkkonsulter finns i dag på många myndigheter, organisationer och företag och behovet av kunskap om kommunikation i tal och skrift i det moderna arbetslivet är stort.

Kvinna med böcker och dator. Foto: Syda Productions. MostPhotos

Ledigt jobb: Biträdande lektor i svenska. Sök senast 10/12

Den biträdande lektorn ska ha huvudparten av sin anställning inom forskning under fyra år, för att sedan kunna ansöka om befordran till lektor. I årsarbetstiden ingår 60 % forskning och 40 % undervisning. Den biträdande lektorn förväntas bidra till forskningsmiljön i sitt ämnesområde genom att utveckla forskning och utbildning, genom att bidra med forskningsansökningar, forskningsprojekt och publikationer och genom att aktivt delta i samt anordna seminarier och konferenser inom utlysningens inriktning.

Man (i rullstol) med böcker. Foto: LightField, MostPhotos

Ledigt jobb: Biträdande lektor i svenska som andraspråk. Sök senast 10/12

Den biträdande lektorn ska ha huvudparten av sin anställning inom forskning under fyra år, för att sedan kunna ansöka om befordran till lektor. I årsarbetstiden ingår 60 % forskning och 40 % undervisning. Den biträdande lektorn förväntas bidra till forskningsmiljön i sitt ämnesområde genom att utveckla forskning och utbildning, genom att bidra med forskningsansökningar, forskningsprojekt och publikationer och genom att aktivt delta i samt anordna seminarier och konferenser inom utlysningens inriktning.

svenska och finska flaggan. Foto: Ruskpp Ruskpp, MostPhotos

Svenskar tar lättare till superlativer, finlandssvenskar är mer återhållsamma

De kulturella skillnaderna mellan Sverige och Finland tar sig uttryck i svenskarnas och finlandssvenskarnas sätt att samtala, säger professor Catrin Norrby från Stockholms universitet. Skillnaderna är små, men de finns. Bland annat finns skillnader i lärarnas sätt att handleda sina studerande på svenska och finlandssvenska universitet. Svenska handledare har en mer förhandlande och kamratlig handledningsstil än sina finländska kollegor.

Catrin Norrby sitter framför en bokhylla. Skrämdump från YouTube

Ett samtal om Samtal om svenska

Vilka uppfattningar om språkbruk ligger bak­om omdömen som ”bra” och ”dåligt” språk? Det har Catrin Norrby och Gisela Håkansson undersökt i en studie där elever och lärare besvarat en enkät och värderat ett an­tal autentiska exempel på samtida svenska och resonerat om dem i fokusgrupper. Catrin Norrby samtalar med Maria Sjödin, Morfems förlag, om undersökningen (YouTube).

Pratbubblor och Norges flagga Foto: Micha Klootwijk, MostPhotos

Besøk til norskundervisninga

I oktober og november ht -18 vil norskundervisninga på Stockholms universitet få besøk av Snorre Karkkonen Svensson og Else Berit Molde som begge vil delta i nettundervisninga på Norska – baskurs 1. Besøket fra de to er en del av arbeidet med å styrke nettverket rundt norskundervisninga gjennom å trekke inn kompetanse fra andre miljøer som arbeider med norsk språk, litteratur og kultur. Det er også et uttrykk for et ønske om å skape et polyfont klasserom hvor studentene skal få muligheten til å møte flest mulig stemmer.

Maria LimFalk/Tomas Riad/Helena Bani-Shoraka. Foto: LinneaBengtsson/Paulin Strömberg/Pia Nordin

Vägen till litteracitet för nyanlända ungdomar – flöden och flaskhalsar

Ett symposium för lärare i svenska som andraspråk anordnades av Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) 11–12 oktober. Forskarna Maria Lim Falk, Tomas Riad och Helena Bani-Shoraka från vår institution höll föredrag om Vägen till litteracitet för nyanlända ungdomar – flöden och flaskhalsar, samt en artikel i Lisetten om förutsättningar för lärande.

Vitt kakel

Ända in i kaklet

Under den senaste tiden har vi hört moderatledaren Ulf Kristersson använda uttrycket "ända in i kaklet" upprepade gånger. Vilka för- och nackdelar finns det med att använda ett idiomatiskt uttryck för att beskriva sin starka vilja att bilda regering? Och vad kommer att hända med uttryckets popularitet om Kristersson inte lyckas i sin strävan? Urban Östberg, forskare på Institutionen för svenska och flerspråkighet, medverkar i Sveriges radios P1 Nordengren & Epstein.

ordmol: ord fraser ordförråd läxor mål wordart.com

Så lär sig nyanlända svenska på två år

Allra viktigast är att snabbt öka ordförrådet när man som nyanländ ska lära sig svenska. För att lyckas krävs läxor i ord och fraser. Och tydliga mål. Det är receptet när Stockholms universitet utvecklar en intensivutbildning som ska ge nyanlända ungdomar gymnasiebehörighet på bara två år. Projektledare är Maria Lim Falk, forskare vid Institutionen för svenska och flerspråkighet.