Den första boken om skrivtolkning utgiven: Skrivtolkning. Forskning och praktik

Rapporten "Skrivtolkning. Forskning och praktik" som ges ut i dagarna är det första verket i bokform i Sverige om skrivtolkning. Rapporten har skrivits av forskare inom området, lärare i skrivtolkning och praktiserande skrivtolkar. Medförfattare från SU är Ulf Norberg och Ursula Stachl-Peier.

Del av bokomslag. Vita tangenter mot grön bakgrund.
Bilden är beskuren. Hela omslagsbilden visar vita stiliserade händer som skriver på vita stiliserade tangenter mot grön bakgrund. Illustration: Lisa Benk.

Skrivtolkning är en form av tolkning där tolken skriver ner i realtid vad en hörande person säger, och sedan läser den hörselskadade texten från en skärm. Skrivtolkning är alltså en form av simultantolkning som går från tal till skrift, normalt inom samma språk. Skrivtolkning är en form av tolkning som inte är så känd bland folk i allmänhet. Den används dock av ganska många hörselskadade, främst vuxendöva, det vill säga personer som fått sin hörselskada i vuxen ålder. Skrivtolkning används vid vårdkontakter, men även inom utbildningssektorn, arbetslivet och andra samhällssektorer. Även barndomsdöva, som normalt nyttjar teckenspråkstolkning, beställer ibland skrivtolkning, till exempel vid föreläsningar.

En vanlig uppfattning är att skrivtolkning inte är särskilt komplicerat, vilket i rapporten motsägs å det bestämdaste. En skrivtolk lägger till interpunktion (skiljetecken), komprimerar när det behövs, anger vem som talar och anpassar texten till skriftspråkets normer och tolkanvändarens behov.

 

Rapportens 13 kapitel spänner brett över hela skrivtolkningsfältet

Rapporten har skrivits av forskare inom området, lärare i skrivtolkning och praktiserande skrivtolkar. Den omfattar 13 kapitel, som spänner brett över hela skrivtolkningsfältet. Teman som tas upp är bland annat skrivtolkningens historia i Sverige, internationell forskning om skrivtolkning, skrivtolkutbildning, skillnader mellan språket i tal och skrift, tolketik, skrivtolkning i monologiska situationer och samtalssituationer samt utrustning för skrivtolkning. Det trettonde kapitlet beskriver aktuella tendenser inom svensk skrivtolkning, till exempel distanstolkningens snabba utveckling under coronapandemin, samt skissar några framtida utvecklingslinjer.

I rapporten ingår också en avslutande del där ett antal andra personer (myndighets- och organisationsföreträdare, tolkanvändare med flera) får ge sin syn på skrivtolkning, och dess utvecklingspotential.

 

Författarna

Ulf Norberg, Stockholms universitet

Ursula Stachl-Peier, Stockholms universitet

Maria Laurin, Södertörns folkhögskola

Jenny Therén, Svensk skrivtolkning

Victoria Öjefors Quinn, Region Gotland

Liisa Tiittula, Helsingfors universitet

Rapporten har tagits fram i nära och produktivt samarbete mellan författarna och Björn Westling, Lisa Olsson Dahlquist och Anette Säfström vid Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Myndigheten för tillgängliga medier (MTM)