ESIST:s stipendium till doktorand Hanna Hagström för studie om maskinöversättning
Hanna Hagström, doktorand i översättningsvetenskap vid Tolk- och översättarinstitutet (TÖI), har fått stipendium för en studie om maskinöversättning, av European Association for Studies in Screen Translation, ESIST. Studien visar bland annat att maskinöversatta undertexter präglas av felöversättningar, oidiomatiskt språk samt okonventionell segmentering.
Stipendiet täcker konferensavgiften (€300) och andra omkostnader (€300) till konferensen "Languages & The Media" i Berlin den 7–9 november 2022. Hanna Hagström har utfört studien tillsammans med docent Jan Pedersen, TÖI, och de kommer också att presentera den tillsammans på konferensen.
Konferens Languages & The Media
Grattis Hanna! Du har hunnit vara doktorand i ett halvår – hur känns det att få ett stipendium?
– Jag är såklart väldigt glad över att studien blev belönad med ett stipendium och jag ser fram emot att presentera den på konferensen i höst.
Vad är fördelarna med att vara medlem i ESIST, förutom att kunna söka deras stipendium?
– Jag ser det som ett bra sätt att utbyta erfarenheter med medieöversättare utanför Sverige och lära mig mer om hur medieöversättning – särskilt undertextning – lärs ut vid andra universitet. Bland annat hjälper mitt ESIST-medlemskap mig att hålla jämna steg med nya publikationer inom vårt område, såväl som kommande konferenser.
Abstract: Om studien i maskinöversättning
(Av Hanna Hagström & Jan Pedersen.)
Maskinöversättning och efterredigering har använts länge inom vissa delar av översättningsbranschen. Inom undertextning är denna teknik dock ny och innebär att undertexter produceras genom en helt ny process. Detta nya arbetssätt torde rimligen påverka hur undertexter ser ut och vi genomförde därför en studie där vi undersökte om de nya undertexterna skiljde sig från tidigare undertexter översatta av människor.
Kvalitetsundersökningen visade bland annat att maskinöversatta undertexter präglas av felöversättningar, oidiomatiskt språk samt okonventionell segmentering
Maskinöversatta och efterredigerade svenska undertexter av engelskspråkiga serieavsnitt jämfördes med människoöversatta undertexter av liknande serieavsnitt. Både undertexternas kvalitet och utseende undersöktes och jämfördes. Kvalitetsundersökningen visade bland annat att maskinöversatta undertexter präglas av felöversättningar, oidiomatiskt språk samt okonventionell segmentering. Utöver det är undertexterna fler till antalet, ofullständiga i sin återgivning och de kännetecknas av osyntaktiska radbrytningar, missvisande interpunktion, ökad muntlighet och låg kohesion.
Vi föreslår därför bättre maskinöversättningssystem och bättre utbildning för efterredigerarna
Utifrån denna studie kan vi inte säga om dessa drag beror på maskinöversättningssystemet eller på efterredigerarna. Efterredigering av maskinöversatta undertexter är trots allt ett nytt arbetssätt och båda aspekterna spelar förmodligen in. Vi föreslår därför bättre maskinöversättningssystem och bättre utbildning för efterredigerarna. En sak verkar dock vara säker; om kvaliteten inte höjs kan det bli svårare att titta på undertextade program. Vi hoppas att människan och maskinen kan jobba tillsammans för att få bukt med dessa barnsjukdomar.
ESIST – European Association for Studies in Screen Translation.
AVT = Audiovisual translation: medieöversättning. Undertextning är en form av medieöversättning tillsammans med dubbning och voice-over.
MPTE = Machine Translation and Post-Editing: maskinöversättning och efterredigering.
Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) är en del av Institutionen för svenska och flerspråkighet.
Senast uppdaterad: 15 augusti 2022
Sidansvarig: Tolk- och översättarinstitutet (TÖI)