Nutrition (näringslära)

Om ämnet

Äta bör man, annars dör man. Men vad är egentligen den bästa kosten? Många olika budskap florerar i media. För att förstå vetenskapen bakom näringsläran, behövs kunskaper som spänner över ämnets hela bredd, från molekyler och celler och hur kroppen fungerar till hur sambandet mellan kost och hälsa ser ut på befolkningsnivå.

Alla måste vi äta och vad vid stoppar i oss har en stor betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande. Vetenskapen inom detta område växer ständigt och intresset för nya rön är stort. Om du vill förstå näringslära mer på djupet och arbeta med frågor som rör kost och hälsa utifrån en vetenskaplig grund, behövs kunskaper på universitetsnivå.

Nutrition, eller näringslära, är en tvärvetenskap som sträcker sig över en bredd av ämnen, från naturvetenskap som kemi, biokemi, molekylärbiologi och livsmedelsvetenskap, till medicinska ämnen som fysiologi, sjukdomslära, toxikologi, epidemiologi och folkhälsovetenskap. Det är en vetenskap om hur kostens påverkar kroppen, om människans energiomsättning och om vilka näringsämnen kroppen behöver, vilka funktioner de har i kroppen, var de finns i maten och vilka mängder som behövs.

Näringslära kommer in i alla sammanhang som har att göra med kost och hälsa. Vad vi äter har stor betydelse för att förhindra att sjukdomar uppstår samt vid behandling av sjukdomar. Våra vanliga folkhälsosjukdomar som fetma, diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, benskörhet och cancer påverkas till exempel av vad vi äter och vår livsstil. Dessa sjukdomar är numera ett globalt problem.

Idrottsnutrition, ”functional foods” och tarmflorans betydelse för hälsan är ytterligare områden som hör hemma under näringslära. På senare tid har molekylärbiologin blivit en viktig del av den moderna nutritionsforskningen, där man studerar och börjar förstå mekanismerna bakom kostens inverkan på organismen, ända ner på genregleringsnivå.

En viktig uppgift för dig som vill arbeta med kost och hälsa är att kunna tolka och förstå vetenskapliga studier och kunna förmedla den kunskapen vidare till andra. Att kunna söka, granska och diskutera vetenskapligt material och få förståelse för den vetenskapliga processen utgör därför en viktig del när du utbildar dig till nutritionist.

Arbetsmarknad och karriär

Ämnets tvärvetenskapliga karaktär gör att studier inom näringslära är användbara inom många arbetsområden. Många nutritionister (näringsfysiologer) är verksamma inom forskning och undervisning. De arbetar även inom kost- och hälsoupplysning, både i privat eller offentlig regi. Statliga verk, som till exempel Livsmedelsverket, samt kommuner och landsting utgör också arbetsplatser för nutritionister. Andra verksamhetsområden är produktutveckling av livsmedel och näringstillskott eller laborativt arbete. Allt fler satsar även på egen konsultverksamhet, med framför allt utbildning och information inom nutritionsområdet.

Utbildningar inom ämnet

Examen

För att få en kandidatexamen i nutrition kan du antingen läsa fristående kurser eller något av de kandidatprogram som listas under Utbildningar inom ämnet.

Mer information på su.se/examen

Forskning inom ämnet

Nutrition är ett stort område och forskningen pågår i anknytning till många olika vetenskapliga discipliner, som till exempel molekylär forskning, kliniska studier och studier på befolkningsnivå.

På vår institution är ett viktigt forskningsområde att förstå orsakerna till varför övervikt och fetma uppstår hos barn och hur detta kan förhindras. Övervikt och fetma hos barn räknas som ett av de mest allvarliga hälsoproblemen idag världen över och genom att förhindra detta kan man också förhindra sjukdomar i vuxen ålder. Matvanor och fysisk aktivitet spelar här en stor roll. Att utveckla metoder för att bättre kunna mäta detta utgör också en del av forskningen. En annan del handlar också om att undersöka hur appar och mobiltelefoner kan användas för att främja en hälsosam livsstil, hos såväl barn som vuxna. 

Ett annat forskningsområde undersöker faktorer som påverkar människans ätbeteende, framförallt hos barn och ungdomar. Med moderna digitala metoder (sensorer, mobilappar) i internationella projekt samlas mycket stora mängder data in, så kallad ”Big data”, på matvanor och fysisk aktivitet som sedan bearbetas med särskilda metoder. Detta ger viktig information om hur mat, fysisk aktivitet och hälsa samspelar på ett nytt sätt.

Mer information.