Stockholms universitet

Kulturgeografi

Är du intresserad av kartor? Vill du arbeta med frågor om samhällsutveckling, miljö, och hur globala processer påverkar det vardagliga livet och de landskap vi lever i? Då kan kulturgeografi vara något för dig. Kom och studera vid ett universitet i världsklass, möt ledande forskare och dra nytta av forskningsnära undervisning.

Ämnesbeskrivning

Kulturgeografi handlar om relationerna mellan människor och platser. En utgångspunkt är att alla mänskliga aktiviteter sker någonstans och att det har avgörande betydelse för hur vi kan förstå och analysera både lokala fenomen och globala processer.

När du studerar kulturgeografi lär du dig om hur rumsliga processer – som migration, landskapsförändring och samhällsplanering – formar människors liv och aktiviteter.

Vad som skiljer kulturgeografi från andra samhällsvetenskaper är att vi studerar historiska och nutida samhällsfenomen utifrån geografiska begrepp som plats, rum, rörlighet och landskap.

Som student hos oss kommer du till exempel att kunna fördjupa dig i analyser av urban utveckling, segregation, miljöförändringar, bostads- och matförsörjning, migration, landsbygdsutveckling, landskapshistoria och kulturarv. Du kommer lära dig att arbeta med olika metoder som kartering och analys av texter, göra och analysera intervjuer samt bearbeta och analysera kvantitativa data och statistik. Exkursioner och fältarbete är viktiga delar i utbildningen där erfarenheter och observationer på plats bidrar till att utveckla förståelse för samspelet mellan människor, platser, samhälle och globala processer.

Kulturgeografiska kunskaper och analysmetoder ger med andra ord en bra grund för att arbeta med de flesta av vår tids stora samhällsutmaningar (till exempel migration, miljö och ojämlikhet) inom både näringsliv, offentlig förvaltning och ideella organisationer.

I kulturgeografi använder vi oss av olika perspektiv och teorier, som sociala, politiska, historiska och ekonomiska. Du kommer att studera både lokala, nationella och globala perspektiv på människors liv och samhällsprocesser.

Kulturgeografi är ett brett ämne, och du får möjlighet att välja mellan olika specialkurser och att formulera dina egna fördjupande uppsatsämnen. Möjliga teman är boende, migration, urban och regional planering, förvaltning av kulturarv, markanvändning, matförsörjning, miljörättvisa, social och etnisk segregering, genusrelationer, global utveckling, transport och turism.

Arbetsmarknad och karriär

Arbetsmarknaden för kulturgeografer är god eftersom geografiska insikter är värdefulla för att hantera dagens stora samhällsutmaningar. Du kommer att utveckla färdigheter och kompetenser som gör det möjligt för dig att arbeta självständigt, till exempel för att utforma en forskningsstudie, utvärdera politik och policy, arbeta med utvecklings- och planeringsfrågor, göra omvärldsanalyser och skriva akademiska rapporter och utredningar.

Våra program förbereder dig också för att arbeta i projekt eftersom du kommer att arbeta mycket i grupp under utbildningen. Kulturgeografer arbetar ofta inom offentlig förvaltning (statliga myndigheter, kommuner och regioner), men är också anställda inom näringslivet, i exempelvis konsultföretag, och i ideella organisationer som arbetar med miljö, rättvisefrågor och global utveckling.

Dessutom är kulturgeografi och geografi stora forskningsämnen internationellt – där geografisk forskning vid Stockholms universitet har en stark ställning.

Utbildningar inom ämnet

Examen

För att få en kandidatexamen i kulturgeografi kan du antingen läsa fristående kurser eller något av de kandidatprogram som listas under Utbildningar inom ämnet.

För att få en masterexamen i kulturgeografi läser du något av de masterprogram som listas under Utbildningar inom ämnet

Mer information på su.se/examen

Forskning inom ämnet

Som student i kulturgeografi vid Stockholms universitet möter du ledande forskare och lärare i urban geografi, historisk geografi och landskapsstudier, jordbruksgeografi, migration och befolkningsgeografi, ekonomisk geografi, genus och samhällsplanering samt geografiska informationssystem.

Vår institution har en stark och levande forskningsmiljö där tröskeln mellan lärare och studenter är låg och där möjligheten till diskussion och samverkan i seminarier, grupper och genom individuell handledning är en viktig del av undervisningen.

Forskargruppen som arbetar med befolkningsgeografi och migration har kompetens inom områden som migration, integration, segregering, grannskapseffekter, identitet, bostadsmarknad och arbetsmarknadsstudier, där forskarna använder blandade metoder som intervjuer och rumsliga analyser av registerdata.

Forskargruppen "historiska och landskapsstudier" specialiserar i ämnen som kulturarv, landskapsförvaltning, landskapshistoria, markanvändningsförändringar, jordbruks- och landsbygdsutveckling och människa-miljö-relationer i både ett svenskt och internationellt perspektiv.

Samhällsplaneringsgruppen har expertis inom politik och styrning inom svensk och europeisk samhällsplanering, kulturell och urban utveckling och urbana processer i ett globalt perspektiv.