Stockholms universitet

50-årsjubileum för alumnen som ritade återvinningssymbolen

1971 vann Gary Anderson förstapris i en tävling när han designade den världskända återvinningssymbolen. Med prispengarna kunde den amerikanska arkitekten och grafiska formgivaren åka till Stockholms universitet för att studera urbansociologi och välfärdsekonomi. 50 år senare är det svenskarna han minns mest av allt, som han känner hade ett “inneboende och optimistiskt engagemang för social och materiell utveckling”.

Hans Buehler, regionchef för Container Corporation of America, företaget som sponsrade designtävlingen, och Gary Anderson
Hans Buehler, regionchef för Container Corporation of America, företaget som sponsrade designtävlingen, och Gary Anderson. Foto: Container Corporation of America

Vad studerade du innan du kom till Stockholm?

Jag växte upp i sydvästra USA och tog min kandidatexamen i arkitektur vid University of Southern California (USC) i Los Angeles. Jag läste sedan till en masterexamen i urban design vid samma arkitekturskola. Dock läste jag flera kurser utanför mitt ämne under studierna. Jag var särskilt intresserad av sociologi och samhällsvetenskap, och hur mänsklig interaktion kan forma och formas av omgivningen.

Vad läste du vid Stockholms universitet?

På den tiden erbjöd SU ett ettårigt program som ledde till ett ”diplom” i samhällsvetenskap. Programmet gavs av dåvarande International Graduate School (IGS) som var en del av Institute for English Speaking Students vid Stockholms universitet. 1971, samma år som jag blev klar med mina studier vid USC, så deltog jag i en tävling som gick ut på att designa en symbol för återvinning. Jag vann och fick ett pris motsvarande ungefär 140 000 svenska kronor, som skulle gå till vidareutbildning. Jag gjorde lite efterforskningar och hittade SU:s program som jag också sökte och antogs till. Jag hade specifikt kollat på program i länder där jag hade rötter och som erbjöd undervisning på engelska.

Vid IGS läste jag urbansociologi och välfärdsekonomi, men även intensivkurser i svenska. Min uppsats, som var ett grupparbete, var en studie av Östermalm och vilken social påverkan en omstrukturering av gatunätet skulle kunna ha där. Som jag minns det så valdes uppsatsen till den bästa på programmet det året, 1972.

Gary Anderson
Gary Anderson. Foto: Privat

Vad minns du mest från din tid i Sverige?

Svaret på den frågan skulle kunna bli en hel roman! Men jag tror att jag främst tänker på svenskarna, i alla fall de jag träffade via universitetet. De verkade alla känna att ”vi gör det här tillsammans”, och jag kände att de hade ett inneboende och optimistiskt engagemang för social och materiell utveckling. Martin Luther King sa att det moraliska universums båge böjer sig mot rättvisa. Jag kände att svenskarna inte bara förstod detta, utan även att de som individer kände att de hade ett ansvar att böja den där bågen. Även när de inte var helt överens verkade de tycka att de alla skulle göra sitt bästa för att komma framåt. Jag fick också intrycket av att svenskarna tyckte att även om inte varje steg är i rätt riktning, så är inget steg det sista. Hela samhället kan ta ett steg tillbaka, omdefiniera läget, justera riktning, och återvända till bågen.

Nu var det 50 år sedan jag fick dessa intryck, så saker kanske har förändrats sedan dess. Kanske pratar man inte med varandra på det här sättet längre. Men jag tror att det jag upplevde var något grundläggande för svenskarna och inget som försvinner bara sådär.

På vilket sätt har tiden vid Stockholms universitet påverkat dig?

Att jag studerat vid SU har varit en fördel för mig professionellt, och det hjälpte mig att komma vidare i min karriär. Eftersom jag har varit intresserad av skärningspunkten mellan samhälls- och beteendevetenskap och bebyggelsemiljö, så har meriterna från SU gjort att jag har kunnat söka och få tjänster som jag kanske inte hade varit kvalificerad för om jag bara hade haft min examen i arkitektur. Tjänsterna var ofta inom den offentliga sektorn, där jag bland annat har jobbat inom både kommun och staten, men även inom högskolesektorn på Johns Hopkins University och King Faisal University i Saudiarabien. 

Vad gjorde du efter studierna vid Stockholms universitet?

Efter International Graduate School (och efter att jag hade jobbat på Kungliga Postkontoret på Djurgården sommaren därpå) så återvände jag till Kalifornien och jobbade på en arkitektbyrå som hette David J Flood and Associates. Fokuset där var planering och utformning av större hotellområden. Efter det hade jag flera jobb inom planering och återvände så småningom till universitetet för att doktorera vid Institutionen för geografi och miljöteknik vid Johns Hopkins University i Baltimore. Sedan återgick jag till att jobba som konsult, samtidigt som jag hade kvar en fot inom akademin. Mitt sista jobb innan pensionen var vid amerikanska Defense Health Agency, en statlig myndighet som ansvarar för planering, utformning och drift av sjukhus över hela världen.

Hade du någon aning om att den återvinningssymbol du ritade skulle få så stort genomslag?

Nej, jag hade aldrig kunnat tänka mig att den skulle leva kvar så pass länge och att den faktiskt skulle användas och bli igenkänd över hela världen. Den användes inte särskilt mycket åren efter att den hade valts ut i tävlingen. Jag undervisade i Saudiarabien i många år efteråt, och det var på väg hem till USA på semester som jag för första gången insåg att symbolen levde sitt egna liv. Jag var i Amsterdam några dagar med en vän, och en dag när jag tog en promenad såg jag symbolen i storleken av en badboll på en återvinningsbehållare.

Vad har du för relation till Sverige idag?

Jag har alltid varit intresserad av släktforskning, och sedan jag blev pensionär har jag kunnat lägga mer tid på att forska på mina rötter. Även om mina förfäder kom från Danmark, Tyskland, England och Sverige så är det mina svenska förfäder som är mest intressanta, men också de svåraste att spåra, mycket på grund av det skandinaviska systemet med fadersnamn. Jag har upptäckt en femmänning i Stockholm och en femmänning på västkusten. Jag kommer att besöka Sverige i sommar och ser fram emot att få träffa dem!

 

Kontakt

Alumnverksamheten: alumn@su.se

På denna sida