Stockholms universitet

Från dåliga betyg till framgångsrik advokat

Som skoltrött reserv kom Johan Eriksson in på juristlinjen. Idag är han en av de mest uppmärksammade advokaterna i Sverige, prisad av Advokatsamfundet och kollegornas val om de skulle behöva en försvarsadvokat. Han utsågs nyligen till hedersdoktor vid Stockholms universitet och vill knyta tätare band mellan akademi och yrkesliv.

Skolan var ingen höjdare tyckte Johan Eriksson. Inte heller arbetet i skoaffären. Universitetet däremot – det var något helt annat.

– Mina betyg var ganska dåliga och jag visste inte riktigt vad jag ville göra. Jag arbetade i en skoaffär när jag bestämde mig för att söka olika utbildningar. Att det blev juridik var mest en tillfällighet, jag kom in på reservplats. När jag väl hade börjat tyckte jag det var fantastiskt. Det påminde inte om något annat.

Porträttbild Johan Eriksson utomhus i motljus
Johan Eriksson rekommenderar dagens studenter att inte dras med i betygshetsen. Foto: Magnus Hallgren/DN/TT

Johan Eriksson tog sig an studierna med iver. Han hade fått en idé om att han skulle läsa snabbt, helst snabbare än vad Olof Palme hade gjort. Målet var att klara den fyra och ett halvt år långa utbildningen på två och ett halvt år. Det blev inte riktigt så, i stället tog det tre och halvt år.  

– Det passade mig att läsa fort. Det var inte så mycket studentliv för min del, jag bodde i Stockholm och levde mitt vanliga liv. Men att skynda igenom studierna är inget jag rekommenderar.

 

”Ansträng dig, men undvik betygshets”

Något han däremot rekommenderar dagens studenter att inte dras med i betygshetsen. Att inte ha fått högsta betyg är inte så farligt när man senare ska ut i arbetslivet, säger Johan Eriksson som menar att man inte kan gå omkring och ha ångest i fyra och ett halvt år över betygen. Däremot ska man anstränga sig och göra sitt bästa.

– Det är inte särskilt imponerande när man inte lämnar in tentan av rädsla för att inte få ett bra betyg. Så ser inte yrkeslivet ut. Man får inte en ny rättegång bara för att man inte läst på tillräckligt mycket. Istället ska man tänka att man lär för livet. Du läser inte en bok för att klara tentan utan för att det finns en nytta av det. Jag är väldigt förlåtande när det kommer till betyg men mindre förlåtande när man hållit på länge. Det tycker jag är konstigare.

Han anser att det praktiska arbetet skulle kunna få mer plats i dagens utbildning även om det blivit bättre jämfört med när han själv utbildade sig i slutet på 1980-talet.

– Jag tror mycket på att knyta universitet och arbetsliv närmare varandra. Det är ju för yrkeslivet man utbildar sig. Under hela min utbildning träffade jag en enda advokat. Idag är det mycket bättre, säger Johan Eriksson som själv undervisar i straffprocessrätt på Stockholms universitet.

 

Vill se en breddad rekrytering

En annan förändring Johan Eriksson gärna skulle se är en breddad rekrytering där inte bara betyg räknas. Han nämner till exempel personer som kommer från familjer där studier inte har uppmuntrats på samma sätt eller personer där satsningar på idrott gått ut över betygen.

– Det är mer av elitstudenter på utbildningarna idag, vilket jag tycker är lite synd. Jag skulle verkligen vilja hitta ett sätt att förändra antagningen så att de som har ett brinnande intresse för yrket skulle kunna komma in även om betygen inte är så höga. Jag tror att de skulle kunna tillföra mycket.
Trivs bäst i domstolen

Efter examen 1989 arbetade han som biträdande jurist i fem år varpå han blev advokat. Sedan 1994 har han specialiserat sig på brottmål. Att få träffa olika människor och få en inblick i deras liv lockade, liksom att få vara mycket i domstol.

– Jag gillar juridik men det är i domstolen jag trivs bäst. Det är omedelbart, man prövar sina argument i stunden där och då. Man får ingen ny chans utan måste vara beredd på att det händer olika saker. Folk ändrar dig och det kanske inte blir som du tänkt. Det ger en spänning som man måste tycka om.

 

Flera uppmärksammade fall

Under åren har Johan Eriksson varit försvarsadvokat i flera medialt uppmärksammade fall. Han jämför med idrotten, att man som utövare lockas av de stora matcherna och säger att uppmärksamheten kan fungera som en sporre. Det blir en slags vana.

– Sedan finns förstås en baksida som inte alltid är så trevlig när det blir publikt. Jag är jag och inte en allmänt känd person. Men det följer med och det får man lära sig att leva med. Samtidigt ger det en möjlighet att föra ut budskap och inspel i juridiska frågor som man kanske inte fått utrymme för annars.

När han försvarade Rakhmat Akilov blev många väldigt upprörda. Johan Eriksson tyckte att det var både oväntat och obehagligt.

– Folk tyckte inte att han skulle ha en försvarare. De skickade mejl och skrev väldigt obehagliga saker. Jag sköter bara mitt jobb som försvarsadvokat. Rätten till ett försvar är grunden för en fungerande straffskipning. Samhället har oändliga resurser till sitt förfogande och det är då helt nödvändigt att även en misstänkt har rätt till ett oberoende och kvalificerat försvar.

 

Viktigt med social förmåga

Johan Eriksson lyfter fram social förmåga som en av sina styrkor som försvarsadvokat.

– Jag tror att mina klienter känner att jag kan förstå dem. Att jag kan sätta mig in i deras situation och inte vara fördömande. Sedan tror jag också att jag är bra på att uttrycka mig enkelt och inte krångla till det.  

Kanske är det dessa egenskaper som kollegorna i branschen ser. Sju år i rad har de röstat fram Johan Eriksson som sin advokat om de skulle behöva en försvarare.

– Det är klart jag blir stolt och glad när kollegorna röstar på mig. Jag ska inte avgöra vilka egenskaper de ser hos mig men jag hoppas de tycker att jag är en skicklig processadvokat.

Johan Eriksson säger att han aldrig tänkt på karriären men att han har kämpat på och gjort så bra han kan.

–Jag tycker man ska göra så gott man kan. Gör man det så blir det bra.

På denna sida