Stockholms universitet logo, länk till startsida

Efter Studierna, Naturvetare i arbetslivet VII. Del 1

En uppföljning från Stockholms universitet 2019

 

Vart tar våra studenter vägen efter avslutad utbildning och vad anser de om sin utbildning när de har fått perspektiv på den? För att få svar på dessa frågor genomförs regelbundet uppföljningsstudier vid Naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet. Den första fakultetsövergripande uppföljningen gjordes 1996 och detta är den sjunde uppföljningen. Studien följer i stort sett samma mönster som de tidigare undersökningarna, men redovisas i två separata rapporter; del 1 och del 2. Svar på grundläggande frågor såsom till exempel sysselsättning, nöjdhet och månadsinkomst redovisas i denna rapport, medan vissa fördjupande frågor har flyttats till rapporten Efter studierna VII, del 2 (bilaga 1b). Resultaten i denna rapport visar på stor samstämmighet med de resultat som redovisades i den föregående rapporten från år 2015.

Sex av tio svarande alumner anger att de har någon form av anställning (fast anställning, tillfällig anställning eller egenanställd) och var femte svarande går en forskarutbildning. Av dessa angav över en fjärdedel att de arbetar på universitet eller högskola, medan ungefär 15 procent arbetar inom den offentliga sektorn och övriga ca. 60 procent har en anställning inom den privata sektorn. De huvudsakliga arbetsuppgifterna för naturvetare är forskning och utveckling, utredning och planering samt administrativa uppgifter (bilaga 1b). En statistisk analys visade att alumner med en högre examensnivå än kandidat upplevde sina utbildningar som mer relevanta för sitt nuvarande yrke än de med en kandidatexamen som högsta examensnivå.

Strax över nio av tio tidigare studenter är, precis som i den föregående uppföljningen, nöjda med sin utbildning och tre av fyra upplever den som relevant för sin nuvarande yrkesverksamhet. Medianmånadsinkomsten för de svarande i arbete är 30 001 – 34 000 kr, oberoende av kön, medan den för forskarstudenter är 26 001 – 30 000 kr. 4 procent av respondenterna är arbetssökande, vilket kan jämföras med SCB:s uppgift om 5,8 procents arbetslöshet för åldersgruppen 25-44 år i Sverige under 2018 och SACO:s uppgift om 5 procents arbetslöshet för akademiker inom gruppen naturvetenskap, matematik och data i maj 2019.

   Magnus Pierrau och Birgitta Åkerman

 

Magnus Pierrau har en filosofie kandidat i matematisk statistik vid Matematiska institutionen, Stockholms universitet och har administrerat, samlat in och bearbetat data samt skrivit rapportens innehåll. Birgitta Åkerman, studievägledare vid Biologiska institutionen, har varit projektledare för studien. Till projektet har även knutits en referensgrupp bestående av Caroline Nordquist, Bettina Ehrenblad, Frida Edberg och Sue-Li Dahlroth, vilka är studievägledare vid Naturvetenskapliga fakulteten, respektive administrativ studierektor vid kemiska institutionen. Lina Enell är kommunikatör vid områdeskansliet för naturvetenskap och har formgivit rapporten.

 

Undersökningen omfattar de personer som under åren 2014 – 2017 avklarat examensarbete eller tagit ut examen vid Naturvetenskapliga fakulteten. Undersökningen riktade sig till totalt 1537 personer, efter bortsortering av felaktiga eller saknande kontaktuppgifter. Antalet kontaktade är färre än i den föregående studien, vilket också reflekterar det lägre antalet studerande vid fakulteten. Till skillnad från den förra studien inkluderades även respondenter med utländsk adress. Kontaktinformationen hämtades ur LADOK-databasen. Enkäten (bilaga 2) fanns tillgänglig på internet från och med den 25 februari 2019 till och med den 20 april 2019, vilket är en kortare period än den föregående studien, vilken var öppen under fem månaders tid. Alumnerna kontaktades även via vykort (de som inte svarade fick som mest två påminnelser) och e-post (även här skickades påminnelser ut tre gånger) med uppmaning om att gå in på den aktuella hemsidan och svara på enkäten.

När enkäten stängdes den 20 april 2019 var svarsfrekvensen 41,3 procent (635 av 1537 personer). Svarsfrekvensen följer en nedåtgående trend jämfört med studierna som utfördes 2011 och 2015, där svarsfrekvensen var 62 respektive 45 procent.

Enkäten bestod av 17 frågor, men endast de som angett att de haft ett, i relation till sina studier, relevant arbete sedan de tog examen fick svara på arbetsrelaterade frågor (frågor numrerade 16-19; bilaga 2). Då alla svarande inte besvarat samtliga frågor varierar antalet svar beroende på frågeställning.

När respondenterna svarat på de första 17 frågorna fick de möjlighet att antingen skicka in sina svar och avsluta enkäten eller gå vidare till en fördjupad del med nio ytterligare frågor. Dessa frågor rör bland annat vid hur nöjda respondenterna var med de kompetenser de erhållit från deras utbildning, utbildningens forsknings- och arbetslivsanknytning samt vilka moment i utbildningen som varit viktiga för deras nuvarande yrke. Av de svarande valde 59 procent (375 personer) att gå vidare och svara på fortsättningsdelen. Svaren på de fördjupade frågorna redovisas separat i bilaga 1b.

Som en tredje del av rapporten genomfördes intervjuer med tio avnämare som anställer naturvetare, för att kartlägga hur arbetsgivare ser på naturvetare och deras kompetens. Dessa kvalitativa resultat redovisas separat i bilaga 1c.

Mer än hälften av de kontaktade naturvetaralumnerna svarade inte på enkäten. En del av bortfallet kan troligtvis förklaras av att e-postadress eller hemadress inte längre är giltig. För att undersöka om de som inte svarade på enkäten utgjorde en viss grupp, till exempel arbetslösa, missnöjda eller låginkomsttagare gjordes en bortfallsanalys. Ett stratifierat urval om 86 personer slumpades fram från de icke-svarande respondenterna. Viktningen för stratifieringen valdes så att samtliga institutioner finns representerade i bortfallsanalysen, i samma proportion som i hela bortfallsgruppen. Bortfallsgruppen kontaktades via telefon och ombads svara på om de är nöjda med sin utbildning, deras nuvarande sysselsättning, utbildningens relevans för deras nuvarande yrke, deras bruttomånadsinkomst samt könsidentitet. Svaren på frågorna skilde sig inte statistiskt signifikant mellan grupperna för någon av frågorna (bilaga 5).

 

Resultat

Alla grupper inom de matematisk-naturvetenskapliga utbildningarna, förutom beräkningsfysik, beräkningsteknik, biodiversitet och systematik, klimatvetenskap, molekylära tekniker, bioinformatik, samt peptid och proteinkemi, finns representerade bland de svarande. De största ämna är biologi och kemi med ca 70 svarande, följt av naturgeografi och geografi med ca 50 svarande i respektive ämne (fig. 1). De ämnesområdena med färre än fem svaranden kommer i fortsättningen att exkluderas i de flesta ämnesuppdelade analyser och figurer, men ingår i analyser och figurer av hela materialet.

Nästan 98 procent av de svarande har tagit ut någon form av examen, varav ungefär hälften erhållit en masterexamen, strax över var tredje en kandidatexamen, 6 procent en yrkesexamen och 3 procent en magisterexamen (fig. 2). Alla grupper inom de matematisk-naturvetenskapliga utbildningarna, förutom beräkningsfysik, beräkningsteknik, biodiversitet och systematik, klimatvetenskap, molekylära tekniker, bioinformatik, samt peptid och proteinkemi, finns representerade bland de svarande. De största ämnena är biologi och kemi med runt 70 svarande, följt av naturgeografi och geografi med ungefär 50 svarande i respektive ämne (fig. 1). De ämnesområdena med färre än fem svaranden kommer i fortsättningen att exkluderas i de flesta ämnesuppdelade analyser och figurer, men ingår i analyser och figurer av hela materialet.

Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad i nöjdhet eller bruttomånadsinkomst mellan de svarande som har en kandidatexamen som högsta examensnivå jämfört med de med en högre examensnivå. Däremot så har gruppen med högre examensnivå en signifikant högre andel svarande med relevant eller högrelevant arbete än i gruppen med endast kandidatexamen (se enkätsvar uppdelat över examensnivå). Könsfördelningen i den kontaktade gruppen visar en viss övervikt av kvinnor (56 procent), vilket inte riktigt reflekterar den ursprungliga könsfördelningen bland de kontaktade, där kvinnor utgör 49 procent av alla alumner. En statistisk analys visar dock att könen inte skiljer sig åt i fråga om lön, nöjdhet eller yrkets relevans för deras studier. Den något skeva könsfördelningen behöver alltså inte hållas i åtanke vid tolkning av resultaten. Könsfördelningen varierar stort beroende på ämnesområde (fig. 3), med en övervikt av män i fysik- och matematikämnen medan kvinnor utgör en majoritet hos de svarande i de miljöinriktade huvudämnena, samt nutrition.

Bland de svarande var 9 procent bosatta utomlands. En statistisk analys (bilaga 4c) visar att det är en signifikant större andel bland de utomlands bosatta som har en bruttomåndsinkomst under 22 000 SEK än bland de som bor i Sverige. Det finns dock ingen signifikant skillnad i nöjdhet eller yrkets relevans mellan dessa två grupper. I och med att utomlands bosatta inte tillfrågades i den föregående undersökningen så vet vi inte hur lönefördelningen såg ut för den gruppen, och det är därför svårt att säga hur denna skillnad påverkar resultatet och vi avstår därför för att göra några större jämförelser i löneutvecklingen mellan de två studierna. Den statistiska analysen av skillnader i svar mellan grupper återfinns bilaga 4.

Figur 1. Andelen av totalt antal svarande inom varje huvudämne indelat i utbildning på kandidatnivå
Figur 1. Andelen av totalt antal svarande inom varje huvudämne indelat i utbildning på kandidatnivå och högre nivå (magister-, master- och yrkesexamen). Siffror inom parentes efter varje huvudämne anger antalet svarande. 14 svarande angav ingen examensnivå eller huvudämne och utgår därför ur grafen. Totalt 620 svarande.
Figur 2. Andelen av totalt antal svarande fördelat över högsta examensnivå.
Figur 2. Andelen av totalt antal svarande fördelat över högsta examensnivå. 243 svarande anger att de har erhållit en kandidatexamen, 321 har erhållit en masterexamen, 35 en yrkesexamen och 22 en magisterexamen. 14 personer uppger att de inte erhållit någon examen. Totalt 635 svarande.
Figur 3. Könsfördelning uppdelat på huvudområde.
Figur 3. Könsfördelning uppdelat på huvudområde. Siffrorna inom parentes vid varje huvudämne anger antalet svarande. Totalt 624 svarande.

 

På frågan om en är nöjd med sin utbildning angav 91 procent av de svarande att de var ganska eller helt och hållet nöjda med sin utbildning, oavsett examensnivå. Motsvarande siffra i föregående undersökning var 88 procent. Mest nöjda var de som läst geologi, astronomi eller biogeovetenskap, där över hälften av de svarande var helt och hållet nöjda med sin utbildning och samtliga respondenter var ganska eller helt och hållet nöjda (fig. 4).

Matematik är det ämne som har sett störst förändring från förra studien. Andelen helt och hållet nöjda alumner har minskat något, men är i stort sett oförändrad, medan antalet missnöjda respondenter har ökat från drygt 12 till 33 procent. Andelen ganska nöjda studenter har minskat med ungefär 17 procentenheter, och andelen inte helt nöjda har ökat med motsvarande.

Figur 4. Fördelning över svar (i procent) på frågan ”Är du nöjd med din utbildning?”
Figur 4. Fördelning över svar (i procent) på frågan ”Är du nöjd med din utbildning?” uppdelat över huvudämnesområden. Siffrorna inom parentes vid varje huvudämne anger antalet svarande. Totalt 603 svarande.

 

Av de naturvetare som ingick i studien anger 81 procent att de har någon form av anställning (fast anställning, tillfällig anställning eller egenanställning) eller går en forskarutbildning (fig. 5). Motsvarande siffra vid förra utvärderingen år 2015 var 72 procent, och dessförinnan 87 procent år 2011. Av dessa går var femte svarande forskarutbildning. 4 procent av respondenterna är arbetssökande, vilket kan jämföras med SCB:s uppgift om 5,8 procents arbetslöshet för åldersgruppen 25-44 år i Sverige under 2018 och SACO:s uppgift om 5 procents arbetslöshet för akademiker inom gruppen naturvetenskap, matematik och data i maj 2019.

Av de svarande angav över en fjärdedel av dessa att de arbetar på universitet eller högskola, varav en stor del på Stockholms Universitet eller Karolinska Institutet. Ungefär 15 procent angav att de arbetar inom den offentliga sektorn, på till exempel kommun eller länsstyrelse. Övriga ca. 60 procent är anställda inom den privata sektorn (se bilaga 3 för fullständiga tabell över arbetsgivare för de svarande). De huvudsakliga arbetsuppgifterna för naturvetare är forskning och utveckling, utredning och planering samt administrativa uppgifter (mer information kring naturvetares arbetsuppgifter återfinns i bilaga 1b).

Sysselsättningen varierar stort inom huvudområdena (fig. 6), där yrkesutbildningarna (lärarutbildning och sjukhusfysik), samt miljö och hälsoskydd, visar på högst andel arbetande respondenter, med över 90 procent i arbete. Dessa tre ämnesområden visar även höga resultat inom utbildningens relevans för det nuvarande arbetet. Värt att notera är att samtliga svarande inom miljö och hälsoskydd besitter en magisterexamen eller högre, vilket delvis kan förklara den högre sysselsättningsgraden, då andelen sysselsatta är högre bland de svarande med en högre examen än de med en kandidatexamen (fig. 10). Över 70 procent av respondenterna med examen inom naturgeografi eller inom matematisk statistik anger att de har ett arbete, och av dessa anger runt 80 procent att de har ett, för sina studier sett, relevant arbete.

I studien som utfördes 2015 angav knappt 45 procent av matematikerna att de idag har ett arbete, medan andelen arbetande matematiker i denna studie är över 70 procent. Dock så anger färre än 60 procent att de idag har ett yrke som har relevans för deras utbildning, varav färre än 20 procent anger att deras yrke har hög relevans för deras studier. Detta kan jämföras med förra studiens resultat, då 60 procent av de arbetande alumnerna angav att de hade ett yrke med hög relevans för deras studier.

Störst andel forskarstudenter återfinns inom socialekologisk resiliens, kemi och fysik, där över 40 procent angett att de idag går en forskarutbildning. Störst andel arbetssökande återfinns inom biologi, marinbiologi, molekylärbiologi, geologi och astronomi, där runt 10 procent angett att de är arbetssökande.

Astronomi och biogeovetenskap är de ämnen med högst andel studerande (63 respektive 46 procent), vilket kan förklaras av att samtliga respondenter inom dessa ämnesområden endast har en kandidatexamen som högsta examen (fig. 1) och nu alltså sannolikt studerar på högre nivå. En stor skillnad sedan förra undersökningen är att andelen arbetande inom huvudområdet biogeovetenskap har minskat från ungefär 85 procent i förra undersökningen, till knappt 55 procent i denna. Detta bör också kunna förklaras av den höga andelen med kandidatexamen i denna undersökning, jämfört med en fjärdedel i den föregående studien.

Över 40 procent av de svarande angav att de fått sin anställning via annons (fig. 7). Detta är en ökning från de två senaste undersökningarna, då ungefär var fjärde svarande angav att de fått anställning via annons. Då efterfrågades hur respondenterna fått sitt första arbete, medan vi nu frågar om det nuvarande arbetet. Detta kan möjligen förklara en del av ökningen, då många annonser efterfrågar arbetslivserfarenhet, vilket kan leda till att ett första arbete kommer från andra källor än just annonser. Efter annons följer egen kontakt och rekrytering som vanligast medel för anställning. Svarsalternativet ”rekryterad” har inte funnits med som svarsalternativ i någon föregående studie, och samtidigt svarade nästan 200 respondenter (25 procent) ”annat sätt” i den föregående undersökningen, vilket då skulle kunna ha inkluderat ”rekryterad” eller någon form av ”via annons”. Det är därför svårt att dra några säkra slutsatser om förändringen i denna fråga. Andelen som fått anställning via arbetsförmedlingen är nästan 8 procent, vilket är en marginell ökning från de tidigare undersökningarnas resultat om 3 procent 2011 och 5 procent 2015.

Figur 5. Andelen svarande (i procent) på frågan om nuvarande sysselsättning.
Figur 5. Andelen svarande (i procent) på frågan om nuvarande sysselsättning. Totalt 619 svarande.
 
Figur 6. Sysselsättning uppdelat över de olika huvudområdena.
Figur 6. Sysselsättning uppdelat över de olika huvudområdena. Arbete inkluderar fast och tillfällig anställning, samt egen firma. Siffrorna inom parentes vid varje huvudämne anger antalet svarande. Totalt 616 svarande.
Figur 7. Fördelning (i procent) över hur de svarande fick sitt nuvarande arbete.
Figur 7. Fördelning (i procent) över hur de svarande fick sitt nuvarande arbete. Totalt 535 svarande.

 

Över hälften (53 procent) av de svarande angav att deras utbildning hade hög relevans för deras nuvarande arbete (fig. 8), vilket är oförändrat från den förra studien. Här har endast de respondenter som har någon form av anställning eller är forskarstuderande blivit tillfrågade. Det finns en viss variation mellan huvudämnena (fig. 9), med högst andel relevanta arbeten inom molekylärbiologi, yrkesutbildningarna, miljö och hälsoskydd samt matematisk statistik, där 85 procent eller mer angav att de har ett yrke med relevans eller hög relevans för deras studier.

Figur 8. Utbildningens relevans för det nuvarande arbetet.
Figur 8. Utbildningens relevans för det nuvarande arbetet. Totalt 502 svarande.
Figur 9. Utbildningens relevans (i procent) för det nuvarande arbetet för varje huvudämne.
Figur 9. Utbildningens relevans (i procent) för det nuvarande arbetet för varje huvudämne. Siffrorna inom parentes vid varje huvudämne anger antalet svarande. Totalt 498 svarande.

 

Totalt svarade 511 av de tidigare studenterna på frågan om nuvarande månadsinkomst. Endast de som angett att de är anställda eller forskarstuderande blev tillfrågade, av vilka en dryg fjärdedel är forskarstuderande. Medianmånadsinkomsten för svaranden i arbete är 30 001 – 34 000 kr, oberoende av kön, medan den för forskarstudenter är 26 001 – 30 000 kr (fig. 12). Månadsinkomsten varierar mellan huvudämnen (fig. 10), med högst inkomst bland de som läst lärarutbildning, sjukhusfysik eller matematisk statistik (se tab. 1 för fördelning av median bland samtliga ämnesområden). Fördelningen mellan män och kvinnor är relativt jämn, med en något större total andel män i löneintervallen över 42 000 kr (fig. 11).

En jämförelse av de svarande med fast anställning och forskarstuderande visar att nästan 60 procent av de forskarstuderande har en bruttomånadsinkomst mellan 26 – 30 tkr, medan bruttomånadsinkomsten för de svarande med någon annan form av arbete har en större spridning (fig. 12). Intervallet 26 – 30 tkr innefattar ungefär 20 procent av de svarande i arbete, och intervallen 30 – 34 tkr och 34 – 38 tkr innefattar ungefär 20 procent vardera. Drygt 7 procent av de svarande har en bruttomånadsinkomst över 42 tkr.

Figur 10. Fördelningen av månadslön innan skatt (i procent) hos de svarande för varje huvudämne.
Figur 10. Fördelningen av månadslön innan skatt (i procent) hos de svarande för varje huvudämne. Siffrorna inom parentes vid varje huvudämne anger antalet svarande. Totalt 496 svarande.

 

Figur 11. Fördelningen av månadsinkomst i tusen kronor innan skatt (i procent) hos de svarande
Figur 11. Fördelningen av månadsinkomst i tusen kronor innan skatt (i procent) hos de svarande fördelat över kön. Totalt 511 svarande.
Figur 12. Fördelningen av månadsinkomst i tusen kronor innan skatt
Figur 12. Fördelningen av månadsinkomst i tusen kronor innan skatt, fördelat över antal svarande i arbete (fast, tillfälligt, tim- eller egenanställd) och forskarstuderande. Totalt 511 svarande.
 
Medianmånadsinkomst (SEK) Ämnesområde
38 001 – 42 000 Lärarutbildning (25), matematisk statistik (33)
34 001 – 38 000 Sjukhusfysik (11)
30 001 – 34 000 Astronomi (2), biogeovetenskap (13),
datalogi (1), geologi (8),
geovetenskap (28), matematik (24),
meteorologi (9), miljö och hälsoskydd
(20), naturgeografi (46)
26 001 – 30 000 Biologi (54), fysik (30), geografi (35),
kemi (57), marinbiologi (28),
miljövetenskap (27), molekylärbiologi
(13), nutrition (23),
socialekologisk resiliens (13)
22 001 – 26 000 Toxikologi (1)


Tabell 1. Medianmånadsinkomst för samtliga ämnesområden.
Siffrorna inom parentes efter varje ämnesområde anger antalet
svarande. Totalt 501 svarande. 

Det visade sig finnas en statistiskt signifikant (bilaga 4b) skillnad i frågan om arbetets relevans för ens studier beroende på vilken nivå av examen de svarande. Vi betraktar därför här svaren från respondenter med kandidatexamen som högsta examensnivå och i nästa sektion svaren för respondenter med högre examensnivå (magister-, master- eller yrkesexamen). Denna uppdelning innebär att vissa ämnesområden har få antal svaranden, vilket bör hållas i åtanke när resultaten tolkas och bör inte ses som representativt för samtliga alumner inom det ämnesområdet. Denna uppdelning gjordes inte i studien från 2015 och resultaten kan därför inte jämföras.

Generellt sett så visar gruppen med högre examen en större andel arbetande (65 procent jämfört med 55 procent bland kandidatalumnerna, fig. 13). Skillnaden är dock ej statistiskt signifikant (bilaga 4b). De alumner med högre examen visade också en signifikant större andel med ett, till sina studier sett, högrelevant arbete (58 procent jämfört med 42 procent bland kandidatalumnerna, fig. 14). Andelen studerande är högre i gruppen med kandidatalumner, medan andelen forskarstudenter är högre bland de med högre examensnivå. Andelen arbetssökande är densamma i båda grupperna (4 procent). 

Figur 13. Fördelning över sysselsättning mellan kandidatexamen och högre examensnivå
Figur 13. Fördelning över sysselsättning (i procent per grupp) uppdelat mellan svarande med kandidatexamen som högsta erhållna examensnivå och svarande med högre examensnivå. Arbete inkluderar fast och tillfällig anställning, samt egen firma. Totalt 620 svarande.
Figur 14. Fördelning över yrkets relevans för studierna
Figur 14. Fördelning över yrkets relevans för studierna (i procent per grupp) uppdelat mellan svarande med kandidatexamen som högsta erhållna examensnivå och svarande med högre examensnivå. Totalt 503 svarande.

 

Bland de svarande med en kandidatexamen så är 55 procent i arbete, en tredjedel studerar, 7 procent går en forskarutbildning och 4 procent är arbetssökande (fig. 15).

Det finns en viss spridning i sysselsättning mellan ämnena (fig. 16). Marinbiologi och matematik är bland de ämnen med högst andel arbetande, men är samtidigt bland de ämnen med lägst andel relevanta yrken. Detta antyder att de studerande inom matematik har lätt att få ett arbete efter sin kandidatexamen, men inte nödvändigtvis ett med relevans för deras studier. Samma trend är närvarande för de som studerat marinbiologi, men med tanke på det låga antalet svarande så kan vi inte dra några generella slutsatser kring ämnesgruppen marinbiologi som helhet.

Hos de svarande inom ämnena­­­ matematisk statistik och geografi är över 60 procent i arbete och samtidigt har över 75 procent av dessa relevanta eller högrelevant arbeten. Bland de svarande meteorologerna och kemisterna har samtliga ett arbete med hög relevans till deras studier. Även här bör dock hänsyn tas till att det är få svarande i dessa ämnesgrupper, och resultatet kan alltså inte bedömas vara representativt för samtliga meteorologi- och kemialumner.

Andelen studerande varierar över ämnesområdena, med högst andel bland alumnerna från astronomi, molekylärbiologi och datalogi, där över hälften angett att de studerar, och med lägst andel bland de svarande inom geologi, med 9 procent. Resterande ämnen varierar mellan 25 – 45 procent studerande.

Högst andel arbetssökande återfinns inom marinbiologi och biologi, där runt var femte svarande är arbetssökande.

Det finns en variation mellan ämnena över hur relevant de svarandes utbildning har varit för deras nuvarande yrke (fig. 17). Bland alumnerna som studerat kemi, geografi och matematisk statistik har över 75 procent ett, för deras studier sett, relevant eller högrelevant yrke. De ämnesområden med lägst motsvarande andel är biologi, nutrition och matematik, där runt 55 procent av de svarande uppger att de har ett relevant eller högrelevant yrke.

Figur 15. Sysselsättning för svarande med kandidatexamen som högsta examensnivå.
Figur 15. Sysselsättning för svarande med kandidatexamen som högsta examensnivå. Totalt 243 svarande.
Figur 16. Ämnesvis fördelning över sysselsättning
Figur 16. Ämnesvis fördelning över sysselsättning (i procent) för svarande med kandidatexamen som högsta examensnivå. Arbete inkluderar fast och tillfällig anställning, samt egen firma. Siffrorna inom parentes vid varje huvudämne anger antalet svarande. Totalt 243 svarande.
Figur 17. Ämnesvis fördelning över yrkets relevans för studierna
Figur 17. Ämnesvis fördelning över yrkets relevans för studierna (i procent) för svarande med kandidatexamen som högsta examensnivå. Siffrorna inom parentes vid varje huvudämne anger antalet svarande. Totalt 149 svarande.

 

Bland de alumner som besitter en högre examensnivå (magister-, master- eller yrkesexamen) är drygt två tredjedelar i arbete, 29 procent går forskarutbildning, 2 procent studerar och 4 procent är arbetssökande (fig. 18).

De utbildningar som har flest arbetande respondenter är de båda yrkesutbildningarna, miljö och hälsoskydd samt matematisk statistik (fig. 19). För dessa fyra ämnesområden har även över 80 procent av de svarande angett att de har ett relevant eller högrelevant yrke. Lägst andel arbetande respondenter återfinns i ämnesområdena fysik, molekylärbiologi och kemi, där färre än hälften av de svarande är i arbete. Om vi ser forskarutbildning som ett arbete så är nutrition, meteorologi och molekylärbiologi de ämnen med lägst andel arbetande, men andelen är fortfarande över 80 procent.

Högst andel arbetssökande återfinns i ämnesområdena meteorologi och molekylärbiologi, där runt 15 procent av de svarande angett att de är arbetssökande.

För tolv av de 16 ämnesområdena svarar över 70 procent av de tillfrågade att de idag har ett yrke med relevans eller hög relevans för deras utbildning (fig. 20). I uppdelningen över alumner med kandidatexamen är motsvarande andel endast fem av 15 ämnesområden (fig. 17). De ämnesområden med högst andel svarande med relevant eller högrelevanta arbeten är matematisk statistik, molekylärbiologi, sjukhusfysik och lärarutbildning, där över 85 procent av de svarande anger att de har ett relevant eller högrelevant arbete. Ämnena matematik, meteorologi och geografi är de ämnen där lägst andel (mindre än 65 procent) angett att de har ett relevant eller högrelevant arbete.

Figur 18. Sysselsättning för svarande med högre examensnivå (magister-, master- eller yrkesexamen).
Figur 18. Sysselsättning för svarande med högre examensnivå (magister-, master- eller yrkesexamen). Totalt 375 svarande.
Figur 19. Ämnesvis fördelning över sysselsättning (i procent)
Figur 19. Ämnesvis fördelning över sysselsättning (i procent) för svarande med högre examensnivå än kandidatexamen. Arbete inkluderar fast och tillfällig anställning, samt egen firma. Siffrorna inom parentes vid varje huvudämne anger antalet svarande. Totalt 375 svarande.
Figur 20. Ämnesvis fördelning över yrkets relevans för studierna
Figur 20. Ämnesvis fördelning över yrkets relevans för studierna (i procent) för svarande med högre examensnivå än kandidatexamen. Siffrorna inom parentes vid varje huvudämne anger antalet svarande. Totalt 351 svarande.

 

 

Bilagor

a. Digital version av Efter studierna VII, del 1
b. Efter studierna VII, del 2: Svar på fördjupade frågor
c. Efter studierna VII, del 3: Intervjuer med avnämare
d. Efter studierna VII: Sektionsvisa sammanfattningar

Välkommen till denna återkommande undersökning utförd av Naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet
(SU). Studiens syfte är att följa upp våra studenter efter avslutade studier. Vi vill tacka dig för att du tar dig tid att svara på
våra frågor!

Var god observera att vi endast är intresserade av din utbildning på vår fakultet på SU. Dina svar gäller din senast
avslutade utbildning om ingenting annat specificeras i frågan. Om du t.ex. läser en masterutbildning just nu så är vi alltså
intresserade av den kandidatutbildning du avslutat hos oss.

Vi hoppas att frågorna skall vara förståeliga och inte ta upp för mycket av din tid (max 10 minuter). Om det är någonting
som är oklart eller som du tycker inte fångas upp av frågorna så finns det ett kommentarsfält i slutet av enkäten där du kan skriva kommentarer och tankar.

Dina svar hanteras självklart konfidentiellt och när svarsperioden är avslutad så anonymiseras samtliga svar.

Åter igen, stort tack för din medverkan!

1. Ange könsidentitet

  • Man
  • Kvinna
  • Annan

2. Är du för närvarande bosatt Sverige?

  • Ja
  • Nej

3. Hur många terminer har du studerat vid Stockholms universitet?

  • Mindre än 3 terminer
  • 3-5 terminer
  • 6-8 terminer
  • 9-11 terminer
  • Mer än 11 terminer

4. Vilka av följande examen har du tagit ut vid Naturvetenskapliga fakulteten på Stockholms universitet mellan åren 2014-2017? (lämna blank om ingen examen uttagen)

  • Kandidat
  • Filosofie magister
  • Master
  • Yrkesexamina (sjukhusfysiker/lärare)

5. Examensår för din senaste examen vid vår fakultet (OBS! Frågan gäller examen tagen mellan åren 2014-2017. Om du har tagit en examen under 2018 eller senare så är det din tidigare examen som vi ber dig hålla i åtanke under enkäten)

  • 2014
  • 2015
  • 2016
  • 2017
  • Vet ej

6. Inom vilket huvudområde är din kandidatexamen?

  • Biogeovetenskap
  • Biologi
  • Datalogi
  • Fysik
  • Geografi
  • Geologi, geokemi och geofysik
  • Geovetenskap
  • Kemi
  • Marinbiologi
  • Matematik
  • Matematisk statistik
  • Meteorologi, oceanografi och
    klimat
  • Miljövetenskap
  • Molekylärbiologi
  • Nutrition

Inom vilket huvudområde är din master/magisterexamen?

  • Analytisk kemi
  • Biokemi
  • Etologi
  • Fysik
  • Försäkringsmatematik (aktuarie)
  • Genetisk och molekylär växtbiologi
  • Geografi Geologiska vetenskaper
  • Geomatik med fjärranalys och GIS
  • Glaciologi och polarmiljöer
  • Hydrologi hydrogeologi och vattenresurser
  • Kemi
  • Klimatvetenskap
  • Kvartärgeologi och klimatutveckling
  • Landskapsekologi
  • Marinbiologi
  • Matematik
  • Matematisk statistik
  • Materialkemi
  • Meteorologi, oceanografi och klimat
  • Mikrobiologi
  • Miljövetenskap Miljövård och fysisk planering
  • Miljö- och hälsoskydd Molekylär biofysik
  • Molekylära livsvetenskaper
  • Molekylära tekniker inom
    livsvetenskaperna
  • Neurokemi med molekylär nerobiologi
  • Nutrition
  • Organisk kemi
  • Peptid och proteinkemi
  • Sjukhusfysik
  • Social-ekologisk resiliens för hållbar
    utveckling
  • Teoretisk fysik
  • Toxikologi

Inom vilket huvudområde är din yrkesexamen?

  • Sjukhusfysik
  • Ämneslärare

9. Var utförde du ditt examensarbete/självständiga arbete på högsta nivå?

  • Inom Stockholms universitet
  • Annat universitet/högskola
  • På företag/myndighet eller liknande
  • Om annat, var god specificera

10. På en skala 0-10, där 0 indikerar "inte alls", 5 indikerar "neutral" och 10 indikerar
"definitivt", hur troligt är det att du skulle rekommendera din utbildning?

Inte alls -> Definitivt

11. Är du nöjd med din utbildning på kandidatnivå?

  • Nej, definitivt inte
  • Nej, inte riktigt
  • Ja, ganska
  • Ja, helt och hållet

12. Är du nöjd med din utbildning på master-/magisternivå?

  • Nej, definitivt inte
  • Nej, inte riktigt
  • Ja, ganska
  • Ja, helt och hållet

13. Vilken är din nuvarande sysselsättning?

  • Arbetssökande
  • Fast anställning
  • Tillfällig anställning/timanställning
  • Egenanställd
  • Studerar
  • Forskarutbildning

14. Har du haft ett, i relation till dina studier, relevant arbete sedan du tog examen?

  • Ja
  • Nej

15. Hur fick du ditt första arbete efter avslutad utbildning?

  • Tog själv kontakt
  • Via annons
  • Via arbetsförmedling
  • Via examensarbetet
  • Tillfrågad/rekryterad
  • Om annat, specificera
16. Vilken är din nuvarande arbetsgivare?

17. Hur fick du ditt nuvarande arbete?

  • Tog själv kontakt
  • Via annons
  • Via arbetsförmedlingen
  • Via examensarbetet
  • Tillfrågad/rekryterad
  • Om annat, specificera

18. Hur relevant anser du att din utbildning är för ditt nuvarande yrke?

  • Ingen relevans
  • Viss relevans
  • Relevans
  • Hög relevans

19. Vad är din nuvarande bruttoinkomst (SEK) per månad?

  • < 22 000
  • 22 000 - 26 000
  • 26 001 - 30 000
  • 30 001 - 34 000
  • 34 001 - 38 000
  • 38 001 - 42 000
  • 42 001 - 46 000
  • 46 001 - 50 000
  • > 50 000

 

Arbetsgivare Antal 
Academic Work 2
Addnature AB 1
Adinova 1
ÅF 2
Åkeri 1
Alecta 1
Alpinco AS 1
AstaReal AB 1
AstraZeneca 2
Atea 1
Atlas Antibodies AB 1
Axfood IT 1
Bahnhof AB 1
Bergab 1
Biras Technology AB  1
Birkagårdens folkhögskola 1
Bjerking AB 2
Boliden Mineral AB 1
Bonnier News  1
Bönor & Blad 1
Boston Consulting Group 2
Botans lantbruk 1
BRA 1
Byggvarubedömningen 1
Cepheid AB 1
Cinnober AB 1
Citymail 1
Coor Service Management AB 2
Cuben Sfi Högdalen 1
Day Zero Diagnostics 1
Deloitte AB 1
Deltares 1
Devies Development Sthlm AB 1
DFind Science & Engineering 2
Diakonia 1
Dina Försäkringar AB 1
Djurö skola 1
DOS 1
ECOCOM AB 1
Edw.C.Levy 1
Ekologigruppen AB 1
Elekta instrument AB 1
EnterCard 1
Ericsson 1
Ernst & Young AB  1
Experis 1
Familjebostäder 1
Finansinspektionen 1
First Mile 1
Fiskodling 1
Flyttlasse AB 1
Folksam 2
Försvarsmakten 2
Fundación CEAM 1
Geomatikk 1
Geoveta AB 2
German Cancer Research Center 1
Golder Associates  1
Google 1
Granit & Marmor i Östergötland AB 1
Gymnasium 13
Haglöfs AB 1
Handelsbanken 2
Health and sports Nutrition Group HSNG AB 1
Helsingborgs stad, miljöförvaltningen 1
Hvilan utbildning AB 1
Ideell sektor 1
Iduna AB 1
Implenia Sverige AB 1
In Balance Fitness 1
IVL (svenska miljöinstitutet) 1
James Hutton Institute (Aberdeen, Scotland) 1
Jensen Education 1
Jocotoco Conservation Fundation 1
Karolinska institutet 16
Karolinska Universitetslaboratoriet 1
Kemikalieinspektionen 1
King 1
Klarna AB 2
Kommun 40
KulturRelation AB 1
LabMind AB 1
Landsting/region 8
Länsförsäkringar AB 3
Länsstyrelse 9
Lantmäteriet 1
Lärande AB 1
Lärarjouren 1
Lidingö Stad 1
Livsmedelsverket 1
MAG Interactive AB 2
Mathem i Sverige AB 1
Metria AB 3
Migrationsverket 1
Miljöinspektör 1
MMT AB 1
Multisoft 1
Mycronic AB 1
Naturföretaget 1
Naturhistoriska riksmuseet 3
Naturvårdsverket 2
Nestlé 2
New Innovation Management 1
Niras Sweden AB 4
Nitro Consult AB 1
Nordea Asset Management 1
Nordregion 2
Nouryon 2
Novator solutions 1
Octapharma 4
Omnicom Media Group 1
Paradox Development Studio 1
PE, projektengagemang infrastruktur 1
Peb 1
Pharma Nord 1
Psykiatri Sydväst 1
Ragn-Sells Avfallsbehandling AB 1
Ramboll 2
Regus 1
RISE 1
Roslagsvatten 1
S-Group 1
Särnmark assistans AB 1
SGU 2
Sirius International 1
SIS, Swedish Standards Institute 1
SJ AB 2
Sjöfartsverket 2
Sjukhus 12
Skandia 2
Skansen 1
Skansen och Biotopia 1
Skärgårdsstiftelsen 1
Skatteverket 1
SLL 1
SLSO 1
SMHI 3
SOBI 1
Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund 1
Sopra Steria 1
Star Stable Entertainment 1
Stmicroelectronics 1
Stockholm Environment Institute 3
Stockholm Exergi 1
Stockholm international school 1
Stockholm stad 13
Stockholm Vatten och Avfall 1
Stockholms universitet 80
Strålsäkerhetsmyndigheten 1
Structor 1
Sveaskog 1
Svenska Röda Korset 3
Svevia AB 1
Sweco 10
Swedbank 1
Syntagon AB 1
Third Panda Film 1
Thule Store 1
Tiger of Sweden AB 1
Trafikverket 5
Transportstyrelsen 1
Trimble AB 1
Trygghansa 2
Tullverket 1
Tyrens 1
United Nations Institute for Train and Research Operational Satellite Applications Programme 1
UniversitätsSpital Zürich 1
Universitetet, högskolor, övriga 46
Uponor AB 1
Upplandsbygd, Lokalt ledd utveckling 1
Västerås stad 1
Vattudalens Fisk 1
Vetenskapens Hus 1
Victoria University of Wellington, New Zealand 1
Volvo Group 1
White arkitekter 1
WSP Sverige AB 4

 

Uppdelat per ämne

Astronomi

 
KulturRelation AB 1
Stockholm Exergi 1

Biogeo

 
Alpinco AS 1
Bjerking AB 1
Iduna AB 1
Kommun 3
Landsting/region 2
Metria AB 1
Naturföretaget 1
Skärgårdsstiftelsen 1
Stockholm stad 1
Stockholm Vatten och Avfall 1

Biologi

 
Botans lantbruk 1
DFind Science & Engineering 1
Ekologigruppen AB 1
Fiskodling 1
Gymnasium 3
Karolinska institutet 3
Kommun 6
Länsstyrelsen 3
Lärande AB 1
Naturhistoriska riksmuseet 2
Naturvårdsverket 1
Octapharma 2
Star Stable Entertainment 1
Stockholm stad 1
Stockholms universitet 13
Svenska Röda Korset 1
Universitetet, högskolor, övriga 5
Uponor AB 1
Vattudalens Fisk 1

Datalogi

 
Bahnhof AB 1

Fysik

 
ÅF 1
Folksam 1
Gymnasium 1
Karolinska institutet 1
Kommun 1
LabMind AB 1
Lärarjouren 1
MAG Interactive AB 1
Mycronic AB 1
Novator solutions 1
Stockholms universitet 12
Third Panda Film 1
Trimble AB 1
Universitetet, högskolor, övriga 6

Geografi

 
Academic Work 1
Addnature AB 1
BRA 1
Coor Service Management AB 1
Cuben Sfi Högdalen 1
Diakonia 1
Djurö skola 1
In Balance Fitness 1
Kommun 6
Lantmäteriet 1
Migrationsverket 1
Nordea Asset Management 1
Nordregion 1
Röda Korset 1
S-Group 1
SLSO 1
Stockholm Environment Institute 1
Stockholm stad 1
Stockholms universitet 2
Sweco 2
Trafikverket 2
Universitet, högskolor, övriga 3

Geologi

 
CityMail 1
Geoveta AB 1
Niras Sweden AB 1
Peb 1
Sjöfartsverket 1
Stockholms universitet 1
Universitetet, högskolor, övriga 2

Geovetenskap

 
ÅF 1
Åkeri 1
Bjerking AB 1
Boliden Mineral AB 1
Coor Service Management AB 1
EnterCard 1
Golder Associates 1
Haglöfs AB 1
Implenia Sverige AB 1
Kommun 1
MMT AB 1
Nitro Consult AB 1
PE, projektengagemang infrastruktur 1
Ramboll 1
SGU 2
Sjöfartsverket 1
Stockholms universitet 4
Svevia AB 1
Trafikverket 1
Tyrens 1
Universitetet, högskolor, övriga 4
WSP Sverige AB 2

Kemi

 
AstraZeneca 2
Day Zero Diagnostics 1
DFind Science & Engineering 1
Gymnasium 1
IVL (svenska miljöinstitutet) 1
Karolinska institutet 4
Kommun 2
Landsting/region 3
Nouryon 2
Octapharma 1
RISE 1
Särnmark assistans AB 1
SLL 1
Stmicroelectronics 1
Stockholms universitet 19
Syntagon AB 1
Tullverket 1
UniversitätsSpital Zürich 1
Universitetet, högskolor, övriga 6
Volvo Group 1

Lärarutbildning

 
Adinova 1
Biras Technology AB 1
Elekta instrument AB 1
Gymnasium 7
Hvilan utbildning AB 1
Kommun 4
Stockholms stad 6
Svenska Röda Korset 1
Vetenskapens hus 1

Marinbiologi

 
DOS 1
Helsingborgs stad, miljöförvaltningen 1
Jocotoco Conservation Fundation 1
Kommun 1
Länsstyrelsen 1
Naturhistoriska riksmuseet 1
Niras Sweden AB 1
Regus 1
Skansen 1
Skansen och Biotopia 1
Stockholm Environment Institute 2
Stockholm international school 1
Stockholms universitet 8
Thule Store 1
Universitetet, högskolor, övriga 2
Upplandsbygd, Lokalt ledd utveckling 1

Matematik

 
Atea 1
Axfood IT 1
Birkagårdens folkhögskola 1
Cinnober AB 1
Devies Development Sthlm AB 1 1 1
Ericsson 1
Flyttlasse AB 1
Google 1
Ideell sektor 1
Jensen Education 1
Lidingö Stad 1
Mathem i Sverige AB 1
Multisoft 1
New Innovation Management 1
Paradox Development Studio 1
SJ AB 1
Skatteverket 1
SOBI 1
Stockholms universitet 2
Universitetet, högskolor, övriga 2

Matematisk statistik

 
Alecta 1
Bonnier News 1
Boston Consulting Group 2
Dina Försäkringar AB 1
Ernst & Young AB 1
Finansinspektionen 1
Folksam 1
Handelsbanken 2
Karolinska institutet 2
King 1
Klarna 1
Länsförsäkringar AB 3
Omnicom Media Group 1
Sirius International 1
Skandia 2
Stockholms universitet 3
Swedbank 1
Trygghansa 2
Universitetet, högskolor, övriga 2

Meteorologi

 
Försvarsmakten 1
Fundación CEAM 1
Kommun 1
SMHI 3
Stockholm stad 2
Stockholms universitet 1

Miljö och hälsoskydd

 
Karolinska institutet 1
Kemikalieinspektionen 1
Kommun 9
Kommun, miljö och hälsoskyddsenheten 1
Länsstyrelsen 2
Stockholm stad 1
Stockholms universitet 1
Sweco 1
Universitetet, högskolor, övriga 1

Miljövetenskap

 
Byggvarubedömningen 1
Deloitte AB 1
ECOCOM AB 1
Edw.C.Levy 1
Familjebostäder 1
Försvarsmakten 1
Gymnasium 1
Klarna AB 1
Kommun 2
Länsstyrelsen 1
Naturvårdsverket 1
Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund 1
Sopra Steria 1
Stockholms universitet 1
Sweco 1
Universitetet, högskolor, övriga 3
White arkitekter 1
WSP Sverige AB 1

Molekylärbiologi

 
Atlas Antibodies AB 1
Cepheid AB 1
Experis 1
Landsting/region 1
Octapharma 1
Sjukhus 2
Stockholms universitet 3
Universitetet, högskolor, övriga 2

Naturgeografi

 
Bergab 1
Deltares 1
Geomatikk 1
Geoveta AB 1
Kommun 1
Länsstyrelsen  2
MAG Interactive AB 1
Metria AB 2
Miljöinspektör 1
Niras Sweden AB 2
Nordregion 1
Ragn-Sells Avfallsbehandling AB 1
Roslagsvatten 1
SJ AB 1
Stockholms universitet 6
Structor 1
Sveaskog 1
Sweco 6
Trafikverket 2
Transportstyrelsen 1
United Nations Institute for Train and Research Operational Satellite Applications Programme 1
Universitetet, högskolor, övriga 4
WSP Sverige AB 1

Nutrition

 
Academic Work 1
AstaReal AB 1
Bönor & Blad 1
German Cancer Research Center 1
Granit & Marmor i Östergötland AB 1
Health and sports Nutrition Group HSNG AB 1
Karolinska institutet 5
Karolinska Universitetslaboratoriet 1
Kommun 2
Landsting/region 1
Livsmedelsverket 1
Nestlé 2
Pharma Nord 1
Psykiatri Sydväst 1
SIS, Swedish Standards Institute 1
Stockholm stad 1
Universitetet, högskolor, övriga 2

Sjukhusfysik

 
Landsting/region 2
Sjukhus 8
Strålsäkerhetsmyndigheten 1

Socialekologisk resiliens

 
First Mile 1
James Hutton Institute (Aberdeen, Scotland) 1
Landsting/region 1
Ramboll 1
Stockholms universitet 4
Tiger of Sweden AB 1
Universitetet, högskolor, övriga 4

 

  Antal Fil. kand Fil. mag Master Yrkes- examen
  Astronomi 8 0 0 0
  Biogeo 24 0 0 0
  Biologi 26 0 47 0
  Datalogi 2 0 0 0
  Fysik 15 0 22 0
  Geografi 28 3 14 0
  Geologi 11 0 0 0
  Geovetenskap 20 2 14 0
  Kemi 13 4 50 0
  Lärarutbildning 0 0 0 27
  Marinbiologi 5 1 26 0
  Matematik 20 1 9 0
  Matematisk statistik 25 1 14 0
  Meteorologi 4 0 6 0
  Miljö och hälsoskydd 0 8 12 0
  Miljövetenskap 16 0 15 0
  Molekylärbiologi 5 1 12 0
  Naturgeografi 0 0 50 0
  Nutrition 21 1 11 0
  Sjukhusfysik 0 0 3 8
  Socialekologisk resiliens 0 0 14 0
  Toxikologi 0 0 1 0

 

 

Antal

Arbets-
sökande

Fast 
anst
Tillfällig /timanst Egen
anst.
Studerar Forskar-
utbildn.

Annan

Astronomi 1 1 0 1 5 0 0
Biogeo 0 10 3 0 11 0 0
Biologi 7 19 16 0 12 19 0
Datalogi 0 1 0 0 1 0 0
Fysik 0 8 2 2 7 18 0
Geografi 2 22 8 0 8 5 0
Geologi 1 4 2 1 1 2 0
Geovetenskap 1 20 2 1 6 6 0
Kemi 2 26 3 0 8 28 0
Lärarutbildning 0 23 2 1 1 0 0
Marinbiologi 3 12 8 1 1 7 0
Matematik 0 17 3 1 6 2 1
Matematisk statistik 0 26 2 1 7 4 0
Meteorologi 1 5 2 0 0 2 0
Miljö och hälsoskydd 0 17 1 0 0 2 0
Miljövetenskap 0 17 4 0 5 5 0
Molekylärbiologi 2 7 0 0 3 6 0
Naturgeografi 3 34 4 0 1 8 0
Nutrition 1 14 5 1 9 3 0
Sjukhusfysik 0 10 0 0 0 1 0
Socialekologisk resiliens 1 6 1 0 0 6 0
Toxikologi 0 0 0 0 0 1 0

 

tkr  <26 26-30 30-34 34-38 38-42 42-44 44-48 48-52 >52
Astronomi 0 0 0 2 0 0 0 0 0
Biogeo 1 0 5 6 1 0 0 0 0
Biologi 5 7 23 10 7 2 0 0 0
Datalogi 0 0 0 1 0 0 0 0 0
Fysik 5 5 11 4 5 0 0 0 0
Geografi 3 5 10 8 7 1 1 0 0
Geologi 1 0 2 3 1 0 1 0 0
Geovetenskap 0 2 8 7 9 0 1 0 1
Kemi 1 9 23 12 7 4 1 0 0
Lärarutbildning 0 0 1 1 7 10 5 0 1
Marinbiologi 8 5 10 1 3 1 0 0 0
Matematik 5 0 5 3 6 3 0 1 1
Matematisk statistik 0 1 4 3 5 9 3 2 6
Meteorologi 1 0 2 5 1 0 0 0 0
Miljö och hälsoskydd 0 0 3 8 8 1 0 0 0
Miljövetenskap 3 3 7 2 9 2 0 0 0
Molekylärbiologi 0 2 7 2 2 0 0 0 0
Naturgeografi 1 3 16 12 8 4 0 2 0
Nutrition 2 0 11 3 3 4 0 0 0
Sjukhusfysik 0 0 0 2 9 0 0 0 0
Socialekologisk resiliens 0 4 4 3 0 2 0 0 0
Toxikologi 0 1 0 0 0 0 0 0 0

 

Tabell 2. Jämförelse mellan män och kvinnor i tre olika frågor. Vi har här sammanfogat fler svarsalternativ för att underlätta en statistisk jämförelse mellan grupperna. χ2-test visar att inga av svaren skiljer sig statistiskt signifikant mellan grupperna, då inga av p-värden understiger signifikansnivån 0,05.

Fråga: Är du nöjd med din utbildning?

Svar Män Kvinnor df χ2 p
Ja, definitivt/
Ja, ganska
89 %
(232)
92 %
(317)
1 1,2 0,3
Nej, inte riktigt/
Nej, definitivt inte
11 %
(28)
8 %
(28)

 

Fråga: Hur relevant är din utbildning för ditt nuvarande yrke?

Svar Män Kvinnor df χ2 p
Hög relevans/
Relevans
74 %
(168)
76 %
(219)
1 0,1 0,7
Viss relevans/
Ingen relevans
26 %
(58)
24 %
(69)

 

Fråga: Vad är din nuvarande bruttomånadsinkomst (SEK)?

Svar Män Kvinnor df χ2 p
< 30000  45 %
(102)
47 %
(135)
2 2,1 0,3
30 001 -
42000
48 %
(107)
49 %
(141)

> 42 000
7 %
(15)
4 %
(11)

 

Tabell 3. Jämförelse mellan svarande med kandidatexamen som högsta examensnivå och svarande med högre examensnivå i tre olika frågor. Vi har här sammanfogat fler svarsalternativ för att underlätta en statistisk jämförelse mellan grupperna. χ2-test visar att svaren på två av tre frågor inte skiljer sig statistiskt signifikant mellan grupperna, då inga av p-värden understiger signifikansnivån 0,05. Däremot erhölls ett signifikant resultat i frågan om utbildningens relevans för nuvarande yrke. Gruppen med högre examensnivå hade en signifikant större andel svarande med relevant eller högrelevant yrke. 

Fråga: Är du nöjd med din utbildning?

Svar Kandidat-examen Högre examen df χ2 p
Ja, definitivt/ Ja, ganska 91%
(2209
91 %
(331)
1 0,03 0,9
Nej, inte riktigt/ Nej, definitivt inte 9 %
(23)
9 %
(33)

 

Fråga: Hur relevant är din utbildning för ditt nuvarande yrke?

Svar Kandidat-
examen
Högre 
examen
df χ2 p
Hög relevans/
Relevans
68 %
(102)
78 %
(274)
1 4,7 0,03
Viss relevans/
Ingen relevans
32 %
(48)
22 %
(79)

 

Fråga: Vad är din nuvarande bruttomånadsinkomst (SEK)?

Svar Kandidat-
examen
Högre
examen
df χ2 p
< 30 000 48 %
(170)
44 %
(65)
2 1 0,6
30 001 -
42 000
47 %
(165)
50 %
(75)

> 42 000
5 %
(17)
6 %
(9)

 

Tabell 4. Jämförelse mellan svarande som är bosatta i Sverige och i utlandet i tre olika frågor. Vi har här sammanfogat fler svarsalternativ för att underlätta en statistisk jämförelse mellan grupperna. χ2-test visar att svaren på två av tre frågor inte skiljer sig statistiskt signifikant mellan
grupperna, då inga av p-värden understiger signifikansnivån 0,05. Däremot erhölls ett signifikant resultat i frågan om bruttomånadsinkomst. Gruppen med utrikes bosatta hade en signifikant större andel svarande med en bruttomånadsinkomst på 30 000 kr eller mindre. 

Fråga: Är du nöjd med din utbildning?

Svar Inrikes
bosatta
Utrikes
bosatta
df χ2 p
Ja, definitivt/
Ja, ganska
90 %
(494)
96 %
(54)
1 1,7 0,2
Nej, inte riktigt /
Nej, definitivt inte
10 %
(54)
4 %
(2)

 

Fråga: Hur relevant är din utbildning för ditt nuvarande yrke?

Svar Inrikes
bosatta
Utrikes
bosatta
df χ2 p
Hög relevans /
Relevans
78 %
(274)
68 %
(102)
1 0,2 0,7
Viss relevans /
Ingen relevans
22 %
(79)
32 %
(48)

 

Fråga: Vad är din nuvarande bruttomånadsinkomst (SEK)? 

Svar Inrikes
bosatta
Utrikes
bosatta
df χ2 p
< 30 000 44 %
(208)
69 %
(26)
2 8,8 0,01
30 001
– 42 000
51 %
(239)
26 %
(10)

> 42 000
5 %
(24)

5 %
(2)

 

Tabell 5. Jämförelse mellan de 634 svarande och de 86 personerna i bortfallsanalysen. Vi har här sammanfogat fler svarsalternativ för att underlätta en statistisk jämförelse mellan grupperna. χ2-test visar att inga av svaren skiljer sig statistiskt signifikant mellan grupperna, då inga av p-värden understiger signifikansnivån 0,05.

Fråga: Könsidentitet

Svar
Svarande
Bortfalls-
gruppen

df

χ2

p
Man 43,2 %
(274)
42 %
(36)
2 0,2 0,9
Kvinna 56,7 %
(359)
58 %
(50)
Annan 0,1 %
(1)
0 %
(0)

 

Fråga: Är du nöjd med din utbildning?

Svar
Svarande
Bortfalls-
gruppen

df

χ2

p
Ja, definitivt /
Ja, ganska
91 %
(551)
94 %
(81)
1 0,6 0,4
Nej, inte riktigt/
Nej, definitivt inte

9 %
(55)

6 %
(5)

 

Fråga:Hur relevant är din utbildning för
ditt nuvarande yrke?

Svar
Svarande
Bortfalls-
gruppen

df

χ2

p
Hög relevans/
Relevans
75 %
(387)
70 %
(53)
1 0,8 0,4
Viss relevans/
Ingen relevans
25 %
(128)
30 %
(23)

 

Fråga: Vilken är din nuvarande sysselsättning?

Svar
Svarande
Bortfalls-
gruppen

df

χ2

p
Arbete (fast, tillfällig och egenanställning) 71 %
(379)
79 %
(63)
2 4,8 0,09
Forskarutbildning 24 %
(127)
14 %
(11)
Arbetssökande 5 %
(25)
7 %
(6)

 

Fråga: Vad är din nuvarande bruttomånadsinkomst (SEK)?

Svar
Svarande
Bortfalls-
gruppen

df

χ2

p
< 30 000 kr 46 %
(237)
41 %
(35)
2 1,8 0,4
30 001
– 42 000 kr
49 %
(249)
51 %
(44)

> 42 000 kr
5 %
(26)
8 %
(7)

 

På denna sida