Lika villkor

I diskrimineringslagen 1 kap. 5 § ges definitionerna av diskrimineringsgrunderna.

Etnisk tillhörighet. En individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering - samer, romer, personer med svensk, somalisk, bosnisk etnisk tillhörighet och så vidare.

Funktionsnedsättning. Definieras i lagen som varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Kön. Definieras enligt diskrimineringslagen som att någon är kvinna eller man. Diskrimineringsgrunden omfattar även den som avser att korrigera eller har korrigerat sin könstillhörighet.

Könsöverskridande identitet eller uttryck. Diskrimineringsgrunden omfattar personer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födelsen. Den innefattar en persons mentala kön eller självupplevda könsbild, och hur någon uttrycker sitt sociala kön, till exempel med kläder, kroppsspråk, smink eller frisyr.

Religion eller annan trosuppfattning.  "Annan trosuppfattning" innebär något annat än "religion" men är begränsat till en åskådning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning. Det gäller inte etiska, filosofiska eller politiska värderingar/åskådningar. Exempel på annan trosuppfattning är buddism, ateism och agnosticism.

Sexuell läggning. Diskrimineringsgrunden omfattar heterosexuell, homosexuell och bisexuell läggning.

Ålder. Definieras enligt diskrimineringslagen som uppnådd levnadslängd.

Här kan du hitta information om vilka du kan kontakta, vad som är viktigt att tänka på när du upplever dig utsatt för trakasserier och vad som händer i en utredning.

Vad är trakasserier?

Enligt diskrimineringslagen är universitetet skyldigt att genomföra en utredning när du som student berättar om upplevda trakasserier eller sexuella trakasserier för någon företrädare för universitetet, som en lärare, handledare, prefekt, studierektor eller för universitetsförvaltningen. 

Så går en utredning till

I enlighet med diskrimineringslagen arbetar Stockholms universitet kontinuerligt med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering inom följande fem områden: antagning och rekrytering, undervisningsformer och organisering av utbildningen, examinationer och bedömningar, studiemiljö, samt studier och föräldraskap. Arbetet sker fortlöpande och omfattar alla de sju diskrimineringsgrunderna. Alla delar av arbetet med aktiva åtgärder ska löpande dokumenteras.

Utöver de fyra stegen ovan har Stockholms universitet riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Se

Arbetsmiljö- och lika villkorspolicy för anställda och studenter vid Stockholms universitet 
och
Handläggningsordning för diskrimineringsärenden avseende studenter

Arbetet med aktiva åtgärder omfattar alla de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. 

För mer information om högskolans ansvar för aktiva åtgärder se DO:s hemsida.

De lokala reglerna att schemaläggning för kurser som ges på dagtid, bör ske så att undervisning, kursobligatorier och examinationer förläggs 08:00–18:00 under vardagar. För övriga kurser ska undervisning, kursobligatorier och examinationer i normalfallet förläggas 18.00–22.00 under vardagar. För mer information se Regler för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå.

Vid Stockholms universitet finns inget regelverk/policy om möjlighet/ingen möjlighet att ta med sig barn vid undervisning. Generellt kan sägas att de som får delta i undervisning endast är registrerade studenter. Men om institutionen och medstudenter anser att det går bra, bör barn kunna tas med vid enstaka tillfällen om särskilda skäl föreligger.

Skötbord och amningsrum

Det finns skötbord i Södra huset, Frescati, på plan 3 i hus C. För övrigt finns det skötbord på följande toaletter vid universitetsområde Frescati: Studenthuset (på plan 2 och 3, inklusive handikapptoaletten i hus Beta), Arrheniuslaboratorierna (F301a och C307), Geovetenskapens hus (U135), Manne Siegbahnlaboratoriet (A123), Allhuset (295) och Frescati backe (103B). Vid universitetsområde Albano finns RWC med skötbord/dusch, annat på följande platser:

Albano hus 1:

• RWC med dusch - hus 1, plan 2, rum C1205, Zon D
• RWC med skötbord – hus 1, plan 3, rum D1316 
• RWC med dusch – hus 1, plan 3, rum C1305, Zon D

Albano hus 2:

• RWC med skötbord och hiss/lyftanordning - hus 2, plan 4, rum B2410, Zon K

Albano hus 4:

• RWC med skötbord - hus 4, plan 4, rum A4214, Zon L

Amningsrum/vilrum

På plan 3 i Studenthuset, Frescati, finns ett vilrum som även kan användas som amningsrum. Adress: Universitetsvägen 2B, hus Alfa, rum 321. Om du vill använda vilrummet i Studenthuset vänder du dig till Infocenter på plan 2. För vilrum i Södra huset vänder du dig till Servicecenter Frescati, vid Stockholms universitetsbibliotek.