Stockholms universitet

Guide till akademiskt skrivande

Vilka slags texter skrivs på universitetet? Vad gör en text akademisk? Hur kan du som student planera ditt skrivarbete? Här får du svar!

 

På universitetet skrivs många texter. För dig som är student är syftet med allt skrivande att du ska:

  • Redovisa kunskaper – du ska helt enkelt visa din lärare vad du lärt dig så att hen kan examinera dig.
  • Förvärva kunskaper – många abstrakta tankar behöver få ord innan man riktigt får grepp om dem. Att försöka formulera vad du lärt dig och hur du tänker kring det, i till exempel anteckningar, är alltså ett sätt att skapa nya kunskaper.
  • Lära dig hur akademiska texter fungerar, hur de är uppbyggda och vad de har för syfte.
  • Träna ditt skrivande och visa att du kan sådant som att tänka kritiskt och analytiskt, formulera tankar och idéer på ett tydligt sätt samt strukturera dina tankar i textform.
  • Öva dig inför framtida akademiskt skrivande, till exempel en kandidatuppsats eller ett examensarbete.
 

Du kommer att förväntas skriva olika slags texter under din utbildningstid. Beroende på vilket ämne eller program du läser kommer antalet texter och texttyper att variera. Det här är några av de allra vanligaste texterna på universitetet:
 

Hemtentamen, salstentamen, dugga, paper och reflektionsuppgift

Här förväntas du redogöra för sådant du läst under kursen och oftast även bidra med egna tankar och reflektioner.

Så lyckas du med hemtentan

 

Rapport, praktikrapport, VFU-rapport

Här förväntas du redogöra för något du gjort. Du ska också identifiera, formulera och lösa problem (till exempel i en labbrapport) eller söka, samla, värdera och kritiskt tolka information och upplevelser under en praktik.
 

PM

PM används som namn på olika slags texter. Det kan till exempel vara en slags kort hemtenta eller en text som berättar om något du planerar att göra, som i ett uppsats-PM.
 

Essä

Även essä används som namn på olika sorters texter. Om du får en sådan uppgift bör du fråga din institution hur de definierar den.
 

Uppsats, B-uppsats, C-uppsats, kandidatuppsats, självständigt arbete, avhandling

Förutom B-uppsatsen så är detta ofta texter som avslutar hela utbildningar. Här förväntas du självständigt identifiera, formulera och svara på en forskningsfråga, arbeta självständigt och söka, samla, värdera och kritiskt tolka material.

Så skriver du uppsats

 

Din lärare läser för att kunna sätta ett betyg och ge dig ett omdöme om vad du kan. Därför kan det vara smart att försöka anpassa din text till de förväntningar som lärare brukar ha på akademiska texter. Det betyder att din text ska ”se ut” och ”kännas” akademisk – inte som en dagbok, artikel, recension eller argumenterande uppsats (om du inte läser en kurs i kreativt skrivande och får en sådan uppgift förstås). Att skriva akademiskt betyder inte att man ska krångla till det. Däremot ska du tänka på att:

  • Strukturera texten tydligt.
  • Fokusera på att skriva om ämnet, inte redogöra för egna åsikter eller tankar. (Om du inte skriver en reflektionsuppgift förstås.)
  • Referera ofta i din text till de källor du använder som stöd för ditt resonemang.
  • Skriva så enkelt att du själv förstår – om du inte förstår vad du skriver, så gör nog inte läsaren det heller.
  • Välj att använda skriftspråkliga ord och uttryck framför mer vardagliga och talspråkliga.

Vad som anses vara en bra och neutral akademisk stil kan variera lite mellan olika ämnen och institutioner. De flesta är dock överens om att akademiskt text kännetecknas av:
 

Koncentration

Akademiska texter läses för att få information om något – inte för nöjes skull. Därför ska språket vara koncentrerat och ge så mycket information som möjligt med så få ord som möjligt. Ofta innebär det att man får en text med många substantiv. De är nämligen den ordklass som bär på mest information:

Okoncentrerat: Uppsatsen ska undersöka hur det går till när studenter utvecklar sitt skrivande. (12 ord, 25 % substantiv.)

Koncentrerat: Uppsatsen ska undersöka studenters skrivutveckling. (5 ord, 60 % substantiv.)
 

Objektivitet

Objektivitet handlar om att de tolkningar som görs i texten ska baseras på det som kan observeras, på fakta och inte på vad någon tycker, känner eller anser. Den innehåller alltså inga känslor eller ogrundade uppfattningar.

Subjektivt: Det känns som att många elever i gymnasiet tycker att matematik är svårt.

Objektivt: Uppsatsens resultat samt tidigare forskning tyder på att många gymnasieelever tycker att matematik är svårt.
 

Opersonlighet

Opersonlighet hänger ihop med objektiviteten och innebär att du som skribent inte syns för mycket i texten. Det finns inget generellt förbud mot ordet jag, men det är bra att inte överanvända det. Ord som du, man och vi bör undvikas helt. Man har en oklar betydelse och du och vi antyder att skribenten talar till sin läsare. Det gör man inte i en akademisk text. Använd gärna passiv form, där det fungerar. Om du har en mycket personlig stil behöver den också tonas ned.

Personligt: I denna uppsats undersöker jag studenters skrivutveckling.

Opersonligt (och i passiv form): I denna uppsats undersöks studenters skrivutveckling.

Obs! En del institutioner tycker inte att ordet jag ska förekomma överhuvudtaget. Du behöver själv ta reda på vad just din institution och dina lärare tycker.
 

Skriftspråklighet

Skriftspråk och talspråk skiljer sig åt och den akademiska genren är mycket skriftspråklig. Det är många olika komponenter som tillsammans gör en text skriftspråklig, bland annat koncentration och att det finns en stor andel substantiv. En annan är att skribenten undvikit ord, ordformer och uttryck som används i talspråk, som i dessa exempel:

Talspråkligt: prata, kolla, jobba, våran, medans, utav, eftersom att

Skriftspråkligt: tala, undersöka, arbeta, vår, medan, av, eftersom

Ett snabbt sätt att avgöra hur tal- eller skriftspråklig en text är, är att titta på ordlängden. Många korta ord ger en talspråklig text, färre och längre ord en skriftspråklig:

Talspråkligt: Och sen så skulle vi kolla om vi kunde få prata med nån som jobbade där.

Skriftspråkligt: Vi undersökte därefter möjligheten till en medarbetarträff.
 

Försiktighet

Försiktighet handlar om att inte vara för säker på sin sak. Genom att uttrycka försiktighet slipper du bli ifrågasatt. Dessutom går det aldrig att vara helt säker i akademiska sammanhang. Därför är det vanligt att se uttryck som tyder på, kan vara en följd av, en tolkning är att … i akademiska texter.

Ej försiktigt: Resultatet visar att matematik är ett svårt ämne.

Försiktigt: Resultatet tyder på att många elever uppfattar matematik som ett svårt ämne.
 

Precision

En akademisk text måste vara klar och tydlig. Välj därför ord med klar och bestämd innebörd och klargör och definiera begrepp som kan vara dubbeltydiga. Begrepp ska användas konsekvent och stämma överens med definitionen. Målet är att texten ska uppfattas på ett så likartat sätt som möjligt för två olika läsare. Det är främst detta drag som gör att mindre insatta läsare gärna beskriver akademiska texter som ”svåra” med ”många konstiga ord”, som i det här exemplet:

Analysen av de sammanlagt femton texterna i avhandlingens båda delstudier har inspirerats av Green (1999) som menar att utveckling av literacy är situerad i sociala praktiker där operationella, kulturella och kritiska kompetenser samverkar.

De typiska stildragen i en vetenskaplig text gör alltså att den ofta blir svårläst för den som inte är van. Det kan ta längre tid att läsa och kräva större insats för att förstå den koncentrerade och precisa texten. Att sätta sig in i stilen är trots det en viktig del av att lära sig ett ämne.

 

Varför ska du hänvisa till källor?

Det är viktigt att hänvisa till andras texter. Du hänvisar till källor för att:

  • visa att du läst kurslitteraturen så att din lärare kan examinera dig
  • vara vetenskaplig genom att du sätter din text i relation till tidigare och samtida forskning
  • du respekterar andra forskares arbete genom att inte stjäla – plagiera – det
  • ge service till läsare som vill veta mer, kontrollera att det du skriver verkligen stämmer eller vill skanna av vilken typ av källor som används.
     

När ska du hänvisa till källor?

Huvudregeln är att du ska hänvisa till källan om du till exempel presenterar eller diskuterar andra forskares begrepp, definitioner, resultat, idéer, metoder och/eller teorier, antingen i form av referat eller citat. Däremot brukar man inte behöva hänvisa om man skriver om kunskap som är så allmän att ”alla” inom ditt ämnesområde känner till den.


Att citera eller referera

Under utbildningen kommer du att skriva texter som bygger på andras arbete. Då kan du välja att antingen citera den andra texten, eller referera den.

Om du väljer att citera så måste du återge citatet ordagrant. Om ett ord är felstavat till exempel så får du inte rätta felet. I stället ska du låta felet stå kvar och direkt efter felet skriver du [sic!]. Sic betyder "så skrivet" på latin. Det talar om för läsaren att du har sett felskrivningen men att det är originalförfattaren som har gjort felet. Ditt jobb är att visa läsaren hur du har tolkat citatet och hur det passar in i din egen text.

Ett citat får aldrig stå okommenterat. Så här kan ett citat se ut i en text:

Handboken betonar också vikten av att vara noggrann med citat och skriva av exakt: ”Du får inte ändra på någonting. Varje kommatecken måste sitta på rätt plats.” (Schött m fl 2015, s. 140)

Om du väljer att referera återger du något ur en författares text i din egen. Du kan använda utdraget för att diskutera vad författaren påstår, eller så kan du använda det som belägg ("bevis") för det du själv påstår. Men referatet ska vara skrivet med ”egna ord”. Det innebär att du måste skriva om hela det stycke eller avsnitt som du vill återge. Du får alltså inte bara byta ut enstaka ord eller fraser. Det enda du får behålla är till exempel facktermer, namn och andra ämnesord. Du måste också binda ihop olika referat med till exempel sambandsord. Stapla inte referat på varandra!

Så här kan ett referat se ut:

Originaltext
(Ur Studentens skrivhandbok av Schött m fl)

Referat

Ett referat ska vara en egen, självständig text. När du sammanfattar det du läst tar du det ur sitt sammanhang och placerar det i ett nytt, i din text. Där måste det förstås fungera i sin nya omgivning, kommenteras och fogas in i det som du själv vill ta upp. Läsaren ska kunna ta till sig det du skriver och förstå utan att ha läst originaltexten. Schött menar att det finns två viktiga aspekter av ett referat: Att det är självständigt och anpassat till din egen text och att det är begripligt för läsaren som inte läst originalet.


Här är det alltså inte bara ord som byts ut, utan innehållet tolkas av referatets skribent och återberättas i en annan ordning. För att sammanfattningen med egna ord ska bli ett referat behöver du också använda referatmarkörer såsom menar, skriver, understryker, belyser eller anser för att synliggöra att texten du återger har skrivits av någon annan än dig.
 

 

Kan du inte se filmen? Informationen i filmen finns också i texten på denna sida.
 

Ange källan med hjälp av referenssystem

Hänvisningen till vem som skrivit texten du citerar eller refererar ska vanligtvis anges både i texten och i en separat referenslista (källförteckning).

I referenslistan skriver du fullständig information om källan. En fullständig referens ska innehålla information om författare, årtal, titel, förlag och utgivningsort. I texten skriver du en förkortad hänvisning i form av en siffra, en fotnot eller en parentes, beroende på vilket referenssystem som används.

Det finns olika system för att skriva källhänvisningar. Harvard är vanlig inom många ämnen. APA är vanlig inom humaniora och beteendevetenskaper. IEEE är vanlig inom teknik och Vancouver inom medicin. Oxford är vanlig i historia, juridik och teologi till exempel. MLA används ofta i litteraturvetenskap. Fråga alltid din lärare vilket system som är vanligast inom ditt ämne.

Här kommer några tips på vägen:

  • Om du tycker det är svårt att skriva självständiga referat kan du behöva träna på att formulera dig. Då kan du till exempel föra en läsdagbok. Där antecknar du datum, ett kort sammandrag av det du har läst (eller hört, eller sett) och källhänvisningen. Skriv med egna ord! Huvudsaken är att du själv förstår vad du menar. Skriv en fullständig källhänvisning, i alla fall första gången du refererar ur källan, som du ställer upp enligt den referensstil du har valt. Det kommer att bespara dig mycket tid när du ska skriva någon form av inlämningsuppgift.
  • Ibland får du välja referenssystem själv. Det viktiga då är att du hittar en bra guide och följer den helt och hållet.
  • Växla inte mellan olika referensguider för det system du har valt. Det beror på att det inte bara finns olika system – det finns också varianter av dem. Det är inte säkert att alla guider bygger på samma variant.

Guider till referenssystem

Här hittar du länkar till några bra guider på nätet. Vi utgår från de system som är vanligast på Stockholms universitet.
Guide till Harvardssystemet [Högskolan i Borås]
Referensguide för APA [Karolinska Insitutet]
Referenser Oxford [Umeå universitetsbibliotek]

 

Verktyg och program

Det finns också verktyg och program som kan hjälpa dig att hålla reda på dina referenser och få in dem i din text, så kallade referenshanteringsprogram. Via bibliotekets webbplats kan du få tillgång till det referenshanteringsprogram som du som student vid Stockholms universitet kan ladda ner gratis. En annan bra källa är också Libris. Här kan du slå upp en bok, välja Skapa referens, och få referensen i Harvard-, APA-, Oxford- eller Vancouver-format så att du kan klistra in den direkt i din källförteckning:

Referenshanteringsprogram på bibliotekets webbplats
Skapa referenser med hjälp av Libris

 

Akademiska texter kräver lite mer av oss som skribenter än de flesta texter vi skriver i vardagen. Nedan finns förslag på metoderna som kan vara bra att använda när du skriver. Du kan också utgå från vår checklista för texter.

Checklista för texter (62 Kb)
 

Planera skrivuppgiften

Din text kommer att bli bättre om du fördelar skrivandet över en längre tid i stället för att panikskriva strax innan texten ska lämnas in. Planera därför skrivandet. Börja med att anteckna vilka uppgifter du förväntas lämna in samt inlämningsdatum. Sätt gärna två deadlines för texten. Först skriver du ner den riktiga som du har fått av din institution. Skriv sedan ner en egen deadline en eller ett par dagar innan texten ska lämnas in. Då kommer du att hinna redigera texten och kontrollera till exempel språk, stavning, layout och formalia i lugn och ro. Planera in en stunds skrivande varje dag.
 

Förstå skrivuppgiften

Innan du börjar skriva, analysera uppgiften så att du förstår vad du förväntas göra. Det är många studenter som misslyckas i onödan för att de inte har läst instruktionerna ordentligt.

Stryk under verben i uppgiften. Verben ger dig en ledtråd till hur komplex kunskap du förväntas ha om ämnet.


Skriv ett utkast

När du får uppgiften, öppna ett tomt dokument i datorn. Skriv ner uppgiftsformuleringen överst. Skriv sedan ett förslag till struktur. Skriv gärna rubriker som hjälper dig att få överblick över din text. Därefter skriver du det du redan vet och kan om ämnet under de olika rubrikerna. Slutligen fyller du på texten genom att hämta de fakta du behöver från dina anteckningar från föreläsningar, seminarier, grupparbeten och/eller litteraturläsning.

Skriv där det passar! Börja där det känns lättast! I det första stadiet ska du koncentrera dig på innehållet, referenshanteringen och att välja rätt fackord – stavning, meningsbyggnad och stil kan du vänta med till senare.
 

Bearbeta och skriva om – flera gånger

En del skribenter föredrar att tänka igenom texten noggrant och när de väl börjar skriva går det ganska fort. De gör inte heller så många ändringar. Andra föredrar att börja skriva och sedan bearbeta texten flera gånger innan de blir nöjda. Hur fungerar du? Oavsett om du är en planerare eller omskrivare så räkna med att du kommer att behöva bearbeta texten ordentligt vid ett par tillfällen.

Koncentrera dig i början på frågor som handlar om innehållet: Vad ska läggas till, strykas, ersättas, flyttas, förtydligas och/eller rättas till? När du är nöjd med innehållet kan det vara dags att se över strukturen, referenshanteringen och ordvalet innan du går vidare med att kontrollera meningsbyggnad, stavning och språkriktighet.
 

Korrekturläs din text

Skriv ut din text och läs igenom den på papper. Ofta hittar man fler fel på det sättet. Använd stavnings- och grammatikkontrollen som finns i Word för att hitta språkliga fel.

Innan du lämnar in din text, skaffa dig en läsare! Välj en läsare som är bra på något som du själv inte är lika bra på. Tala gärna om för läsaren vad det är du skulle vilja ha återkoppling på.  Undvik att säga: ”Ser det här bra ut?”. Formulera dig mer konkret, som till exempel: ”Jag har problem med strukturen, har du något förslag på hur den kan bli tydligare?”

Att lyssna på det du skrivit kan vara ett effektivt sätt att upptäcka språkliga fel i texten, såväl som för att få nya perspektiv på det du skrivit. Genom att använda en talsyntes kan en dator läsa upp texten för dig. Via Stockholms universitet har du tillgång till programmet ClaroRead som du laddar ner till din dator, och det finns flera gratis webbversioner på webben.

Claro Read Plus
 

Svårt att komma igång?

För att komma igång med skrivandet när det är trögt kan det vara bra att ställa en timer, att tvinga sig själv att skriva i exempelvis tio minuter. Många av oss kommer då över tröskeln och kan forsätta skriva. För att inte sluta skriva kan du också prova en app som raderar din text om du tar paus för länge. Om du törs, det vill säga. Du kan också prova att diktera, alltså tala in det du vill skriva, för att komma igång.

TomatoTimer

The Most Dangerous Writing App

Om du tycker det är svårt att formulera meningarna när du skriver, prova att prata högt. Skriv ner det du säger direkt, och bekymra dig inte om att språket kanske inte är perfekt till att börja med. Huvudsaken är att du förstår vad du menar.

Diktering i Apple-datorer och mobiler

Om du haft problem med att du skjuter upp sådant som ska göras under en längre tid kan du vända dig till Studenthälsan för råd och stöd.

Studenthälsan

 

"Röd tråd” är ett vanligt uttryck för att en text känns sammanhängande. Det är viktigt att akademiska texter känns just sammanhängande. Här är några verktyg du kan använda för att få fram den röda tråden i din text:
 

Kärnbudskap/tema

Kärnbudskapet är vad du vill säga med din text. Om texten går att sammanfatta i ett stycke har den ett tydligt kärnbudskap. Då är chansen större att du också har en röd tråd. Det som sedan krävs är att du håller dig till ämnet. Det ska inte finnas en enda mening i texten som inte på något sätt har med kärnbudskapet att göra.

 
Disposition

En akademisk text är oftast strukturerad så att det övergripande och generella kommer före det mer specifika och detaljerade. Det är lätt att se om du jämför de här exemplen:

Börjar med detalj Börjar med det övergripande
Mustafa kom till Sverige hösten 2013. Han hade då varit på flykt i två år. Med konflikten i Syrien har antalet människor på flykt ökat markant, men det var först 2013 som Europa började se och känna av konsekvenserna.

I rapporten Källkritik för Internet (2000) diskuterar Göran Leth och Torsten Thurén hur källkritiska metoder kan appliceras vid internetanvändning.

Det är många som forskat kring just ämnet källkritik där olika trender inom ämnet diskuterats. De aspekter som ofta tas upp är digitaliseringens påverkan på hur vi förhåller oss källkritiskt till information och hur internet och sociala medier har skapat nya förutsättningar för både journalister och publiken.



Metatext

Metatext är text som handlar om själva texten, där du berättar hur den är uppbyggd. Det kan till exempel vara formuleringar som Detta stycke handlar om, I denna hemtenta tar jag upp eller Det finns tre orsaker till detta. Metatext finns ofta i början av en text och i början av olika avsnitt. Den hjälper läsaren att hitta rätt och att förstå vad som ska ”hända” i texten.



Rubriker

Rubriker hjälper läsaren att hitta i en längre text, precis som metatext. Det finns olika sorters rubriker:

  • Funktionsrubriker (beskriver vilken funktion avsnittet har):
    • Inledning
    • Metod
  • Ämnesrubriker (berättar vilket ämne texten ska ta upp)
    • Friskolereformen
    • Respondenterna
  • Innehållsrubriker (beskriver vad avsnittet handlar om)
    • Friskolorna har utvecklats sedan 1991
    • Den ideologiska inriktningen påverkar friskolefrågan

En akademisk text kan innehålla alla sorters rubriker. Funktionsrubrikerna dyker ofta upp i uppsatser och andra längre texter och anger då olika delar eller kapitel. Ofta finns de rubrikerna redan i en mall du som student får tillgång till. Inne i kapitlen kan det sedan finnas underrubriker. Exempelvis kan metoddelen i en uppsats ha en underrubrik som heter ”Avgränsning”. Innehållsrubrikerna ger läsaren mest information, men används inte inom alla ämnen.

 
Styckeindelning

En text bör delas in i stycken för att bli överskådlig och kännas sammanhängande. Gör därför nytt stycke när du

  • börjar skriva om någonting nytt
  • tar upp en ny aspekt av samma ämne/fråga
  • för fram ett nytt argument för någonting.

Nytt stycke markeras med blankrad (som i den här texten) eller indrag. Byt inte bara rad. Dina stycken ska inte vara för korta eller för långa. Generellt kan man säga att en sida text bör ha minst tre och som mest sex olika stycken. Sådant som du anser vara extra viktigt kan placeras i kortare stycken – då får just det stycket mer tyngd och ”syns” bättre. Om du har många kortare stycken blir däremot intrycket det motsatta – ingenting känns viktigt nog att byggas ut.

 
Kärnmeningar

En kärnmening finns ofta först i ett stycke. Den har till uppgift att sammanfatta det stycke som ska komma och vanligen också att knyta an till stycket som kom före. Den blir som en slags bro mellan styckena.

Så här kan det se ut om ett nytt stycke inte har en kärnmening:

Vänsterpartiet anser att det finns ett samband mellan sjunkande betygsnivåer och ökat antal friskolor. Det finns dock inget vetenskapligt belagt samband mellan dessa båda fenomen, någonting som Liberalerna och Moderaterna är noga med att påpeka. De menar att de sjunkande betygsnivåerna snarare handlar om brister i lärarkåren.

Och så här blir texten med kärnmening:

Frågor som rör betyg och friskolor utgör en ideologisk skiljelinje mellan riksdagspartierna. Vänsterpartiet anser att det finns ett samband mellan sjunkande betygsnivåer och ökat antal friskolor. Det finns dock inget vetenskapligt belagt samband mellan dessa båda fenomen, någonting som Liberalerna och Moderaterna är noga med att påpeka. De menar att de sjunkande betygsnivåerna snarare handlar om brister i lärarkåren.


Sambandsord

Sambandsord är ord och fraser som visar hur något hänger ihop logiskt. De kan till exempel signalera:

  • orsak och verkan: eftersom, på grund av, därför, alltså, detta beror på, av detta skäl, orsaken är, anledningen är, mot den bakgrunden
  • jämförelse och motsats: däremot, å ena sidan/å andra sidan, dessutom, också, såsom, på samma sätt som, i likhet med, liknande, samtidigt, dock, ändå, trots att, även om, i motsats till, tvärtemot
  • slutsatser: alltså, som en följd av, följaktligen, således, därför, resultatet blir, vilket leder till, effekten blir
  • förtydligande och exemplifiering: till exempel, exempelvis, såsom, bland annat, som ett exempel på, närmare bestämt, det vill säga
  • tillägg: även, och, också, därtill kommer, tillika, dessutom, vidare, ytterligare, för det första, för det andra, tilläggas kan
  • sammanfattning: slutligen, avslutningsvis, sammanfattningsvis, sammantaget.

Det här är bara ett urval av sambandsord. Det de har gemensamt är att innebörden i en text kan förändras med hjälp av dem, som i det här exemplet hämtat ur Studentens skrivhandbok (Schött m fl 2015), där sambandsorden är fetade:

    England och Frankrike förklarade krig. Tyskland gick in i Polen.
    England och Frankrike förklarade krig eftersom Tyskland gick in i Polen.
    England och Frankrike förklarade krig trots att Tyskland gick in i Polen.
    England och Frankrike förklarade krig samtidigt som Tyskland gick in i Polen.
    England och Frankrike förklarade krig, därför gick Tyskland in i Polen.

Som du ser blir det helt olika beskrivningar av skeendet och några är förstås historiskt felaktiga. Sambandsord innebär alltså att skribenten gjort en tolkning och det är en del av ditt arbete när du skriver akademiska texter.


Kopplingen mellan meningar

För att en text ska kännas sammanhängande måste meningarna så att säga haka i varandra på något sätt. Oftast innebär det att början av en mening återknyter till något som sagts tidigare. Det kan till exempel se ut så här:

Forskningen visar att den globala fattigdomen minskar. Minskningen var störst under 2000-talets första decennier, enligt FN.

Det kan också se ut så här:

Forskningen visar att den globala fattigdomen minskar. Forskarna kan dock inte ge ett entydigt svar på varför.

I de två exemplen kan du se hur mening två börjar med något som anknyter till meningen före. Det här ger däremot en svagare koppling:

Forskningen visar att den globala fattigdomen minskar. FN menar att minskningen var störst under 2000-talets första decennier.

Om FN inte nämnts tidigare i texten ställer det större krav på läsarens förkunskaper och förmåga att läsa in outtalade samband. Sammanhanget blir helt enkelt mindre tydligt. Självklart måste du inte inleda en mening med något som nämnts i just meningen innan, men det ska ha nämnts tidigare i texten och synas tydligt vad du syftar tillbaka på. Titta till exempel på det här stycket:

Forskarna visar att den globala fattigdomen minskar. Minskningen var störst under 2000-talets första decennier, enligt FN. Detta gäller främst i Afrika, söder om Sahara. De kan dock inte ge ett entydigt svar på varför.

Här blir det otydligt vilka ”de” syftar på. Är det forskarna, FN eller kanske de afrikanska länderna själva?

 

Att träna grammatik kan ge bättre flyt i ditt skrivande. Det finns både böcker och digitala resurser du kan använda.

Mälardalens högskola har tagit fram en MOOC (Massive Open Online Course) som heter Språka på akademiska där du med svenska som andra- eller främmande språk kan träna din svenska. Kursen är tänkt som självstudier och du kan börja när du vill.

Gå kursen Språka på akademiska [Mälardalens högskola]

Om du är student på Stockholms universitet finns kursen Akademisk svenska med Bildningspodden på lärplattformen Athena. Här finns övningar i hörförståelse och ordkunskap. Sök efter kursen på Athena för att registrera dig och komma igång.

Lärplattformen Athena

På webbplatsen Tallstugan kan du exempelvis träna uttal, lära dig mer om ordföljd i svenskan eller vilka prepositioner du ska använda när.

Öva svensk grammatik [Tallstugan]

Att bygga på ditt ordförråd gör att det blir lättare att både läsa och skriva. Språkbanken vid Göteborgs universitet har sammanställt de 100 vanligaste akademiska orden. I En svensk akademisk ordlista kan du se orden med förklaring och exempelmeningar, samt höra hur de uttalas. Kan du alla?

En svensk akademisk ordlista [Språkbanken]

Readlang är ett tillägg till din webbläsare. Med detta kan du direktöversätta ord från ett språk till ett annat. De ord du översatt sparas också i en ordlista så att du kan forsätta träna på orden efteråt med så kallade flashcards.

Bygg ut ditt ordförråd [Readlang]

Karolinska Institutets språkverkstad har tagit fram en frasbank med bra formuleringar att använda när du skriver uppsats. Här får du exempelvis tips om hur du kan formulera dig i din inledning, resultatdel och slutsats.

Frasbanken med metatext [Karolinska Insitutet]

Svenska Akademiens ordböcker ger dig möjlighet att slå upp hur svenska ord stavas och böjs, vad de betyder och hur de används.

Svenska Akademiens ordböcker

 

På Studie- och språkverkstadens engelska motsvarighet Academic Writing Service finns en webbsida med resurser för dig som skriver på engelska. På Academic Writing Service kan du också boka handledning på engelska.

Besök Academic Writing Service

 

För att bli duktig på att skriva behöver du läsa mycket, skriva mycket och aktivt arbeta med ordförrådet. Genom att läsa många olika akademiska texter kommer du underfund med hur de kan struktureras och vilka språkliga krav som gäller för dem. Ju mer du skriver desto mer träning får du i att använda det akademiska språket. Här är några tips som gör dig till en bättre skribent:

  • Läs ett kapitel i din lärobok noga. Se till att du verkligen förstår vad alla ord betyder. Gissa inte, utan slå upp svåra ord. Lär dig också författarnas definitioner av begrepp och termer. Skriv en lista över dessa.
  • Läs texter som dina kurskamrater har skrivit. Fråga en eller ett par i kursen om ni kan läsa och diskutera språk och struktur i varandras texter före inlämningen.  
  • Bilda en läsgrupp med några kamrater där ni turas om att redovisa ett kapitel, en text eller en artikel ur kurslitteraturen för varandra. Ni kan till exempel redovisa de tre till fem viktigaste punkterna i texten och förklara två problematiska begrepp för varandra.
  • Läs en vetenskaplig artikel i ditt ämne. Fråga till exempel din lärare om hen kan ge dig förslag på en bra vetenskaplig tidskrift inom ditt ämne. Du kan även utgå från referenslistan i din kursbok eller vända dig till biblioteket för att söka artiklar på biblioteket.
  • Läs en kandidatuppsats, en masteruppsats och en avhandling inom ditt ämne. Försök identifiera hur texterna är uppbyggda. Titta på innehållet, strukturen och formalian. Vad handlar texten om? Vilka rubriker förekommer? När du undersöker språket, lägg märke till vilka ord som författaren använder, särskilt vilka substantiv och verb som förekommer. Används personliga pronomen i texten? Var? Lägg märke till om texterna innehåller försättsblad, abstrakt (abstract eller sammanfattning), innehållsförteckning och referenslista.
  • Att bygga på ditt ordförråd gör att det blir lättare att både läsa och skriva. Språkbanken vid Göteborgs universitet har sammanställt de 100 vanligaste akademiska orden. I En svensk akademisk ordlista kan du se orden med förklaring och exempelmeningar, samt höra hur de uttalas. Kan du dem alla? En svensk akademisk ordlista [Språkbanken]
  • Karolinska Institutets språkverkstad har tagit fram en frasbank med bra formuleringar att använda när du skriver uppsats. Här får du exempelvis tips om hur du kan formulera dig i din inledning, resultatdel och slutsats. Frasbanken med metatext [Karolinska Insitutet]
  • Svenska Akademiens ordböcker ger dig möjlighet att slå upp hur svenska ord stavas och böjs, vad de betyder och hur de används. Svenska Akademiens ordböcker
  • Lunds universitet erbjuder öppen nätbaserad kurs i akademiskt skrivande där du bland annat kan lära dig hur du bygger en akademisk text och hur språket ska se ut. Kurs i akademiskt skrivande [Lunds universitet]
  • Ta hjälp av Studie- och språkverkstadens checklista för texter. Checklista för texter (62 Kb)

Boka handledning i studieteknik och akademiskt skrivande

De digitala länktips vi listar är att se som exempel och inspiration. Studie- och språkverkstaden ansvarar inte för deras innehåll.

På denna sida