Stockholms universitet logo, länk till startsida

Om Studie- och språkverkstaden

Studie- och språkverkstadens uppdrag är att bidra till att så många studenter som möjligt självständigt klarar av sina studier och når goda studieresultat, oavsett bakgrund och förutsättningar. Vi bedriver därför ett aktivt högskolepedagogiskt utvecklingsarbete med studenten i fokus.

 

Kan du inte se filmen? Informationen i filmen finns också att läsa här nedan.


Studie- och språkverkstadens uppdrag

Studie- och språkverkstadens uppdrag är att bidra till att fler studenter med olika bakgrund och förutsättningar klarar av sina studier och når goda studieresultat. Vi gör detta genom att:

  • Erbjuda studenter såväl individuell undervisning som föreläsningar, seminarier och webbaserat material om akademiskt skrivande, studieteknik, studievanor och muntlig presentation på svenska och engelska.
  • Stödja institutionernas arbete med kvalitetsfrämjande åtgärder i akademiskt skrivande och läsande samt studiestrategier.
  • Bidra med våra perspektiv och kompetenser i långsiktiga samarbeten med relevanta funktioner för att främja studenters utveckling av generiska färdigheter. För att kunna ge bästa tänkbara stöd till studenter och undervisande lärare samarbetar vi exempelvis med studie- och yrkesvägledare, Studentkåren, Studenthälsan, Särskilt pedagogiskt stöd, biblioteket, Centrum för universitetslärarutbildning och Språkstudion.
  • Bedriva ett aktivt högskolepedagogiskt utvecklingsarbete utifrån våra ämnesdidaktiska kompetenser.

Studie- och språkverkstaden är en del av Studentavdelningen vid Stockholms universitet, men stöttar även lärare och studenter vid Försvarshögskolan. På engelska kallas vi Academic Writing Service.

Vi som arbetar på Studie- och språkverkstaden och Academic Writing Service är erfarna pedagoger med fördjupade kunskaper i akademiskt skrivande, svenska som andraspråk, engelska, didaktik, IKT, studiestrategier och specialpedagogik.

Vi strävar mot att arbeta på vetenskaplig grund och utifrån beprövad erfarenhet genom att kontinuerligt utveckla vår verksamhet utifrån forskningsrön och med hjälp av kollegialt lärande. Nedan kan du se exempel på vad det resulterat i.
 

Förhållningssätt

En viktig utgångspunkt för oss är att vi måste finna studenten där hon är och börja där. Vi har också förhållningssättet att alla studenter vi möter har förmågan att lära sig mer och utvecklas.

 

Ramen för texthandledning

Målet med texthandledning är att utveckla det vetenskapliga skrivandet på lång sikt, snarare än att hjälpa studenten med en enskild text. Handledaren gör därmed inte arbetet åt studenten, utan ger hjälp till självutveckling. Studenten förväntas vara aktiv under och mellan handledningstillfällena och arbeta självständigt med sin text.

Vi har Per Lauvås och Gunnar Handals (1998) definition av konstruktiv kritik som utgångspunkt i texthandledning:

  • Synliggör det som är bra.
  • Peka på det som är värt att bevara i texten.
  • Klargör det oklara.
  • Ge arbetet med det ofärdiga en inriktning.
  • Ge lust och energi att utföra det som återstår.

För att skapa goda förutsättningar för ett givande samtal vill vi inventera studentens önskemål i början av samtalet (se t.ex. Winder, Kathpalia & Koos, 2016). Detta kan göras genom frågor som:

  • Vad kan jag hjälpa dig med idag?
  • Var är du i din skrivprocess?
  • Vad vill du få ut av dagens handledning?
  • Vad fungerar med ditt skrivande idag?
  • Vilka utmaningar står du inför?
  • Vad behöver du för att komma vidare?

I slutet av samtalet vill vi skapa utrymme för studentens frågor och att reda ut de sista frågetecknen som studenten bär på. På så vis kan det kommande arbetet få en inriktning och studenten ges lust och energi att utföra det som återstår (se t.ex. Thonus, 2016). Avslutet kan inledas när en kvart av samtalet återstår, exempelvis genom att studenten beds sammanfatta vad hen fått med sig i samtalet så här långt. Därefter kan vi öppna upp för nya frågor och samtala kring det fortsatta arbetet.

  • Vad sägs om att sammanfatta vad vi pratat om så här långt? Vad tar du med dig utifrån det vi pratat om idag?
  • Har det dykt upp nya frågor medan vi har pratat?
  • Vad kan du göra nu som har störst inverkan på resultatet?
  • Finns det några hinder?
  • Vad tycker du är roligast att göra något åt?
  • Tycker du att det är bra att jag kommer med några antaganden utifrån det vi pratat om idag?
  • När vi nu skiljs åt: hur ska du arbeta vidare med texten?
  • Vad har du lärt dig idag?
     

Handledning i studiestrategier

Att handleda en student i studiestrategier kräver delvis en annan ram än vid texthandledning. Målet är att bidra till att studenten blir självständig i sina studier, upplever kontroll över sin studiesituation och har fungerande studiestrategier. Allt detta är dock sällan möjligt att skapa inom ramen för ett handledningssamtal. Istället vill vi göra något gott för studenten i riktning mot det långsiktiga målet, med utgångspunkt där hen nu befinner sig.

För att skapa goda förutsättningar för ett givande samtal vill vi framförallt inventera studentens nuläge i början av samtalet och aktivera studentens handledningskraft mot slutet av handledningen. Frågorna kan hämtas från enkla metoder för coaching såsom GROW-modellen eller kognitiv coaching så som de beskrivs i Morten Emil Bergs Coaching – att hjälpa ledare och medarbetare att lyckas (2007).

  • Vad vill du få ut av vårt samtal idag?
  • Hur ser din studiesituation ut idag?
  • Vilka valmöjligheter har du?
  • Vad ska du välja att göra härnäst?

Då vi ger råd strävar vi mot att ge studenten ett smörgåsbord med strategier att använda, snarare än att propagera för en enskild modell. Till vår hjälp har vi det övningsmaterial vi tagit fram och som finns på su.se/sprakverkstaden/tips. Vi ser gärna att studenten får något med sig något konkret att arbeta med efter sitt besök hos oss.
 

Scaffolding

Vi använder oss av kognitiv och motiverande stöttning såväl som att vi instruerar i handledning (se Mackiewicz & Thompson, 2014). Detta gör vi för att stärka studentens self-efficacy (ungefär självförtroende/handlingskraft i en specifik situation) och möjliggöra utveckling av de förmågor som behövs för att vara en framgångsrik student vad gäller studieteknik och skrivande. Hur och när vi instruerar eller stöttar kognitivt eller motiverande varierar utifrån situation, men vi använder så gott som alltid alla tre strategierna i ett handledningssamtal.
 

Metaspråk

Vi använder ofta metaspråk för att tala om texter och skrivande med studenter. Genom detta hoppas vi synliggöra fler aspekter av skrivande. I texthandledning kan vi exempelvis använda Texttriangeln (se Løkensgard Hoel, 2010). Texttriangeln kan användas för att synliggöra olika textnivåer för studenten, såväl som för handledaren att synliggöra på vilken nivå handledningen befinner sig. Vi strävar ofta efter att lyfta samtalet från de lokala till globala nivåerna, men vet också att vi kan behöva möta studenter på de lokala nivåerna för att kunna möta studenten där hen är. Förutom det grammatiska språket använder vi också metaspråk som syftar till att beskriva struktur, disposition och skrivprocess.

Exempel på metaspråk i föreläsningar och handledning: precision, försiktighet, formellt språk, objektivitet, opersonlighet, koncentration, försiktighet, kärnmening, metatext, sambandsord, styckeindelning, övergångar, läsarperspektiv, författarperspektiv.

 

Auskultation

Auskultationen är en del av vårt kollegiala lärande och vårt systematiska kvalitetsarbete och vi strävar mot att auskultera hos varandra regelbundet. Auskultationen är ett tillfälle för den som blir observerad att få reflektera kring sin handledning tillsammans med en kollega. Syftet är alltså inte att vi som kollegor ska bedöma varandras handledning. Efter auskultationen träffas den som blivit observerad och den som observerat i 30 minuter för att samtala om handledningen.

 

Variationsteori som hjälp för att designa undervisning

Variationsteorin betonar att vi lär oss genom att urskilja hur något förhåller sig till något annat, genom att differentiera snarare än att se likheter. I undervisning lyfter vi ofta upp skillnader och kontraster snarare än att enbart visa goda exempel. För att studenten ska få syn på vad akademiskt skrivande är räcker det kanske inte att bara se goda exempel, hen behöver också få syn på hur akademiskt skrivande skiljer sig från annat skrivande (se t.ex. Marton, 2015).

Under 2021 och 2022 ingår Studie- och språkverkstaden i ett kollegialt utvecklingsprojekt tillsammans med Språkverkstaden (Uppsala universitet), Studieverkstan (Södertörns högskola) samt Enheten för akademiskt språk (Göteborgs universitet). Fyra universitetsgemensamma, kollegiala workshoppar för oss som arbetar i respektive verksamhet kommer att genomföras.

Workshopparna syftar till gemensam, kollaborativ kompetensutveckling på fyra teman:

  1. Handledningsmetodik som högskolepedagogik. Göteborgs universitet, 11 februari 2021.
  2. Flerspråkighet och multikulturalitet. Södertörns högskola, 14 oktober 2021.
  3. Integrerad samverkan mellan språkverkstäder och utbildningar. Stockholms universitet, 10 februari 2022.
  4. Dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete i verksamheten. Uppsala universitet, 13 oktober 2022.

Varje workshop omfattar en dag och bygger på deltagarnas egna exempel från arbetsvardagen samt en eller två texter som anknyter till respektive tema. Formatet kan komma att skifta något mellan respektive workshop men innehåller:

  • förberedelser (t.ex. läsning, genomförande av praktisk uppgift)
  • diskussion av gemensam läsning
  • grupparbete och redovisning

Här har vi listat texter vi läst och diskuterat som ett led i att utveckla vår praktik.

 

Ask, S. (2007). Vägar till ett akademiskt skriftspråk [Diss, Växjö universitet]. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1276

Badenhorst, C. M. (2019). Literature reviews, citations and intertextuality in graduate student writing. Journal of Further and Higher Education, 43(2), 263–275. https://doi.org/10.1080/0309877X.2017.1359504

Bajrami, L. (2015). Teacher’s new role in language learning and in promoting learner autonomy. Procedia-Social and Behavioral Sciences, 199(1), 423–427.

Berg, M. E., & Erlandsson, A. (2004). Coaching: Att hjälpa ledare och medarbetare att lyckas. Studentlitteratur.

Biggs, J. (1996). Enhancing teaching through constructive alignment. Higher education, 32(3), 347–364.

Blomström, V., & Wennerberg, J. (2015). Akademiskt läsande och skrivande. Studentlitteratur.

Blückert, A. (2010). Juridiska – ett nytt språk?: En studie av juridikstudenters språkliga inskolning [Diss, Stockholms universitet]. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-111807

Blåsjö, M. (2004). Studenters skrivande i två kunskapsbyggande miljöer [Diss, Stockholms universitet]. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-265

Buckley, C. (2015). Conceptualising plagiarism: Using Lego to construct students’ understanding of authorship and citation. Teaching in Higher Education, 20(3), 352–358. https://doi.org/10.1080/13562517.2015.1016418

Carlgren, I. (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Daidalos.

Carlgren, I. (2017). Undervisningsutvecklande forskning: Exemplet learning study. Gleerups.

Christie, H., Tett, L., Cree, V. E., Hounsell, J., & McCune, V. (2008). ‘A real rollercoaster of confidence and emotions’: Learning to be a university student. Studies in Higher Education, 33(5), 567–581. https://doi.org/10.1080/03075070802373040

Duckworth, A. (2016). Grit: Konsten att inte ge upp (C. Jonasson, Övers.). Natur & kultur.

Dunn, R., Griggs, S. A., Olson, J., Beasley, M., & Gorman, B. S. (1995). A Meta-Analytic Validation of the Dunn and Dunn Model of Learning-Style Preferences. The Journal of Educational Research, 88(6), 353–362. https://doi.org/10.1080/00220671.1995.9941181

Dweck, C. S. (2015). Mindset: Du blir vad du tänker. Natur & kultur.

Eklund Heinonen, M., Lennartson-Hokkanen, I., & Nord, A. (2018). ”Mer än bara text och ord”: Akademiskt skrivande i utbildningar i socialt arbete och sociologi (FUMS rapport : Arbetsrapporter om modern svenska Nr 235; s. 48). Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk.

Elander, J., Pittam, G., Lusher, J., Fox, P., & Payne, N. (2010). Evaluation of an intervention to help students avoid unintentional plagiarism by improving their authorial identity. Assessment & Evaluation in Higher Education, 35(2), 157–171. https://doi.org/10.1080/02602930802687745

Elmgren, M., & Henriksson, A.-S. (2016). Universitetspedagogik. Studentlitteratur.

Eriksson, A.-M., & Mäkitalo, Å. (2013). Referencing as practice: Learning to write and reason with other people’s texts in environmental engineering education. Learning, Culture and Social Interaction, 2(3), 171–183. https://doi.org/10.1016/j.lcsi.2013.05.002

Fleming, N. D., & Mills, C. (u.å.). Not Another Inventory, Rather a Catalyst for Reflection. To Improve the Academy, 11, 137–155. https://doi.org/10.1002/j.2334-4822.1992.tb00213.x

Gravett, K., & Kinchin, I. M. (2020). Referencing and empowerment: Exploring barriers to agency in the higher education student experience. Teaching in Higher Education, 25(1), 84–97. https://doi.org/10.1080/13562517.2018.1541883

Grönvall, C. (2015). Skrivhandledning och akademiskt skrivande: Språkdebatt och forskningslucka. KAPET, 11(1), 60–71.

Hammar Chiriac, E., Hempel, A., & Granström, K. (2008). Handbok för grupparbete: Att skapa fungerande grupparbeten i undervisning. Studentlitteratur.

Hattie, J. (2014). Synligt lärande: En syntes av mer än 800 metaanalyser om vad som påverkar elevers skolresultat (K. Ashing, Övers.). Natur & Kultur.

Hjerth Klingenstierna, M. (2011). Lösningsfokus – gör mer av det som fungerar. Riksförbundet Attention, Attention UNG.

Hoel, T. L. (2010). Skriva på universitet och högskolor: En bok för lärare och studenter (S. Andersson, Övers.; 1. uppl.). Studentlitteratur.

Hounsell, D. (2008). Inlärning och uppsatsskrivande. I F. Marton, N. Entwistle, & D. Hounsell (Red.), Hur vi lär (3. uppl., s. 143–170). Norstedts akademiska förlag.

Howard, R. M., Serviss, T., & Rodrigue, T. K. (2010). Writing from sources, writing from sentences. Writing and Pedagogy, 2(2), 177–192. https://doi.org/10.1558/wap.v2i2.177

Hutchings, C. (2014). Referencing and identity, voice and agency: Adult learners’ transformations within literacy practices. Higher Education Research & Development, 33(2), 312–324. https://doi.org/10.1080/07294360.2013.832159

Hyland, T. (2010). Reflections on teaching referencing: What four case studies can tell us about developing effective teaching strategies. TESL Canada Journal, 51–51. https://doi.org/10.18806/tesl.v27i2.1055

Jakobs, E.-M. (2003). Reproductive writing—Writing from sources. Journal of Pragmatics, 35(6), 893–906. https://doi.org/10.1016/S0378-2166(02)00124-8

Ketonen, E. E., Haarala-Muhonen, A., Hirsto, L., Hänninen, J. J., Wähälä, K., & Lonka, K. (2016). Am I in the right place? Academic engagement and study success during the first years at university. Learning and Individual Differences, 51, 141–148. https://doi.org/10.1016/j.lindif.2016.08.017

Kolb, A. Y., & Kolb, D. A. (u.å.). The Kolb Learning Style Inventory 4.0 A. Comprehensive Guide to the Theory, Psychometrics,  Research on Validity and Educational Applications. Hämtad 12 augusti 2020, från https://www.researchgate.net/profile/David_Kolb/publication/303446688_The_Kolb_Learning_Style_Inventory_40_Guide_to_Theory_Psychometrics_Research_Applications/links/57437c4c08ae9f741b3a1a58/The-Kolb-Learning-Style-Inventory-40-Guide-to-Theory-Psychometrics-Research-Applications.pdf

Lea, M. R., & Street, B. V. (1998). Student writing in higher education: An academic literacies approach. Studies in higher education, 23(2), 157–172. https://doi.org/10.1080/03075079812331380364

Lennartson-Hokkanen, I. (2016). Organisation, attityder, lärandepotential: Ett skrivpedagogiskt samarbete mellan en akademisk utbildning och en språkverkstad [Diss, Stockholms universitet]. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-134828

Lillis, T. (2003). Student writing as’ academic literacies’: Drawing on Bakhtin to move from critique to design. Language and education, 17(3), 192–207. https://doi.org/doi:10.1080/09500780308666848

Lo, M. L. (2014). Variationsteori: För bättre undervisning och lärande (I. Johansson, Övers.). Studentlitteratur.

Lowe, H., & Cook, A. (2003). Mind the Gap: Are students prepared for higher education? Journal of Further and Higher Education, 27(1), 53–76. https://doi.org/10.1080/03098770305629

Mackiewicz, J., & Thompson, I. (2014). Instruction, Cognitive Scaffolding, and Motivational Scaffolding in Writing Center Tutoring. Composition Studies, 42(1), 54–78. JSTOR. www.jstor.org/stable/compstud.42.1.0054

Marton, F. (2015). Necessary conditions of learning. Routledge.

McKenzie, K., & Schweitzer, R. (2001). Who Succeeds at University? Factors predicting academic performance in first year Australian university students. Higher Education Research & Development, 20(1), 21–33. https://doi.org/10.1080/07924360120043621

Nuthall, G. (2005). The Cultural Myths and Realities of Classroom Teaching and Learning: A Personal Journey. Teachers College Record, 107(5), 895–934. https://doi.org/10.1111/j.1467-9620.2005.00498.x

Patterson, R. W., & Patterson, R. M. (2017). Computers and productivity: Evidence from laptop use in the college classroom. Economics of Education Review, 57, 66–79. https://doi.org/10.1016/j.econedurev.2017.02.004

Pecorari, D. (2008). Academic writing and plagiarism: A linguistic analysis. Continuum.

Pecorari, D. (2015). Plagiarism in second language writing: Is it time to close the case? Journal of Second Language Writing, 30, 94–99. https://doi.org/10.1016/j.jslw.2015.08.003

Ravizza, S. M., Uitvlugt, M. G., & Fenn, K. M. (2016). Logged In and Zoned Out: How Laptop Internet Use Relates to Classroom Learning. Psychological Science, 28(2), 171–180. https://doi.org/10.1177/0956797616677314

Den öppna högskolan, 15 Prop. 2001/02 (2001). https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2001/08/prop.-20010215/

Språkrådet. (2017). Svenska skrivregler (O. Karlsson, Red.; 4. uppl.). Liber.

Staaf, P. (2015). Som man frågar får man svar: Andraspråksstudenter möter lärares krav i hemtentor [Lic. -avh., Malmö högskola]. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-42916

Thonus, T. (2016). Time to say goodbye: Writing center consultation closings. Linguistics and Education, 33, 40–55. https://doi.org/10.1016/j.linged.2015.12.002

Timperley, H. (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. Studentlitteratur.

Tväråna, M. (2013). Hur kan den tysta lärarkunskapen utnyttjas för bättre undervisning om styckeindelning i engelska? Forskning om undervisning och lärande, 10, 50–63. DiVA. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-402796

Vardi, I. (2012). Developing students’ referencing skills: A matter of plagiarism, punishment and morality or of learning to write critically? Higher Education Research & Development, 31(6), 921–930.

Westlund, B. (2012). Att undervisa i läsförståelse: Lässtrategier och studieteknik. Natur & kultur.

Winder, R., Kathpalia, S. S., & Koo, S. L. (2016). Writing centre tutoring sessions: Addressing students’ concerns. Educational Studies, 42(4), 323–339. https://doi.org/10.1080/03055698.2016.1193476

Wingate, U. (2007). A Framework for Transition: Supporting ‘Learning to Learn’ in Higher Education. Higher Education Quarterly, 61(3), 391–405. https://doi.org/10.1111/j.1468-2273.2007.00361.x

Yeats, R., Reddy, P., Wheeler, A., Senior, C., & Murray, J. (2010). What a difference a writing centre makes: A small scale study. Education + Training, 52(6/7), 499–507. https://doi.org/10.1108/00400911011068450

Öhrstedt, M. (2017). Högskolestudenters lärande: Ett lärstrategiskt perspektiv på studier i psykologi [Diss, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet]. DiVA. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-145455

Östlund-Stjärnegårdh, E. (2006). Att förmedla egna och andras tankar: Om gymnasisters källhantering i det nationella provets skrivuppgift. Uppsala universitet, Gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk.

Språkverkstäderna i Sverige genomgår just nu en professionalisering. Vi på Studie- och språkverkstaden vid Stockholms universitet vill bidra till denna professionalisering genom att med transparens och öppenhet dela med oss av våra kunskaper. Vi är gärna en aktiv del i de samtal som bidrar till att utveckla Sveriges språkverkstäder.

På denna webbsida listar vi resurser och arbetsmetoder som varit framgångsrika för oss, och vi tror att det finns mycket vi kan lära av varandra. Vår profession är viktig och behövs!

Besök oss gärna om du vill veta mer, eller kom fram till oss när vi ses i konferensvimlet nästa gång. Våra kontaktuppgifter hittar du på denna webbsida.

Kontaktuppgifter

Besöksadress
Studenthuset, Universitetsvägen 2 B, plan 1, rum 155-160

Kortadresser till våra webbplatser
www.su.se/sprakverkstaden (svenska)
www.su.se/writingservice (engelska)

E-post
sprakverkstaden@su.se (svenska)
writingservice@su.se (engelska)

YouTube-kanal
Studie- och språkverkstaden SU


Medarbetare
Karin Dahl
karin.dahl@su.se

Josefin Hellman (Gruppledare)
josefin.hellman@su.se

Arlette Huguenin Dumittan
arlette.huguenin@su.se

Kristina Schött
kristina.schott@su.se

Egil Yencken (föräldraledig VT 2021)
daniel.yencken@su.se


Presentation av oss som arbetar på Studie- och språkverkstaden

Vem är det egentligen som jobbar på Studie- och språkverkstaden? Här får du en lite närmare presentation av var och en av oss.

Josefin Hellman
Josefin Hellman

Josefin Hellman är gruppledare på Studie- och språkverkstaden. Här handleder hon studenter på svenska, föreläser och håller workshoppar för studenter och lärare. I grunden är hon legitimerad gymnasielärare i svenska och psykologi och har många års erfarenhet av att stötta elever, studenter och lärare. Men det är inte sina ämnen hon brinner för i första hand, det är själva lärandet.

– Jag fascineras av att lärande kan vara så enkelt och så svårt. Om du är riktigt intresserad av något kan du lära dig nästan hur mycket som helst utan att det känns ansträngande. Men bara för att du kan jättemycket om något, är det inte säkert att du kan lära ut det på ett sätt som andra förstår. Vilken kunskapsbit behöver just du för att du ska inse något nytt? Att skruva och trimma på undervisning för att så många som möjligt ska lära sig så mycket som möjligt, det är nog det roligaste jag vet.

Det kan på sätt och vis verka lite märkligt att Josefin arbetar just med läsande, skrivande och presentationsteknik. När hon var liten tyckte hon att det var svårt att läsa och skriva. När de andra slukade tjocka böcker, kämpade hon med de tunna. Och hon var så blyg att hon genomled många skolredovisningar med blossande röda kinder och blicken på skorna.

– Men, det där att inte kunna, det gav mig någon slags jävlaranamma. Du får inte ge dig. Med en plan och med små, små steg framåt varje dag kommer du i ikapp och förbi. Ihärdighet är en superkraft.

Ihärdigheten och kunskapstörsten verkar inte heller ha slocknat. Parallellt med sitt heltidsarbete läser hon ett masterprogram i pedagogiskt arbete och tog en magister våren 2020. Och uppsatsen? Ja, den handlade förstås om akademiskt skrivande och hur man ska undervisa om det.

– Jag tycker att alla studenter ska ha schyssta förutsättningar att klara sina studier, oavsett bakgrund. Det finns många kunskaper och färdigheter som tas för givna på universitetet. Om du inte har med dig dem från början, är det inte alltid så att någon kan visa och förklara hur du ska göra. Studie- och språkverkstaden finns för att utjämna sådana orättvisor. I min undersökning ville jag ta studentens perspektiv på allvar och försöka finna vad lärare kan undervisa om så att studenter kan referera i sina examinationsuppgifter, oavsett vilka förkunskaper man kommer till universitetet med.

Josefin har också ett tips till studenter när det gäller just referathantering.

– Tricket är att se att akademiska texter är ett slags samtal mellan olika röster. De olika forskarna du refererar till är exempel på sådana röster. Men din röst är den viktigaste, det är du som styr texten. Du behöver ha koll på vad du vill säga i din text och vad du ska ha de andra rösterna till. Många studenter tycker inte att det egna språket duger. Då kan det hända att texterna blir för lika källan som refereras. Vanligt är att man utgår från en mindre del i en text och ”lånar” formuleringar från källan. Här måste du våga skriva med dina egna ord, hur du förstått det du läst. Det är så du utvecklar ditt språk och ditt tänkande. Om du kommer på dig själv med att klipp-och-klistra med källtexter och inte vet hur du ska komma vidare är du varmt välkommen till oss på Studie- och språkverkstaden. Vi visar gärna hur du kan göra för att referera på ett sätt som gör din text tydlig och utvecklar dig som student.

Josefins råd till dig som vill bli bättre på att referera

•    Sammanfatta det du vill säga utifrån kärnbudskapet i texten och vad du förväntas kunna på kursen, istället för att omformulera lösryckta meningar.
•    Skriv med egna ord, även om du inte tycker att det blir lika bra som källan du refererar till. Du måste öva för att bli bra på att formulera dig. Kom ihåg: akademiskt skrivande är inte någons modersmål.
•    Ta hjälp av en referensguide för att få ordning på hur referenserna ska se ut i din text och referenslista. Genom att vara noggrann med detaljerna framstår du som mer trovärdig i din text.
•    Se andra potentiella läsare framför dig än din examinerande lärare när du skriver. En sådan läsare kan t.ex. vara en annan akademiker som inte kan ditt ämne, eller någon som skulle vara intresserad av det du skriver. På så vis blir det lättare att förstå vad du ska ha referenserna och referenslistan till.
•    Använd dina referat som byggstenar i ett eget resonemang. Vad vill du säga med dina referat? Tala om det för läsaren!
•    Hitta stilen. Hur man refererar skiljer sig åt mellan olika utbildningar och du förväntas många gånger anamma den tradition som råder där just du är. Särskilt om du studerar på avancerad nivå.

Josefin har skrivit:

Hellman, J. (2020). Klipp-och-klistra eller referera vetenskapligt? : En undersökning om hur studenter refererar och vad som krävs för att utveckla detta kunnande.

Bild på Kristina Schött
Kristina Schött

Kristina Schött handleder på svenska och engelska på Studie- och språkverkstaden. I grunden är hon språkkonsult i svenska, dvs svensk språk- och textexpert. Hon har arbetat i många år med att utbilda och med att stötta andra människor i deras skrivande, på allt från Handelshögskolan och Utrikesdepartementet till försäkringsbolag och banker.

 – När jag pluggade kämpade jag en hel del själv med det akademiska språket, säger Kristina. I mitt tycke skrev folk för krångligt och uppstyltat och jag ville nog helst göra revolution och skapa nya regler för skrivandet.
Så blev det aldrig, men i mitten av nittiotalet fick Kristina idén att skriva en grundläggande handbok om akademiskt skrivande. Hon gav sig ut och intervjuade både studenter och lärare och blev mer och mer intresserad av studenters skrivande. Resultatet blev Studentens skrivhandbok.

–  Att jag till slut skulle hamna här på Studie- och språkverkstaden kändes nästan självklart, säger hon.

I dag handleder hon som sagt på engelska också.

– Det är väldigt roligt! Jag har läst engelska här på SU, men framför allt har jag fått mina kunskaper av att jag är en stor anglofil och har rest mycket i engelskspråkiga länder, läser mycket på engelska och är allmänt intresserad av språket och alla kulturer den innefattar.

Generellt tycker Kristina att samma typer av problem dyker upp i studenternas texter, oavsett vilket språk de skriver på.
Kristina tycker att det bästa med jobbet är bredden. Ibland kommer en student som är alldeles i början av en utbildning och är ganska vilsen, ibland har hon studenter som skriver masteruppsats och mest behöver ett bollplank. Dessutom läser de många olika ämnen – pedagogik, historia, statsvetenskap, juridik, konstvetenskap, geografi, religionshistoria, genusvetenskap. På det sättet får hon själv lära sig mycket nytt.

Men hur går det då till när man kommer på handledning hos Kristina?

– Om du bokar in en handledning med mig skickar du först in en text – om det inte är studieteknik vi ska prata om. Sedan kommer du till mitt rum. En handledning varar i 45 minuter. Kanske har du väldigt specifika frågor som jag svarar på, annars är det mer jag som styr utifrån det jag läst. Vi pratar alltid om vad som är bra och vad som kan bli bättre och hur du gör det bättre. Jag säger inte bara att texten behöver en tydligare röd tråd, till exempel, utan jag visar hur du åstadkommer det.

Kristina har också ett tips till studenter, vare sig de är nybörjare eller befinner sig på masternivå eller någonstans där emellan:

– En sak som är bra att tänka på är att det finns två sorters skrivande: Det är bra att börja med att skriva för sig själv, för att upptäcka och utveckla sitt ämne. Sedan kan du vidareutveckla den texten så att den fungerar för en läsare också. Men ge dig tid att tankeskriva ganska fritt, framför allt när du jobbar med större texter som uppsatser.
 

Kristina tipsar: Så tankeskriver du

1. Bestäm ett ämne du vill skriva om.
2. Ställ en klocka på tio minuter.
3. Skriv utan att lyfta blicken från papperet eller skärmen precis allt du kommer på.
4. Om det tar stopp och du inte kommer på något mer så skriver du det: ”Nu kommer jag inte på något mer att skriva.” Efter en stund brukar det lossna.
5. Rätta inte i texten och censurera inte. Det här är dina tankar, inte en text som ska visas upp för någon.

 

Kristina har skrivit:

Schött, Kristina (2015). Studentens skrivhandbok. 3. [bearb.] uppl. Stockholm: Liber

På denna sida