Vad som anses vara en bra och neutral akademisk stil kan variera lite mellan olika ämnen och institutioner. De flesta är dock överens om att akademiskt text kännetecknas av:

Koncentration

Akademiska texter läses för att få information om något – inte för nöjes skull. Därför ska språket vara koncentrerat och ge så mycket information som möjligt med så få ord som möjligt. Ofta innebär det att man får en text med många substantiv. De är nämligen den ordklass som bär på mest information:

Okoncentrerat: Uppsatsen ska undersöka hur det går till när studenter utvecklar sitt skrivande. (12 ord, 25 % substantiv.)

Koncentrerat: Uppsatsen ska undersöka studenters skrivutveckling. (5 ord, 60 % substantiv.)

Objektivitet

Objektivitet handlar om att de tolkningar som görs i texten ska baseras på det som kan observeras, på fakta och inte på vad någon tycker, känner eller anser. Den innehåller alltså inga känslor eller ogrundade uppfattningar.

Subjektivt: Det känns som att många elever i gymnasiet tycker att matematik är svårt.

Objektivt: Uppsatsens resultat samt tidigare forskning tyder på att många gymnasieelever tycker att matematik är svårt.

Opersonlighet

Opersonlighet hänger ihop med objektiviteten och innebär att du som skribent inte syns för mycket i texten. Det finns inget generellt förbud mot ordet jag, men det är bra att inte överanvända det. Ord som du, man och vi bör undvikas helt. Man har en oklar betydelse och du och vi antyder att skribenten talar till sin läsare. Det gör man inte i en akademisk text. Använd gärna passiv form, där det fungerar. Om du har en mycket personlig stil behöver den också tonas ned.

Personligt: I denna uppsats undersöker jag studenters skrivutveckling.

Opersonligt (och i passiv form): I denna uppsats undersöks studenters skrivutveckling.

Obs! En del institutioner tycker inte att ordet jag ska förekomma överhuvudtaget. Du behöver själv ta reda på vad just din institution och dina lärare tycker.

Skriftspråklighet

Skriftspråk och talspråk skiljer sig åt och den akademiska genren är mycket skriftspråklig. Det är många olika komponenter som tillsammans gör en text skriftspråklig, bland annat koncentration och att det finns en stor andel substantiv. En annan är att skribenten undvikit ord, ordformer och uttryck som används i talspråk, som i dessa exempel:

Talspråkligt: prata, kolla, jobba, våran, medans, utav, eftersom att

Skriftspråkligt: tala, undersöka, arbeta, vår, medan, av, eftersom

Ett snabbt sätt att avgöra hur tal- eller skriftspråklig en text är, är att titta på ordlängden. Många korta ord ger en talspråklig text, färre och längre ord en skriftspråklig:

Talspråkligt: Och sen så skulle vi kolla om vi kunde få prata med nån som jobbade där.

Skriftspråkligt: Vi undersökte därefter möjligheten till en medarbetarträff.

Försiktighet

Försiktighet handlar om att inte vara för säker på sin sak. Genom att uttrycka försiktighet slipper du bli ifrågasatt. Dessutom går det aldrig att vara helt säker i akademiska sammanhang. Därför är det vanligt att se uttryck som tyder på, kan vara en följd av, en tolkning är att … i akademiska texter.

Ej försiktigt: Resultatet visar att matematik är ett svårt ämne.

Försiktigt: Resultatet tyder på att många elever uppfattar matematik som ett svårt ämne.

Precision

En akademisk text måste vara klar och tydlig. Välj därför ord med klar och bestämd innebörd och klargör och definiera begrepp som kan vara dubbeltydiga. Begrepp ska användas konsekvent och stämma överens med definitionen. Målet är att texten ska uppfattas på ett så likartat sätt som möjligt för två olika läsare. Det är främst detta drag som gör att mindre insatta läsare gärna beskriver akademiska texter som ”svåra” med ”många konstiga ord”, som i det här exemplet:

Analysen av de sammanlagt femton texterna i avhandlingens båda delstudier har inspirerats av Green (1999) som menar att utveckling av literacy är situerad i sociala praktiker där operationella, kulturella och kritiska kompetenser samverkar.

De typiska stildragen i en vetenskaplig text gör alltså att den ofta blir svårläst för den som inte är van. Det kan ta längre tid att läsa och kräva större insats för att förstå den koncentrerade och precisa texten. Att sätta sig in i stilen är trots det en viktig del av att lära sig ett ämne.

 

Vill du utvecklas som skribent? Boka handledning på Studie- och språkverkstaden!