Stockholms universitet

”Vi granskar det som tas för givet”

Fanny Ambjörnsson är forskare och lärare i genusvetenskap vid Stockholms universitet. Hon har bland annat undersökt genuskonstruktioner bland gymnasietjejer och hur städning organiseras i vårt samhälle. Men även den rosa färgens laddade betydelse.

– Jag har fördelen att forska i ett ämne med väldigt uppenbara kopplingar till samtida problem och knäckfrågor. Därför är det inte så svårt att hitta vinklar som får studenterna intresserade, säger Fanny.

Studenternas engagemang och tankar är en viktig del av undervisningen. Men mötet med studenterna fungerar också ofta som ett bollplank för att testa tankar och idéer, som i förlängningen kan utvecklas till nya forskningsprojekt. Det var exempelvis studenternas reaktioner som fick henne intresserad av att borra vidare i kulturella föreställningar om färgen rosa, något som resulterade i boken Rosa – den farliga färgen.

Forskaren Fanny Ambjörnsson utanför Södra huset.
Fanny Ambjörnsson Foto: Jens Olof Lasthein
 

Tvärvetenskapligt ämne med brett perspektiv

Genusvetenskap är ju ett tvärvetenskapligt ämne som spänner över flera olika discipliner: historia, socialantropologi, litteraturvetenskap, juridik med mera. Hur går det till att jobba med något som kräver så brett perspektiv? 

– Dels involverar vår utbildning lärare från olika discipliner, som är specialister på sina områden. Men utmaningen är även att visa hur en öppenhet för olika perspektiv är en styrka snarare än en svaghet. I relationen till studenterna betyder det också att de behöver öva sig i insikten om att komplexa frågor inte enbart har ett svar, utan flera möjliga, säger Fanny.

 

Studenterna övas i kritiskt tänkande

Förutom att ge fler perspektiv på tillvaron handlar genusvetenskap om att analysera och undersöka hur makt och ojämlikhet fungerar. Därför är också undervisningen inriktad på att öva studenterna i kritiskt tänkande. 

Det är viktigt att inte utgå från att alla redan på förhand vet hur akademin fungerar.

Fanny Ambjörnsson

– Våra kurser är utarbetade så att det vetenskapliga hantverket är något studenterna lär sig genom träning. Det är viktigt att inte utgå från att alla redan på förhand vet hur akademin fungerar och hur man ska bete sig för att bli godkänd. Därför övar vi oss hela tiden på att pröva, granska, vända och vrida på sådant vi tidigare tagit för givet. 

Ungefär hälften av studenterna som läser genusvetenskap kommer direkt från gymnasiet. Ämnet är ganska teoretiskt och kan verka svårtillgängligt, men Fanny poängterar att det också är både konkret och lätt att relatera till. 

Det handlar ju om det som är viktigt och riktigt i livet.

Fanny Ambjörnsson

– Det handlar ju om det som är viktigt och riktigt i livet: om hur vi lever, vilka vi lever med, vem som räknas och vem som hamnar i marginalen. Men också om hur vi vill att samhället ska se ut.

En genusstudent lär sig hur genus skapas, förändras och påverkar maktfördelningen i kultur och samhälle. Ämnet studerar du på Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap (ERG).

Artikeln är hämtad ur Stockholms universitets magasin, #2.

På denna sida