Stockholms universitet

Om Studie- och språkverkstaden

Studie- och språkverkstadens uppdrag är att bidra till att så många studenter som möjligt självständigt klarar av sina studier och når goda studieresultat, oavsett bakgrund och förutsättningar. Vi bedriver därför ett aktivt högskolepedagogiskt utvecklingsarbete med studenten i fokus.

 

Kan du inte se filmen? Informationen i filmen finns också att läsa här nedan.

 

Studie- och språkverkstadens uppdrag

Studie- och språkverkstadens uppdrag är att bidra till att fler studenter med olika bakgrund och förutsättningar klarar av sina studier och når goda studieresultat. Vi gör detta genom att:

  • Erbjuda studenter såväl individuell undervisning som föreläsningar, seminarier och webbaserat material om akademiskt skrivande, studieteknik, studievanor och muntlig presentation på svenska och engelska.
  • Stödja institutionernas arbete med kvalitetsfrämjande åtgärder i akademiskt skrivande och läsande samt studiestrategier.
  • Bidra med våra perspektiv och kompetenser i långsiktiga samarbeten med relevanta funktioner för att främja studenters utveckling av generiska färdigheter. För att kunna ge bästa tänkbara stöd till studenter och undervisande lärare samarbetar vi exempelvis med studie- och yrkesvägledare, Studentkåren, Studenthälsan, Särskilt pedagogiskt stöd, biblioteket, Centrum för universitetslärarutbildning och Språkstudion.
  • Bedriva ett aktivt högskolepedagogiskt utvecklingsarbete utifrån våra ämnesdidaktiska kompetenser.

Studie- och språkverkstaden är en del av Studentavdelningen vid Stockholms universitet, men stöttar även lärare och studenter vid Försvarshögskolan. På engelska kallas vi Academic Writing Service.

Vi som arbetar på Studie- och språkverkstaden och Academic Writing Service är erfarna pedagoger med fördjupade kunskaper i akademiskt skrivande, svenska som andraspråk, engelska, didaktik, IKT, studiestrategier och specialpedagogik.

 

Vi strävar mot att arbeta på vetenskaplig grund och utifrån beprövad erfarenhet genom att kontinuerligt utveckla vår verksamhet utifrån forskningsrön och med hjälp av kollegialt lärande. Nedan kan du se exempel på vad det resulterat i.
 

Förhållningssätt

En viktig utgångspunkt för oss är att vi måste finna studenten där hon är och börja där. Vi har också förhållningssättet att alla studenter vi möter har förmågan att lära sig mer och utvecklas.

 

Ramen för texthandledning

Målet med texthandledning är att utveckla det vetenskapliga skrivandet på lång sikt, snarare än att hjälpa studenten med en enskild text. Handledaren gör därmed inte arbetet åt studenten, utan ger hjälp till självutveckling. Studenten förväntas vara aktiv under och mellan handledningstillfällena och arbeta självständigt med sin text.

Vi har Per Lauvås och Gunnar Handals (1998) definition av konstruktiv kritik som utgångspunkt i texthandledning:

  • Synliggör det som är bra.
  • Peka på det som är värt att bevara i texten.
  • Klargör det oklara.
  • Ge arbetet med det ofärdiga en inriktning.
  • Ge lust och energi att utföra det som återstår.

För att skapa goda förutsättningar för ett givande samtal vill vi inventera studentens önskemål i början av samtalet (se t.ex. Winder, Kathpalia & Koos, 2016). Detta kan göras genom frågor som:

  • Vad kan jag hjälpa dig med idag?
  • Var är du i din skrivprocess?
  • Vad vill du få ut av dagens handledning?
  • Vad fungerar med ditt skrivande idag?
  • Vilka utmaningar står du inför?
  • Vad behöver du för att komma vidare?

I slutet av samtalet vill vi skapa utrymme för studentens frågor och att reda ut de sista frågetecknen som studenten bär på. På så vis kan det kommande arbetet få en inriktning och studenten ges lust och energi att utföra det som återstår (se t.ex. Thonus, 2016). Avslutet kan inledas när en kvart av samtalet återstår, exempelvis genom att studenten beds sammanfatta vad hen fått med sig i samtalet så här långt. Därefter kan vi öppna upp för nya frågor och samtala kring det fortsatta arbetet.

  • Vad sägs om att sammanfatta vad vi pratat om så här långt? Vad tar du med dig utifrån det vi pratat om idag?
  • Har det dykt upp nya frågor medan vi har pratat?
  • Vad kan du göra nu som har störst inverkan på resultatet?
  • Finns det några hinder?
  • Vad tycker du är roligast att göra något åt?
  • Tycker du att det är bra att jag kommer med några antaganden utifrån det vi pratat om idag?
  • När vi nu skiljs åt: hur ska du arbeta vidare med texten?
  • Vad har du lärt dig idag?
     

Handledning i studiestrategier

Att handleda en student i studiestrategier kräver delvis en annan ram än vid texthandledning. Målet är att bidra till att studenten blir självständig i sina studier, upplever kontroll över sin studiesituation och har fungerande studiestrategier. Allt detta är dock sällan möjligt att skapa inom ramen för ett handledningssamtal. Istället vill vi göra något gott för studenten i riktning mot det långsiktiga målet, med utgångspunkt där hen nu befinner sig.

För att skapa goda förutsättningar för ett givande samtal vill vi framförallt inventera studentens nuläge i början av samtalet och aktivera studentens handledningskraft mot slutet av handledningen. Frågorna kan hämtas från enkla metoder för coaching såsom GROW-modellen eller kognitiv coaching så som de beskrivs i Morten Emil Bergs Coaching – att hjälpa ledare och medarbetare att lyckas (2007).

  • Vad vill du få ut av vårt samtal idag?
  • Hur ser din studiesituation ut idag?
  • Vilka valmöjligheter har du?
  • Vad ska du välja att göra härnäst?

Då vi ger råd strävar vi mot att ge studenten ett smörgåsbord med strategier att använda, snarare än att propagera för en enskild modell. Till vår hjälp har vi det övningsmaterial vi tagit fram och som finns på su.se/sprakverkstaden/tips. Vi ser gärna att studenten får något med sig något konkret att arbeta med efter sitt besök hos oss.
 

Scaffolding

Vi använder oss av kognitiv och motiverande stöttning såväl som att vi instruerar i handledning (se Mackiewicz & Thompson, 2014). Detta gör vi för att stärka studentens self-efficacy (ungefär självförtroende/handlingskraft i en specifik situation) och möjliggöra utveckling av de förmågor som behövs för att vara en framgångsrik student vad gäller studieteknik och skrivande. Hur och när vi instruerar eller stöttar kognitivt eller motiverande varierar utifrån situation, men vi använder så gott som alltid alla tre strategierna i ett handledningssamtal.
 

Metaspråk

Vi använder ofta metaspråk för att tala om texter och skrivande med studenter. Genom detta hoppas vi synliggöra fler aspekter av skrivande. I texthandledning kan vi exempelvis använda Texttriangeln (se Løkensgard Hoel, 2010). Texttriangeln kan användas för att synliggöra olika textnivåer för studenten, såväl som för handledaren att synliggöra på vilken nivå handledningen befinner sig. Vi strävar ofta efter att lyfta samtalet från de lokala till globala nivåerna, men vet också att vi kan behöva möta studenter på de lokala nivåerna för att kunna möta studenten där hen är. Förutom det grammatiska språket använder vi också metaspråk som syftar till att beskriva struktur, disposition och skrivprocess.

Exempel på metaspråk i föreläsningar och handledning: precision, försiktighet, formellt språk, objektivitet, opersonlighet, koncentration, försiktighet, kärnmening, metatext, sambandsord, styckeindelning, övergångar, läsarperspektiv, författarperspektiv.

 

Auskultation

Auskultationen är en del av vårt kollegiala lärande och vårt systematiska kvalitetsarbete och vi strävar mot att auskultera hos varandra regelbundet. Auskultationen är ett tillfälle för den som blir observerad att få reflektera kring sin handledning tillsammans med en kollega. Syftet är alltså inte att vi som kollegor ska bedöma varandras handledning. Efter auskultationen träffas den som blivit observerad och den som observerat i 30 minuter för att samtala om handledningen.

 

Variationsteori som hjälp för att designa undervisning

Variationsteorin betonar att vi lär oss genom att urskilja hur något förhåller sig till något annat, genom att differentiera snarare än att se likheter. I undervisning lyfter vi ofta upp skillnader och kontraster snarare än att enbart visa goda exempel. För att studenten ska få syn på vad akademiskt skrivande är räcker det kanske inte att bara se goda exempel, hen behöver också få syn på hur akademiskt skrivande skiljer sig från annat skrivande (se t.ex. Marton, 2015).

 

Nedan listar vi ett urval av referenser som varit värdefulla för oss i vårt arbete med att utforma verksamheten på vetenskaplig grund och utifrån beprövad erfarenhet.

Akademiskt skrivande

  • Ask, S. (2007). Vägar till ett akademiskt skriftspråk [Diss, Växjö universitet]. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1276
  • Blückert, A. (2010). Juridiska – ett nytt språk?: En studie av juridikstudenters språkliga inskolning [Diss, Stockholms universitet]. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-111807
  • Blåsjö, M. (2004). Studenters skrivande i två kunskapsbyggande miljöer [Diss, Stockholms universitet]. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-265
  • Eklund Heinonen, M., Lennartson-Hokkanen, I., & Nord, A. (2018). ”Mer än bara text och ord”: Akademiskt skrivande i utbildningar i socialt arbete och sociologi (FUMS rapport : Arbetsrapporter om modern svenska Nr 235; s. 48). Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk.
  • Hoel, T. L. (2010). Skriva på universitet och högskolor: En bok för lärare och studenter (S. Andersson, Övers.; 1. uppl.). Studentlitteratur.
  • Kaufhold, K., & Yencken, D. E. (2021). Writing Groups as Dialogic Spaces: Negotiating Multiple Normative Perspectives . Journal of Academic Writing, 11(1), 1-15. https://doi.org/10.18552/joaw.v11i1.748
  • Lea, M. R., & Street, B. V. (1998). Student writing in higher education: An academic literacies approach. Studies in higher education, 23(2), 157–172. https://doi.org/10.1080/03075079812331380364
  • Lillis, T. (2003). Student writing as’ academic literacies’: Drawing on Bakhtin to move from critique to design. Language and education, 17(3), 192–207. https://doi.org/doi:10.1080/09500780308666848
  • Malmström, M. (2017). Synen på skrivande: Föreställningar om skrivande i mediedebatter och gymnasieskolans läroplaner. Lunds universitet.
  • Schött, K. (2015). Studentens skrivhandbok. (3. [bearb.] uppl.) Stockholm: Liber.

Att vara ny på universitetet

Flerspråkighet som resurs

  • Brinkschulte, M., Grieshammer, E. & Stoian , M. (2018). Translingual Academic Writing Pedagogy at internationalised universities. Journal of Academic Writing , 8 (2), 150 160. Retrieved from https://publications.coventry.ac.uk/index.php/joaw/article/view/460/714
  • Brinkschulte, M., Stoian , M., and Borges, E. (2015). Resource Focused Research for Multilingual Competence in Scientific Writing. Journal of Academic Writing , 5 (1), 17 28. Retrieved from https://publications.coventry.ac.uk/index.php/joaw/article/view/159/174
  • Cook, V. (2008). Second language learning and language teaching (4th ed.) London:Hodder Education.
  • Cummins, J. (2007). Rethinking monolingual instructional strategies in multilingual classrooms. Canadian Journal of Applied Linguistics , 10(2), 221 40. Retrieved from https://journals.lib.unb.ca/index.php/CJAL/article/view/19743
  • Gentil, G. (2018). Multilingualism as a writing resource . In J. Liontas (Ed). The TESOL Encyclopedia of English Language Teaching (Vol. Teaching Writing). New York: Wiley.
  • Norton, B. (2013). Identity and language learning (2nd ed.). Bristol: Multilingual.
  • Wei, L. (2016). Epilogue: Multicompetence and the Translanguaging Instinct. In V. Cook & L. Wei (Eds.), The Cambridge Handbook of Linguistic Multi Competence (pp. 533 543). Cambridge: Cambridge University Press.

Inkluderande undervisning

  • Burgstahler, S. (red). (2010). Universal Design in Higher Education: From Principles to Practice. Cambridge.
  • Larsdotter Frid, H. & Krantz, O. (2013). Högskoleexamen-möjlighet eller rättighet? Studenter med funktionsnedsättningar och högskolestudier - En litteraturstudie. Occasional Papers in Disability och Rehabilitation, s. 1-27.
  • Melander, S. (u.å.). Att göra högre studier tillgängliga - Ett lärarperspektiv. Högre utbildning, 10(2), 37–49.
  • Yssel, N., Pak, N. & Bielke, J, (2016). A Door Must Be Opened. Perceptions of Students with Disablilities in Higher Education. International Journal of Disability, Development and Education, (63)3, s. 384-394.

Referathantering och plagiering

  • Badenhorst, C. M. (2019). Literature reviews, citations and intertextuality in graduate student writing. Journal of Further and Higher Education, 43(2), 263–275. https://doi.org/10.1080/0309877X.2017.1359504
  • Eriksson, A.-M., & Mäkitalo, Å. (2013). Referencing as practice: Learning to write and reason with other people’s texts in environmental engineering education. Learning, Culture and Social Interaction, 2(3), 171–183. https://doi.org/10.1016/j.lcsi.2013.05.002
  • Gravett, K., & Kinchin, I. M. (2020). Referencing and empowerment: Exploring barriers to agency in the higher education student experience. Teaching in Higher Education, 25(1), 84–97. https://doi.org/10.1080/13562517.2018.1541883
  • Hellman, J., & Thorsten, A. (2021). Plagiera eller referera vetenskapligt? En studie om vad studenter behöver lära sig för att bli bättre på referathantering. Högre utbildning, 11(1), 41–55. https://doi.org/10.23865/hu.v11.2730
  • Howard, R. M., Serviss, T., & Rodrigue, T. K. (2010). Writing from sources, writing from sentences. Writing and Pedagogy, 2(2), 177–192. https://doi.org/10.1558/wap.v2i2.177
  • Hutchings, C. (2014). Referencing and identity, voice and agency: Adult learners’ transformations within literacy practices. Higher Education Research & Development, 33(2), 312–324. https://doi.org/10.1080/07294360.2013.832159
  • Hyland, T. (2010). Reflections on teaching referencing: What four case studies can tell us about developing effective teaching strategies. TESL Canada Journal, 51–51. https://doi.org/10.18806/tesl.v27i2.1055
  • Pecorari, D. (2015). Plagiarism in second language writing: Is it time to close the case? Journal of Second Language Writing, 30, 94–99. https://doi.org/10.1016/j.jslw.2015.08.003
  • Refaei, B., Kumar, R., Wahman, M. L., & Peplow, A. B. (2017). Supporting Source Integration in Student Writing. International Journal of Teaching and Learning in Higher Education, 29(3), 534–544.
  • Vardi, I. (2012). Developing students’ referencing skills: A matter of plagiarism, punishment and morality or of learning to write critically? Higher Education Research & Development, 31(6), 921–930.

Studiestrategier

  • Asikainen, H., Parpala, A., Lindblom-Ylänne, S., Vanthournout, G., & Coertjens, L. (2014). The Development of Approaches to Learning and Perceptions of the Teaching-Learning Environment during Bachelor Level Studies and Their Relation to Study Success. Higher Education Studies, 4(4), 24-36.
  • Duckworth, A. (2016). Grit: Konsten att inte ge upp (C. Jonasson, Övers.). Natur & kultur.
  • Dunn, R., Griggs, S. A., Olson, J., Beasley, M., & Gorman, B. S. (1995). A Meta-Analytic Validation of the Dunn and Dunn Model of Learning-Style Preferences. The Journal of Educational Research, 88(6), 353–362. https://doi.org/10.1080/00220671.1995.9941181
  • Dweck, C. S. (2015). Mindset: Du blir vad du tänker. Natur & kultur.
  • Hjerth Klingenstierna, M. (2011). Lösningsfokus – gör mer av det som fungerar. Riksförbundet Attention, Attention UNG.
  • Patterson, R. W., & Patterson, R. M. (2017). Computers and productivity: Evidence from laptop use in the college classroom. Economics of Education Review, 57, 66–79. https://doi.org/10.1016/j.econedurev.2017.02.004
  • Öhrstedt, M. (2017). Högskolestudenters lärande: Ett lärstrategiskt perspektiv på studier i psykologi [Diss, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet]. DiVA. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-145455
  • Westlund, B. (2012). Att undervisa i läsförståelse: Lässtrategier och studieteknik. Natur & kultur.
  • Wingate, U. (2007). A Framework for Transition: Supporting ‘Learning to Learn’ in Higher Education. Higher Education Quarterly, 61(3), 391–405.

Skrivgrupper

Studenters perspektiv och perspektiv på att möta olika studenter

  • Clouder, L., Karakus, M., Cinotti, A., Fierros, G. A. & Rojo, P. (2020). Neurodiversity in higher education. A narrative synthesis. Higher education, 80 (2020), s. 757–778.
  • Eriksson Gustavsson, A-L. (2011). ’Det är tufft att plugga…men jag känner att jag klarar det’. En studie om akademiska studier och skriftspråkliga svårigheter. Linköpings universitet.
  • Lane, L. (2017). ’Am I being heard’? The ’voice of’ students with disability in higher education. A literature review. Högskolepedagogisk skriftserie (17)1. Göteborgs universitet.
  • Lang, L. (2015). Responsibility and participation in transition to university. Voices of young peoples with disabilities. Scandinavian Journal of Disability Research (17)2, s. 130-143.
  • MacCullagh, L., Bosanquet, A. & Babcock, N. (2016). University students with dyslexia. A qualitative exploratory study of learning practicies, challenges and strategies. Dyslexia 23 (2017), s. 3-23.
  • Mortimore, T. & Crozier, W. R. (2006). Dyslexia and difficulties with study skills in higher education. Studies in Higher Education, (31)2, s. 235-251.

Språkverkstäders arbete

  • Babcock, R. D. (2011). Interpreted writing center tutorials with college-level deaf students. Linguistics and Education, 22 (2011), s. 95–117.
  • Babcock, R. D. & Daniels, S. (2017). Writing Centers and Disability. Southlake.
  • Babcock, R. D. & Thonus, T. (2018). Researching the Writing Center. Towards an Evidence-Based Practice. New York.
  • Dahl, K. (2021). En språkverkstad för alla : Språkverkstadspedagogers jurisdiktion över arbetet med studenter i studiesvårigheter (Masteruppsats). Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-440988
  • Dahl, K., & Lindqvist, G. (2022). En språkverkstad för alla? . Högre utbildning, 12(1). https://hogreutbildning.se/index.php/hu/article/view/3325
  • Grönvall, C. (2015). Skrivhandledning och akademiskt skrivande: Språkdebatt och forskningslucka. Karlstads universitets pedagogiska tidskrift, 11(1), 60–71.
  • Hellman, J. (2022). Kan en föreläsning om referathantering göra skillnad? : En learning study om att utveckla språkverkstadsundervisning om att referera i högre utbildning (Masteruppsats). Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-185331
  • Hellman, J., & Thorsten, A. (2021). Plagiera eller referera vetenskapligt? En studie om vad studenter behöver lära sig för att bli bättre på referathantering. Högre utbildning, 11(1), 41–55. https://doi.org/10.23865/hu.v11.2730
  • Lennartson-Hokkanen, I. (2016). Organisation, attityder, lärandepotential: Ett skrivpedagogiskt samarbete mellan en akademisk utbildning och en språkverkstad [Diss, Stockholms universitet]. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-134828
  • Kaufhold, K., & Yencken, D. E. (2021). Academic writing centres in multilingual settings: Intermediary agents of higher education language policy?. Linguistics and Education, 64, 100950. https://doi.org/10.1016/j.linged.2021.100950
  • Mackiewicz, J. & Thompson, I. (2014). Instruction, Cognitive Scaffolding, and Motivational Scaffolding in Writing Center Tutoring. Composition Studies, 42(1), 54-78. https://www.jstor.org/stable/compstud.42.1.0054
  • Thonus, T. (2016). Time to say goodbye: Writing center consultation closings. Linguistics and Education, 33, 40–55. https://doi.org/10.1016/j.linged.2015.12.002
  • Winder, R., Kathpalia, S. S., & Koo, S. L. (2016). Writing centre tutoring sessions: Addressing students’ concerns. Educational Studies, 42(4), 323–339. https://doi.org/10.1080/03055698.2016.1193476
  • Yeats, R., Reddy, P., Wheeler, A., Senior, C., & Murray, J. (2010). What a difference a writing centre makes: A small scale study. Education + Training, 52(6/7), 499–507. https://doi.org/10.1108/00400911011068450

Undervisning och lärande

  • Biggs, J. (1996). Enhancing teaching through constructive alignment. Higher education, 32(3), 347–364.
  • Carlgren, I. (2017). Undervisningsutvecklande forskning: Exemplet learning study. Gleerups.
  • Elmgren, M., & Henriksson, A.-S. (2016). Universitetspedagogik. Studentlitteratur.
  • Hattie, J. (2014). Synligt lärande: En syntes av mer än 800 metaanalyser om vad som påverkar elevers skolresultat (K. Ashing, Övers.). Natur & Kultur.
  • Lo, M. L. (2014). Variationsteori: För bättre undervisning och lärande (I. Johansson, Övers.). Studentlitteratur.
  • Marton, F. (2015). Necessary conditions of learning. Routledge.
 

Undervisning för lärare i akademisk litteracitet

Forskning visar att undervisning i akademisk litteracitet behöver bäddas in mer i ämnesundervisningen och att språkverkstäder kan vara en resurs för lärare i detta arbete (se exempelvis Bjernhager & Sjöberg 2022). Studie- och språkverkstaden har därför sedan ett antal år tillbaka ett samarbete med Centrum för Universitetslärarutbildning, CeUL, där vi bland annat undervisar och stöttar lärare i frågor som rör studenters akademisk litteracitet. Vi har tidigare gett workshopparna Glappet och Så jobbar du med studenters skrivkompetens. Tillsammans med Institutionen för pedagogik och didaktik samt Institutionen för svenska och flerspråkighet har vi nu tagit fram den högskolepedagogiska fördjupningskursen Akademisk litteracitetsutveckling — att främja studenters läsande och skrivande som ges på CeUL. Kursen ger konkreta verktyg för universitetslärare att på ett effektivt sätt stötta och underlätta studenternas akademiska litteracitetsutveckling - hela vägen från deras första tenta fram till deras examensarbete.
Läs mer om kursen Akademisk litteracitetsutveckling – att främja studenters läsande och skrivande

Guide för språkverkstadspedagogisk stöttning av studenter i studiesvårigheter

Karin Dahl har tillsammans med en referensgrupp av språkverkstadspedagoger från andra lärosäten, främst Dana Nilsson från Örebro universitet och Jennifer Vestergård från Göteborgs universitet, tagit fram en guide för hur språkverkstadspedagoger bättre kan stötta studenter i studiesvårigheter när det gäller studiestrategier och akademiskt skrivande. Läs guiden i sin helhet

Studie- och språkverkstaden och AI-baserade verktyg

Utvecklingen inom AI-baserade verktyg går mycket snabbt och ställer höga krav på oss som arbetar på Studie- och språkverkstaden att hålla oss informerade om hur detta kan förändra förutsättningarna för undervisning om akademisk litteracitet inklusive akademiskt skrivande. Vi följer de riktlinjer för användning av artificiell intelligens/AI-baserade verktyg som Stockholms universitet utarbetat. I samarbeten med institutioner informerar vi oss om deras ramar för studenternas användning och anpassar undervisningen till dem. I övrigt vill vi utforska de positiva aspekterna av de nya digitala verktygen för studenters akademiska litteracitetsutveckling utan att blunda för de risker som finns. Vi provar därför löpande i vår interna undervisning några aktiviteter där AI kan vara ett stöd för studenterna i deras planering, läsande och lärande. Vi kommer också att fortsätta arbetet med att främja studenters självständighet och akademiska integritet. Slutligen kommer vi framgent att utforska sätt att använda AI-baserade verktyg på ett etiskt sätt i vår skrivundervisning. I detta för vi gärna en dialog med relevanta funktioner på universitetet och andra språkverkstäder.

Kollegialt utvecklingsprojekt språkverkstäder emellan

Under 2021 och 2022 ingår Studie- och språkverkstaden i ett kollegialt utvecklingsprojekt tillsammans med Språkverkstaden (Uppsala universitet), Studieverkstan (Södertörns högskola) samt Enheten för akademiskt språk (Göteborgs universitet). Fyra universitetsgemensamma, kollegiala workshoppar för oss som arbetar i respektive verksamhet kommer att genomföras.

Workshopparna syftar till gemensam, kollaborativ kompetensutveckling på fyra teman:

  1. Handledningsmetodik som högskolepedagogik. Göteborgs universitet, 11 februari 2021.
  2. Flerspråkighet och multikulturalitet. Södertörns högskola, 14 oktober 2021.
  3. Integrerad samverkan mellan språkverkstäder och utbildningar. Stockholms universitet, 10 februari 2022.
  4. Dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete i verksamheten. Uppsala universitet, 13 oktober 2022.

Varje workshop omfattar en dag och bygger på deltagarnas egna exempel från arbetsvardagen samt en eller två texter som anknyter till respektive tema. Formatet kan komma att skifta något mellan respektive workshop men innehåller:

  • förberedelser (t.ex. läsning, genomförande av praktisk uppgift)
  • diskussion av gemensam läsning
  • grupparbete och redovisning
 

Språkverkstäderna i Sverige genomgår just nu en professionalisering. Vi på Studie- och språkverkstaden vid Stockholms universitet vill bidra till denna professionalisering genom att med transparens och öppenhet dela med oss av våra kunskaper. Vi är gärna en aktiv del i de samtal som bidrar till att utveckla Sveriges språkverkstäder.

På denna webbsida listar vi resurser och arbetsmetoder som varit framgångsrika för oss, och vi tror att det finns mycket vi kan lära av varandra. Vår profession är viktig och behövs!

Besök oss gärna om du vill veta mer, eller kom fram till oss när vi ses i konferensvimlet nästa gång. Våra kontaktuppgifter hittar du på denna webbsida.

 

Kontakt

Besöksadress
Studenthuset, Universitetsvägen 2 B, plan 2, rum 226–230

Kortadresser till våra webbplatser
www.su.se/sprakverkstaden (svenska)
www.su.se/writingservice (engelska)

E-post
sprakverkstaden@su.se (svenska)
writingservice@su.se (engelska)

YouTube-kanal
Studie- och språkverkstaden SU

Boka föreläsningar för studenter eller workshoppar för universitetslärare
Bokningsformulär


Medarbetare

Karin Dahl (Gruppledare)
karin.dahl@su.se

Petra Kjellarson
petra.kjellarson@su.se

Kristina Schött
kristina.schott@su.se

Daria Titarenko
daria.titarenko@su.se

Egil Yencken
daniel.yencken@su.se

På denna sida