Om Studie- och språkverkstaden

Studie- och språkverkstadens uppdrag är att bidra till att så många studenter som möjligt självständigt klarar av sina studier och når goda studieresultat, oavsett bakgrund och förutsättningar. Vi bedriver därför ett aktivt högskolepedagogiskt utvecklingsarbete med studenten i fokus.

 

Kan du inte se filmen? Informationen i filmen finns också att läsa här nedan.

Studie- och språkverkstadens uppdrag är att bidra till att fler studenter med olika bakgrund och förutsättningar klarar av sina studier och når goda studieresultat. Vi gör detta genom att:

  • Erbjuda studenter såväl individuell undervisning som föreläsningar, seminarier och webbaserat material om akademiskt skrivande, studieteknik, studievanor och muntlig presentation på svenska och engelska.
  • Stödja institutionernas arbete med kvalitetsfrämjande åtgärder i akademiskt skrivande och läsande samt studiestrategier.
  • Bidra med våra perspektiv och kompetenser i långsiktiga samarbeten med relevanta funktioner för att främja studenters utveckling av generiska färdigheter. För att kunna ge bästa tänkbara stöd till studenter och undervisande lärare samarbetar vi exempelvis med studie- och yrkesvägledare, Studentkåren, Studenthälsan, Särskilt pedagogiskt stöd, biblioteket, Centrum för universitetslärarutbildning och Språkstudion.
  • Bedriva ett aktivt högskolepedagogiskt utvecklingsarbete utifrån vår ämnesdidaktiska kompetens.

Studie- och språkverkstaden är en del av Studentavdelningen. På engelska kallas vi Academic Writing Service.

Vi som arbetar på Studie- och språkverkstaden och Academic Writing Service är erfarna pedagoger med fördjupade kunskaper i akademiskt skrivande, svenska som andraspråk, engelska, didaktik, IKT, studiestrategier och specialpedagogik.

Vi strävar mot att arbeta på vetenskaplig grund och utifrån beprövad erfarenhet genom att kontinuerligt utveckla vår verksamhet utifrån forskningsrön och med hjälp av kollegialt lärande. Nedan kan du se exempel på vad det resulterat i.
 

Förhållningssätt

En viktig utgångspunkt för oss är att vi måste finna studenten där hon är och börja där. Vi har också förhållningssättet att alla studenter vi möter har förmågan att lära sig mer och utvecklas.

 

Ramen för texthandledning

Målet med texthandledning är att utveckla det vetenskapliga skrivandet på lång sikt, snarare än att hjälpa studenten med en enskild text. Handledaren gör därmed inte arbetet åt studenten, utan ger hjälp till självutveckling. Studenten förväntas vara aktiv under och mellan handledningstillfällena och arbeta självständigt med sin text.

Vi har Per Lauvås och Gunnar Handals (1998) definition av konstruktiv kritik som utgångspunkt i texthandledning:

  • Synliggör det som är bra.
  • Peka på det som är värt att bevara i texten.
  • Klargör det oklara.
  • Ge arbetet med det ofärdiga en inriktning.
  • Ge lust och energi att utföra det som återstår.

För att skapa goda förutsättningar för ett givande samtal vill vi inventera studentens önskemål i början av samtalet (se t.ex. Winder, Kathpalia & Koos, 2016). Detta kan göras genom frågor som:

  • Vad kan jag hjälpa dig med idag?
  • Var är du i din skrivprocess?
  • Vad vill du få ut av dagens handledning?
  • Vad fungerar med ditt skrivande idag?
  • Vilka utmaningar står du inför?
  • Vad behöver du för att komma vidare?

I slutet av samtalet vill vi skapa utrymme för studentens frågor och att reda ut de sista frågetecknen som studenten bär på. På så vis kan det kommande arbetet få en inriktning och studenten ges lust och energi att utföra det som återstår (se t.ex. Thonus, 2016). Avslutet kan inledas när en kvart av samtalet återstår, exempelvis genom att studenten beds sammanfatta vad hen fått med sig i samtalet så här långt. Därefter kan vi öppna upp för nya frågor och samtala kring det fortsatta arbetet.

  • Vad sägs om att sammanfatta vad vi pratat om så här långt? Vad tar du med dig utifrån det vi pratat om idag?
  • Har det dykt upp nya frågor medan vi har pratat?
  • Vad kan du göra nu som har störst inverkan på resultatet?
  • Finns det några hinder?
  • Vad tycker du är roligast att göra något åt?
  • Tycker du att det är bra att jag kommer med några antaganden utifrån det vi pratat om idag?
  • När vi nu skiljs åt: hur ska du arbeta vidare med texten?
  • Vad har du lärt dig idag?
     

Handledning i studiestrategier

Att handleda en student i studiestrategier kräver delvis en annan ram än vid texthandledning. Målet är att bidra till att studenten blir självständig i sina studier, upplever kontroll över sin studiesituation och har fungerande studiestrategier. Allt detta är dock sällan möjligt att skapa inom ramen för ett handledningssamtal. Istället vill vi göra något gott för studenten i riktning mot det långsiktiga målet, med utgångspunkt där hen nu befinner sig.

För att skapa goda förutsättningar för ett givande samtal vill vi framförallt inventera studentens nuläge i början av samtalet och aktivera studentens handledningskraft mot slutet av handledningen. Frågorna kan hämtas från enkla metoder för coaching såsom GROW-modellen eller kognitiv coaching så som de beskrivs i Morten Emil Bergs Coaching – att hjälpa ledare och medarbetare att lyckas (2007).

  • Vad vill du få ut av vårt samtal idag?
  • Hur ser din studiesituation ut idag?
  • Vilka valmöjligheter har du?
  • Vad ska du välja att göra härnäst?

Då vi ger råd strävar vi mot att ge studenten ett smörgåsbord med strategier att använda, snarare än att propagera för en enskild modell. Till vår hjälp har vi det övningsmaterial vi tagit fram och som finns på su.se/sprakverkstaden/tips. Vi ser gärna att studenten får något med sig något konkret att arbeta med efter sitt besök hos oss.
 

Scaffolding

Vi använder oss av kognitiv och motiverande stöttning såväl som att vi instruerar i handledning (se Mackiewicz & Thompson, 2014). Detta gör vi för att stärka studentens self-efficacy (ungefär självförtroende/handlingskraft i en specifik situation) och möjliggöra utveckling av de förmågor som behövs för att vara en framgångsrik student vad gäller studieteknik och skrivande. Hur och när vi instruerar eller stöttar kognitivt eller motiverande varierar utifrån situation, men vi använder så gott som alltid alla tre strategierna i ett handledningssamtal.
 

Metaspråk

Vi använder ofta metaspråk för att tala om texter och skrivande med studenter. Genom detta hoppas vi synliggöra fler aspekter av skrivande. I texthandledning kan vi exempelvis använda Texttriangeln (se Løkensgard Hoel, 2010). Texttriangeln kan användas för att synliggöra olika textnivåer för studenten, såväl som för handledaren att synliggöra på vilken nivå handledningen befinner sig. Vi strävar ofta efter att lyfta samtalet från de lokala till globala nivåerna, men vet också att vi kan behöva möta studenter på de lokala nivåerna för att kunna möta studenten där hen är. Förutom det grammatiska språket använder vi också metaspråk som syftar till att beskriva struktur, disposition och skrivprocess.

Exempel på metaspråk i föreläsningar och handledning: precision, försiktighet, formellt språk, objektivitet, opersonlighet, koncentration, försiktighet, kärnmening, metatext, sambandsord, styckeindelning, övergångar, läsarperspektiv, författarperspektiv.

 

Auskultation

Auskultationen är en del av vårt kollegiala lärande och vårt systematiska kvalitetsarbete och vi strävar mot att auskultera hos varandra regelbundet. Auskultationen är ett tillfälle för den som blir observerad att få reflektera kring sin handledning tillsammans med en kollega. Syftet är alltså inte att vi som kollegor ska bedöma varandras handledning. Efter auskultationen träffas den som blivit observerad och den som observerat i 30 minuter för att samtala om handledningen.

 

Variationsteori som hjälp för att designa undervisning

Variationsteorin betonar att vi lär oss genom att urskilja hur något förhåller sig till något annat, genom att differentiera snarare än att se likheter. I undervisning lyfter vi ofta upp skillnader och kontraster snarare än att enbart visa goda exempel. För att studenten ska få syn på vad akademiskt skrivande är räcker det kanske inte att bara se goda exempel, hen behöver också få syn på hur akademiskt skrivande skiljer sig från annat skrivande (se t.ex. Marton, 2015).

 


Texter vi läst som ett led i att utveckla vår praktik

  • Ask, S. (2007). Vägar till ett akademiskt skriftspråk (PhD dissertation). Växjö University Press, Växjö. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1276.
  • Blåsjö, M. (2004). Studenters skrivande i två kunskapsbyggande miljöer (PhD dissertation). Stockholm. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-265
  • Berg, M.E. (2007). Coaching – att hjälpa ledare och medarbetare att lyckas. Lund: Studentlitteratur.
  • Carlgren, I. (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Göteborg: Daidalos
  • Bjernhager, L., & Grönvall Fransson, C. (2018). Studieverkstäder vid svenska lärosäten 2017: en kartläggning (Hämtat från webbplatsen för Sveriges språkverkstäder: https://padlet.com/natverket/nfts).
  • Grönvall, Camilla (2015). Skrivhandledning och akademiskt skrivande: Språkdebatt och forskningslucka. KAPET, 11(1), 60-71.
  • Hyland, T. (2010). Reflections on Teaching Referencing: What Four Case Studies Can Tell us About Developing Effective Teaching Strategies. TESL Canada Journal, 27(2), s. 51-67.
  • Lennartson-Hokkanen, I. (2016). Organisation, attityder, lärandepotential: Ett skrivpedagogiskt samarbete mellan en akademisk utbildning och en språkverkstad (Doktorsavhandling). Stockholm: Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-134828.
  • Løkensgard Hoel, T. (2010). Skriva på universitet och högskolor. Lund: Studentlitteratur.
  • Nuthall, G. (2001). The cultural myths and realities of teaching and learning. New Zealand annual review of education. Hämtat från: https://www.teachertoolkit.co.uk/wp-content/uploads/2018/05/Graham_Nuthall_2001.pdf
  • Mackiewicz, J., & Thompson, I. (2014). Instruction, cognitive scaffolding, and motivational scaffolding in writing center tutoring. Composition Studies, 42(1), 54-78
  • Marton, F. (2015). Necessary Conditions of Learning. New York: Routledge
  • Pang, M. F. & Ling, L. M. (2010). Learning Study: helping teachers to use theory, develop professionally, and produce new knowledge to be shared. Instructional Science, 40(3), s. 589-606.
  • Runesson, R. (2017). Variationsteori som redskap för att analysera lärande och designa undervisning. I Carlgren, I. (red), Undervisningsutvecklande forskning. Exemplet Learning study. Malmö: Gleerups.
  • Thonus, Therese. (2016). Time to say goodbye: Writing center consultation closings. Linguistics and Education, 33, 40-55.
  • Timperley, H. (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur.
  • Tväråna, M. (2013). Hur kan den tysta lärarkunskapen utnyttjas för bättre undervisning om styckeindelning i engelska? Forskning om undervisning och lärande, 10, s. 50-63.
  • Winder, R., Kathpalia, S. S., & Koo, S. L. (2016). Writing centre tutoring sessions: addressing students’ concerns. Educational Studies 42(4), 323-339. doi: 10.1080/03055698.2016.1193476
  • Yeats, R., Reddy, P., Wheeler, A. and Murray, J. (2010) What a difference a writing centre makes: A small scale study. Education + Training, 52(6/7), 499–507. doi: 10.1108/00400911011068450.

Språkverkstäderna i Sverige genomgår just nu en professionalisering. Vi på Studie- och språkverkstaden vid Stockholms universitet vill bidra till denna professionalisering genom att med transparens och öppenhet dela med oss av våra kunskaper. Vi är gärna en aktiv del i de samtal som bidrar till att utveckla Sveriges språkverkstäder.

Under Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet på denna webbsida listar vi resurser och arbetsmetoder som varit framgångsrika för oss, och vi tror att det finns mycket vi kan lära av varandra. Vår profession är viktig och behövs!

Besök oss gärna om du vill veta mer, eller kom fram till oss när vi ses i konferensvimlet nästa gång. Våra kontaktuppgifter hittar du längst ner på denna webbsida.

Studie- och språkverkstadens medarbetare
Studie- och språkverkstadens medarbetare. Från vänster: Kristina Schött, Karin Dahl, Egil Yencken, Josefin Hellman och Viktor Björklund.

 

 

Besöksadress
Studenthuset, Universitetsvägen 2 B, plan 1, rum 155-160

Kortadresser till våra webbplatser
www.su.se/sprakverkstaden (svenska)
www.su.se/writingservice (engelska)

E-post
sprakverkstaden@su.se (svenska)
writingservice@su.se (engelska)

YouTube-kanal
Studie- och språkverkstaden SU


Medarbetare
Josefin Hellman (Gruppledare)
josefin.hellman@su.se

Kristina Schött
kristina.schott@su.se

Karin Dahl
karin.dahl@su.se

Egil Yencken
daniel.yencken@su.se

Viktor Björklund
viktor.bjorklund@su.se