Så skriver du uppsats

Att skriva uppsats är ett stort projekt. Vad ska uppsatsen innehålla? Hur kommer man igång? Hur ska språket vara? Här får du tips och råd på vägen.

Student som skriver uppsats. Fotograf: Niklas Björling

Att skriva uppsats är ett stort projekt och det finns mängder att säga om hur man gör. Allt kan vi inte ta upp här, därför har vi gjort en lista med lästips i slutet av detta kapitel. Din institution har kanske också en egen uppsatshandledning. Läs den noga! Eftersom den här texten riktar sig till alla studenter på Stockholms universitet håller vi våra råd väldigt generella. Därför måste du själv ta reda på hur just din institution vill ha uppsatsen.

När du skriver en uppsats är du med och skapar ny kunskap. Du gör helt enkelt en forskningsinsats i miniatyr. Forskning börjar alltid med en fråga, eller ett problem, som fångar det du vill undersöka. En forskningsfråga ska vara objektiv och kunna leda till ett meningsfullt svar. Ofta måste du arbeta med forskningsfrågan i flera olika steg. Från början kan den vara rätt bred och lite luddig, men vartefter så klarnar bilden.

En annan viktig punkt är att din undersökning i de allra flesta fall måste vara teoretiskt förankrad. Det måste alltså finnas en utgångspunkt i ett perspektiv och en forskning som redan finns. Med andra ord finns det begränsningar när det gäller hur nyskapande du kan vara. Om du är osäker på hur forskningen ser ut inom det område du är intresserad av behöver du fråga din lärare, handledare eller annan insatt person.

Ytterligare ett krav på forskning beskrivs med orden validitet och reliabilitet. Validitet handlar om att din studie mäter det du tror. Kanske finns det felkällor som påverkar resultatet? Reliabilitet handlar om ifall din undersökning är replikerbar, det vill säga om någon annan kan göra om den och få samma resultat.

Reliabilitet är främst viktigt om du gör en kvantitativ undersökning. Det är en undersökning av ett större, ofta statistiskt material, där svaret kan uttryckas i siffror. Det kan till exempel vara en stor enkätundersökning där en viss procent av informanterna svarar ja på en fråga och andra nej. Motsatsen är en kvalitativ undersökning där svaret uttrycks i ord. Det kan till exempel handla om intervjuer med en mindre grupp människor som fått öppna frågor.

På vissa institutioner finns det givna ämnen att välja bland när det är dags att skriva uppsats. Om du inte får några förslag på ämnen måste du däremot välja ett själva. Då kan det vara bra att välja ett

  • som du är intresserad av – men inte för intresserad. Att skriva en uppsats kan vara kämpigt. Väljer du ett ämne som du är intresserad av blir det lite lättare. Men om du väljer ditt absoluta favoritämne som du frossat i sedan du lärde dig läsa, kan det ställa till problem när det gäller faktaurval och objektivitet. Lagom intresserad är alltså bäst!
  • som ligger nära det ni studerat under någon delkurs
  • som rekommenderas av en tidigare uppsatsförfattare. Nästan alla uppsatser avslutas med förslag om fortsatt forskning inom sitt område. Äldre uppsatser kan därför vara en guldgruva. Gå dock inte mer än cirka fem år tillbaka i tiden om det finns nyare uppsatser.

Att skriva en uppsats är som sagt ett stort projekt. Det innebär att du troligen måste arbeta med det på ett annat sätt än när du ska skriva mindre omfattande texter. Det innebär också att du förmodligen kommer att gå igenom stadier av osäkerhet under arbetets gång. Ibland vet man som uppsatsskribent inte vart man är på väg eller hur man ska ta sig dit. Det är naturliga delar av processen. Här kommer några råd som hjälper dig på vägen:
 

Läs in dig på ditt ämne

Det är viktigt att du är väl inläst på det ämne du ska skriva om. Ägna därför tid i början åt att läsa brett inom området. Då är det bra att utgå från en mer allmän lärobok för att sedan läsa in sig på den mest kända forskningen på området.


Läs uppsatser inom ämnet

Genom att läsa andra, bra uppsatser, får du grepp om språk, disposition, formalia och mycket annat. En riktigt bra förebild kan fungera som en mall för ditt eget arbete. Så läs samt fundera över hur texten är uppbyggd och hur den fungerar.


Planera arbetet

Det är lätt att tycka att man har gott om tid på sig om inlämningen inte ska ske förrän om flera månader. Men du kommer att tacka dig själv om du börjar direkt och planerar din tid noga. Precis som i dina studier i övrigt bör du först göra en övergripande tidsplan för hela perioden. För in alla deadlines i din kalender. Bryt sedan ner arbetet i mindre delar och ge dig själv egna deadlines. Det du för in i kalendern kan då till exempel vara:  

  •     Sök vetenskapliga artiklar.
  •     Läs och sammanfatta artiklar.
  •     Skriv preliminärt problem och syfte.
  •     Välj material att undersöka.
  •     Skriv om materialet.
  •     Skriv preliminär inledning.
  •     Välj metod.
  •     Skriv om metoden.
     

Skapa ett dokument och börja skriva direkt

Skapa det dokument som ska bli din uppsats den allra först dagen. Då kan du skriva in saker allt eftersom och var du vill i dokumentet. Om din institution har en uppsatsmall lägger du in rubrikerna från den. Annars kan du använda rubrikerna vi har här nedan, under Uppsatsens delar. Börja sedan skriva med en gång. Än så länge är allt utkast och behöver inte vara ”bra” eller ”färdigt”, men genom att skriva utvecklar du dina idéer och det är lättare att ändra på text som redan finns än att skriva nytt.

Skriv också var du vill i dokumentet. En uppsats skrivs inte kronologiskt. Du behöver alltså inte börja med inledningen och sluta med diskussionen, utan kan skriva en rad här och ett stycke där, vartefter du kommer på idéer eller gör din studie.
 

Välj rätt källor

När du går igenom tidigare forskning är det viktigt att välja rätt texter att utgå ifrån. Du måste helt enkelt vara säker på att det är bra forskning. Ta därför reda på

  • vem författaren är: Är det en etablerad forskare? Tillhör hen en forskningsinstitution? Vad har hen publicerat tidigare?
  • vem som står bakom: Om det är en artikel – är den publicerad i en etablerad vetenskaplig tidskrift? Om det är en bok – vilket förlag ligger bakom? Är det en organisation eller myndighet som ställer sig bakom innehållet? Om det är en källa på internet – vem är avsändaren? Hur pålitliga verkar de vara? Kan de tänkas ha något annat syfte än att publicera objektiv forskning?
  • om texten är kvalitetskontrollerad: Vetenskapliga är artiklar ska vara sakkunniggranskade – peer reviewed
  • om det är en akademisk text: Innehåller den abstract, bakgrund, metoddel, resultat, diskussion och referenslista?
  • om den är relevant: Är materialet aktuellt? Finns det senare material som motbevisar resultaten? Är innehållet relevant för ditt ämne?
     

Notera dina källor

Att hålla reda på sina källor är mycket viktigt när man skriver uppsats. För alltid noggranna anteckningar om det du läser. Om du vill kan du också använda referenshanteringsprogram för att hålla reda på dina källor. Det kan du läsa mer om på bibliotekets webbplats.

Referenshanteringsprogram på bibliotekets webbplats

 

Innehåll före språk

Om du inte är en oerhört van skribent kan det vara bra att tänka på innehållet först. Det viktiga är alltså att få fram vad du vill säga. Att rätta till språket kan vänta till senare. Om du ska lämna in utkast till din handledare är det bra att i sådana fall påpeka att du jobbar på just det sättet.
 

Förbered handledningsmöten

Din institution kommer att tilldela dig en handledare som du träffar några gånger under uppsatsarbetet. Det är viktigt att du själv förbereder dig inför handledarmötena så att du får svar på de frågor du har.

 

Kan du inte se filmen? Informationen finns också att läsa i texten nedan.
 

En uppsats består av många olika avsnitt. Trots det ska texten vara en helhet, med en tydlig röd tråd. Den röda tråden skapas av din forskningsfråga och hur varje avsnitt förhåller sig till den. Obs! De olika avsnitten kan ha olika rubriker och ordningsföljden skiljer sig ibland åt mellan institutionerna. Den här beskrivningen är därför väldigt allmänt hållen.  
 

Inledning

Här berättar du varför forskningsfrågan är viktig.

I inledningen ska alltså du berätta varför just ditt ämne är viktigt och ge information som hjälper läsaren att förstå ditt ämne och din undersökning. Ibland beskrivs inledningen som en tratt, för att den börjar i något ganska stort (till exempel ett samhällsproblem) för att sedan smalna av till att handla om just denna undersökning, som i det här exemplet:

Elevers skrivförmåga är ett återkommande samtalsämne på gymnasieskolor i Sverige. Elever som kommer till gymnasiet med bristande skrivförmåga har svårt att klara av sina studier. Detta blir till ett problem för både studenter, lärare och skolan i stort.  

Ibland är det aktualiteten som gör ett ämne intressant. Då kan uppsatsen börja till exempel så här:

  • Under hösten 2017 pågick en livlig debatt i media om svenska gymnasiestudenters skrivförmåga.

Obs! Valet av ämne ska inte motiveras med att du är intresserad, tycker det är kul eller något annat privat. Det här är alltså inte en bra inledning:

  • Jag lärde mig läsa och skriva som femåring. Av den anledningen har jag alltid varit extra intresserad av just läs- och skrivförmåga.

En annan fara är att inledningen börjar alldeles för långt från själva ämnet, som i det här exemplet:

  • Skriftspråket uppfanns någon gång mellan 3 400 och 3 200 före vår tideräkning.

Syfte och frågeställning

Här berättar du om forskningsfrågan, vad du vill ha ut av din studie och vilka frågor du vill ställa till ditt material. Avsnittet innehåller ofta formuleringar som:

     Syftet med denna uppsats är att undersöka …

     För att uppnå syftet vill jag svara på följande frågor …

 
Teoretisk ram

Här berättar du vilka teorier och idéer du använder för att söka svaret på din forskningsfråga. Teorierna ger en ram för din undersökning – och oftast också en föraning om vilken metod du ska välja. Utgår du till exempel från en teori som ser på barns utveckling ur ett visst perspektiv, är det begrepp från den teorin som återkommer i din metod. Avsnittet kan innehålla formuleringar som:

     Jag har valt att utgå från Larssons teorier om …

 
Tidigare forskning

Här berättar du om vad andra tagit reda på om detta ämne eller med denna metod.
Här går du igenom tidigare studier som på något sätt liknar din. Det kan till exempel vara någon som analyserat samma material som du men med en annan metod, eller någon som använt samma metod på ett annat material. Din översikt över forskningen behöver inte vara heltäckande. Du ska koncentrera dig på studier som du på något sätt vill diskutera.

Börja gärna med sammanfattande beskrivningar av forskningsläget snarare än att dyka rätt ner i beskrivningen av en enskild studie. Avsnittet innehåller ofta formuleringar som:

    Den samtida forskningen är i stort sett överens om att …

    För att visa detta gjorde Nilsson (2009) en undersökning av …

 
Metod och material

Här berättar du hur du gjorde för att svara på din forskningsfråga och vilket material du tittade på.

Här ska du beskriva den metod du använt så att någon annan kan upprepa din undersökning. Det betyder att du måste vara ganska specifik. Det räcker till exempel inte att skriva Jag analyserade texterna. Hur analyserade du dem? Vad gjorde du med materialet sedan? Varför använde du just den analysmetoden och inte en annan? Metod och material kan delas upp i två delar och innehåller också på många håll ett avsnitt om hur du följt etiska regler kring forskning. Det kan du läsa mer om på Vetenskapsrådets webbplats.

Etik i forskningen [Vetenskapsrådet]

 
Resultat/analys/undersökning

Här berättar du om resultatet av din undersökning – vad du hittat.

Som du ser av vår rubrik kan det här avsnittet heta olika saker beroende på vad det är för slags undersökning du gjort och vad som är praxis på din institution. Själva texten i avsnittet kan också se mycket olika ut. Ett gott allmänt råd är dock att tematisera texten. Det innebär att du delar upp ditt material i delämnen och berättar om ett i taget i stället för att till exempel ta upp det i den ordning du gjorde undersökningen eller dylikt.

Låt oss säga att din studie består av djupintervjuer med fem personer. Du kan då välja att strukturera avsnittet så här:

Frågeställning 1

Person A:s svar
Person B:s svar och så vidare

Frågeställning 2

Person A:s svar
Person B:s svar och så vidare

 
Slutsatser och diskussion

I det här avsnittet berättar du vad du drar för slutsatser av din undersökning.

Vad blir svaret på din forskningsfråga? Du tar också upp eventuella invändningar och jämför dina resultat med andras.

I den här avslutande delen knyts säcken ihop. Slutsatserna kan också hamna i avsnittet innan, eller sist i detta avsnitt, men ofta gör man tre saker i det här avsnittet:

  1. Drar slutsatser utifrån sin studie och knyter det till forskningsfrågan, syftet och frågeställningarna.
     
  2. Diskuterar de studier som togs upp i Tidigare forskning. Är ni överens? Får du samma resultat som tidigare forskare? Varför? Varför inte? Diskussionsdelen handlar mycket om att försöka hitta hål i sina egna resonemang för att visa att man tänkt på allt. Därför kanske du kommer att diskutera och kritisera dina egna slutsatser, din forskningsfråga, din metod eller ditt material och så vidare. Men du ska inte bara kritisera utan även försvara. Avsnittet kan därför innehålla formuleringar som:

    En annan möjlig slutsats är att mina respondenter …
    Utifrån min fråga och Larssons syn på … är den rimligaste tolkningen att …
    Urvalet av respondenter kan anses vara …
    Jag gjorde dock bedömningen …
     
  3. Ger förslag till vidare forskning.

Vad som anses vara en bra och neutral akademisk stil kan variera lite mellan olika ämnen och institutioner. De flesta är dock överens om att akademiskt text kännetecknas av:

 

Koncentration

Akademiska texter läses för att få information om något – inte för nöjes skull. Därför ska språket vara koncentrerat och ge så mycket information som möjligt med så få ord som möjligt. Ofta innebär det att man får en text med många substantiv. De är nämligen den ordklass som bär på mest information:

Okoncentrerat: Uppsatsen ska undersöka hur det går till när studenter utvecklar sitt skrivande. (12 ord, 25 % substantiv.)

Koncentrerat: Uppsatsen ska undersöka studenters skrivutveckling. (5 ord, 60 % substantiv.)
 

Objektivitet

Objektivitet handlar om att de tolkningar som görs i texten ska baseras på det som kan observeras, på fakta och inte på vad någon tycker, känner eller anser. Den innehåller alltså inga känslor eller ogrundade uppfattningar.

Subjektivt: Det känns som att många elever i gymnasiet tycker att matematik är svårt.

Objektivt: Uppsatsens resultat samt tidigare forskning tyder på att många gymnasieelever tycker att matematik är svårt.
 

Opersonlighet

Opersonlighet hänger ihop med objektiviteten och innebär att du som skribent inte syns för mycket i texten. Det finns inget generellt förbud mot ordet jag, men det är bra att inte överanvända det. Ord som du, man och vi bör undvikas helt. Man har en oklar betydelse och du och vi antyder att skribenten talar till sin läsare. Det gör man inte i en akademisk text. Använd gärna passiv form, där det fungerar. Om du har en mycket personlig stil behöver den också tonas ned.

Personligt: I denna uppsats undersöker jag studenters skrivutveckling.

Opersonligt (och i passiv form): I denna uppsats undersöks studenters skrivutveckling.

Obs! En del institutioner tycker inte att ordet jag ska förekomma överhuvudtaget. Du behöver själv ta reda på vad just din institution och dina lärare tycker.
 

Skriftspråklighet

Skriftspråk och talspråk skiljer sig åt och den akademiska genren är mycket skriftspråklig. Det är många olika komponenter som tillsammans gör en text skriftspråklig, bland annat koncentration och att det finns en stor andel substantiv. En annan är att skribenten undvikit ord, ordformer och uttryck som används i talspråk, som i dessa exempel:

Talspråkligt: prata, kolla, jobba, våran, medans, utav, eftersom att

Skriftspråkligt: tala, undersöka, arbeta, vår, medan, av, eftersom

Ett snabbt sätt att avgöra hur tal- eller skriftspråklig en text är, är att titta på ordlängden. Många korta ord ger en talspråklig text, färre och längre ord en skriftspråklig:

Talspråkligt: Och sen så skulle vi kolla om vi kunde få prata med nån som jobbade där.

Skriftspråkligt: Vi undersökte därefter möjligheten till en medarbetarträff.
 

Försiktighet

Försiktighet handlar om att inte vara för säker på sin sak. Genom att uttrycka försiktighet slipper du bli ifrågasatt. Dessutom går det aldrig att vara helt säker i akademiska sammanhang. Därför är det vanligt att se uttryck som tyder på, kan vara en följd av, en tolkning är att … i akademiska texter.

Ej försiktigt: Resultatet visar att matematik är ett svårt ämne.

Försiktigt: Resultatet tyder på att många elever uppfattar matematik som ett svårt ämne.
 

Precision

En akademisk text måste vara klar och tydlig. Välj därför ord med klar och bestämd innebörd och klargör och definiera begrepp som kan vara dubbeltydiga. Begrepp ska användas konsekvent och stämma överens med definitionen. Målet är att texten ska uppfattas på ett så likartat sätt som möjligt för två olika läsare. Det är främst detta drag som gör att mindre insatta läsare gärna beskriver akademiska texter som ”svåra” med ”många konstiga ord”, som i det här exemplet:

Analysen av de sammanlagt femton texterna i avhandlingens båda delstudier har inspirerats av Green (1999) som menar att utveckling av literacy är situerad i sociala praktiker där operationella, kulturella och kritiska kompetenser samverkar.

De typiska stildragen i en vetenskaplig text gör alltså att den ofta blir svårläst för den som inte är van. Det kan ta längre tid att läsa och kräva större insats för att förstå den koncentrerade och precisa texten. Att sätta sig in i stilen är trots det en viktig del av att lära sig ett ämne.

 

Kan du inte se filmen? Informationen i filmen finns också att läsa i denna text.

Boka handledning i studieteknik och akademiskt skrivande

Läs en guide till akademiskt skrivande

Lästips

Backman, Jarl (2016). Rapporter och uppsatser. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Rienecker, Lotte & Stray Jörgensen, Peter (2014). Att skriva en bra uppsats. 3., omarb. uppl. Lund: Liber

Schött, Kristina (2015). Studentens skrivhandbok. 3. [bearb.] uppl. Stockholm: Liber

Söderbom, Arne & Ulvenblad, Pia (2016). Värt att veta om uppsatsskrivande: rapporter, projektarbete och examensarbete. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Trost, Jan (2014). Att skriva uppsats med akribi. 4., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur