Kriminologi, kandidatkurs

Att läsa Kandidatkursen i Kriminologi ger dig möjlighet att få en kandidatexamen i Kriminologi. Under kursen får du lära dig om samhällets reaktioner på brott, den kvalitativa forskningsprocessen och att skriva ett examensarbete.

Kandidatkursen innehåller en delkurs i teori med fokus på styrning och kontroll av brott samt teorier om straff och straffande. Kursen innehåller även en delkurs i metod där kvalitativa metoder som intervju och textanalys behandlas. Under kursen författas ett examensarbete där du som läser kursen ska visa färdigheter både i metod och teori. 

Kursen består av tre delkurser: Straffets sociologi, som är en fördjupning av teori i förhållande till tidigare kurser och syftar till att skapa en djupare förståelse av samhälleliga reaktioner på brott, Metod III, vilken innebär en fördjupning gällande kvalitativa datainsamlingsmetoder och analys av kvalitativa data, samt Examensarbete, där du skriver ett självständigt arbete samt opponerar på andra studenters självständiga arbeten.

Delkurser

Straffets sociologi, 7,5 hp

Delkursen är en fördjupning kring frågor som rör samhällets reaktion på brott. Två frågor är centrala under kursen; Varför straffa? Och varför straffa på det sättet? Frågorna kopplas till grundläggande perspektiv inom samhällsvetenskapen som t.ex. straffets kopplingar till social sammanhållning, symbolisk auktoritet, ekonomisk struktur, politiskt aktörskap, samhällsvetenskapen själv, institutionell maktutövning, social klass, genus och etnicitet. De olika perspektiven tillämpas även på den moderna kriminalpolitikens utveckling.

Metod III, 7,5 hp

Kursen syftar till att ge studenterna fördjupade kunskaper i kvalitativa metoder och berör den kvalitativa forskningsprocessens olika delar; forskningsetiska frågor, problemformulering, vetenskapsteoretiska ställningstaganden, materialinsamling, analys samt framställning. Kursen är indelad i tre moment: kvalitativ forskningsintervju, textanalys och forskningsetik. Målet är att studenten efter kursen ska kunna genomföra intervjuer och textanalyser utifrån kriminologiska relevanta frågeställningar och förhålla sig reflexivt till metodologiska val, kunskapsteoretiska ståndpunkter och forskningsetiska ställningstaganden. Studenten ska även utveckla en förmåga att kritiskt granska kvalitativa studier och kunna redogöra för grundläggande metodologiska begrepp.

Examensarbete, 15 hp

Examensarbetet syftar till att studenten ska visa att hen under sina kriminologistudier har tillägnat sig kunskaper som leder till en vetenskaplig forskningsetisk undersökning där teori och metodmedvetenhet, tillsammans med analysförmåga, präglar arbetet. Examensarbetet avslutas med en opposition på annan students arbete. Precis som Metod III är därmed även denna delkurs utformad så att studenten skaffar sig praktisk erfarenhet av sådana färdigheter som fordras för att självständigt arbeta med kriminologisk forskning och utredning.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, handledning och inlämningar.
Undervisningen ges i huvudsak på svenska men föreläsningar på engelska kan förekomma. Större delen av litteraturen är på engelska. För mer detaljerad information hänvisas till kursbeskrivningen.


Examination

Examinationsformerna varierar beroende på delkurs. Samtliga obligatoriska uppgifter behöver klaras och examinationer godkännas på respektive delkurs för att hp och betyg på respektive delkurs ska rapporteras. För mer detaljerad information hänvisas till kursbeskrivningen.


Schema finns tillgängligt senast en månad före kursstart. Vi rekommenderar inte utskrift av scheman då vissa ändringar kan ske. Vid kursstart meddelar utbildningsansvarig institution var du hittar ditt schema under utbildningen.


Observera att kurslitteraturen kan ändras fram till två månader före kursstart.


Kursrapporter visas för de tre senaste kurstillfällena.

Urvalsprocess

Urvalet till Kriminologi, kandidatkurs baseras på ett meritvärde (INT), som baseras på en sammanvägd bedömning av följande faktorer:

  • Antal högskolepoäng
  • Betyg på högskolekurser. De fyra bästa betygen från tidigare högskolestudier i Kriminologi. Av dessa ska ett betyg vara från teorikurs, ett betyg från metodkurs och de i övrigt två bästa betygen från kurser i kriminolgi.
Tabell över meritvärden (med reservation för ändringar):

Antal högskolepoäng:

Betyg på högskolekurser:

<149 = 75

A = 25

150-180 = 85

B = 22

181-200 = 95

VG = 20

≥201 = 100

C = 15


D = 7

 G = 6

E = 5

 

Observera att meritvärderingen i huvudsak görs utifrån underlaget som finns inrapporterat vid sista ansökningsdag. Högskolepoäng/betyg som inkommer efter ansökningsperioden har stängt är inte garanterat medräknade i meritvärderingen.






För frågor om innehåll och upplägg hänvisas till kursansvariga:

Straffets sociologi: Magnus Hörnqvist.
Metod III: Robin Gålnander & Katarina Winter.
Examensarbete: Robin Gålnander & Anna Kahlmeter.

För övriga frågor om kursen kontakta studentexpeditionen.

Notera att mejl till och från en av Stockholms universitets mejladresser räknas som allmän handling och kan begäras ut av allmänheten. Tänk därför efter innan du delar eventuell känslig information i mejl. Mer detaljerad information hittar du i Stockholms universitets studenthandbok.