Baltiska arvspråk–språkinlärning och språkundervisning

Kursen behandlar de grundläggande teoretiska och praktiska ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen som modersmålslärare i lettiska och litauiska. Välkomstbrevet med information om upprop och registrering skickas ut under vecka 1.

Kursen ger en introduktion till begreppet arvspråk och hur det kan förstås i förhållande till lettiska och litauiska. Vidare analyseras lettisk och litauisk arvspråksanvändning, arvspråkslärande och arvspråkstalarnas behov, såväl som olika undervisningsmetoder och deras tillämpning.

Kursens innehåll relateras till lettiskans och litauiskans utveckling och användning i Sverige och andra länder. Kursen anknyter kontinuerligt till aktuell forskning.

Kursen är användbar för alla yrken och anställningar där kunskaper i och om lettiska och litauiska arvspråk krävs eller är en konkurrensfördel.

 


    Undervisning

    Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och (grupp)övningar.

    Obligatoriska moment: Muntliga redovisningar på seminarierna är obligatoriska inslag i kursen.

    Kompensering kan ske genom av lärare/examinator angiven ersättningsuppgift.

    Närvaro på all undervisning är obligatorisk. Högst två seminarietillfällen kan kompenseras.

    Undervisningen sker på engelska, lettiska eller litauiska.

    Undervisningen är delvis nätbaserad.

    Undervisningen sker på distans eller på campus enligt angivelse för respektive tillfälle för kursen.

    För mer detaljerad information hänvisas till kursbeskrivningen. Kursbeskrivningen finns tillgänglig senast en månad före kursstart.

    Förväntade studieresultat

    För godkänt resultat på kursen ska studenten kunna:

    • redogöra för grundläggande kunskaper inom arvspråkslärande
    • redogöra för grundläggande undervisningsmodeller för lettiska eller litauiska som arvspråk i Sverige och andra länder
    • beskriva och analysera undervisning för flerspråkiga elever och deras lärande med tillämpning av olika undervisning smodeller
    • reflektera över grundläggande språkliga strukturer i lettiska eller litauiska som arvspråk ur ett inlärnings perspektiv.
       

    Betygskriterier

    Betygskriterier BAL650 pdf, 281.2 kB. (281 Kb)

    Examination

    Kursen examineras genom två skriftliga inlämningsuppgifter och två muntliga redovisningar på seminarium. Principerna för sammanvägning av de enskilda examinationsuppgifterna framgår av betygskriterierna.

    Examinationen sker på engelska, lettiska eller litauiska.

    För mer detaljerad information hänvisas till kursbeskrivningen.

    För att få godkänt slutbetyg på kursen krävs lägst betyget E på samtliga examinationsuppgifter, fullgjorda obligatoriska uppgifter samt fullgjord närvaro om 100%.

    Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med ansvarig lärare medge den studerande befrielse från skyldigheten att delta i viss obligatorisk undervisning. Studenten kan då åläggas en kompensationsuppgift.

    Fullgörandet av obligatorierna är en förutsättning för att få genomföra examination. Examinationsuppgifter som inte lämnas in i tid bedöms med högst betygsgrad C.

    Examinator

    Schema finns tillgängligt senast en månad före kursstart. Vi rekommenderar inte utskrift av scheman då vissa ändringar kan ske. Vid kursstart meddelar utbildningsansvarig institution var du hittar ditt schema under utbildningen.


    Observera att kurslitteraturen kan ändras fram till två månader före kursstart.

    OBS: All litteratur finns tillgänglig på kurssajten Athena.

    • •    Andersson & Chung (2014). Transforming Learning, Building Identities
      •    Maria Carreira: Seeking Explanatory Adequacy: A Dual Approach to Understanding the Term "Heritage Language Learner", in Heritage Language Journal, 2.1 Fall, 2004.
      •    Extra, Guus: The Constellation of Languages in Europe, in The Routledge Handbook of Heritage Language Education. From Innovation to Program Building. 2017.
      •    Guskaroska Agata & Elliot, Thomas: Heritage language maintenance through digital tools in young Macedonian children - an explanatory study in Diaspora, Indigenous, and Minority Education, Volume 16, Issue 4. 2022.
      •    Hornberger, Nancy H. and Wang, Shuhan C.: Who are our heritage language learners? Identity and Biliteracy in Heritage Language Education in the United States. 2008.
      •    Hitchins Chik, Claire et al: Introduction, in The Routledge Handbook of Heritage Language Education. From Innovation to Program Building. 2017.
      •    Ionin, Tania: Semantics of Heritage Languages in S. Montrul & M. Polinsky (Eds.), The Cambridge Handbook of Heritage Languages and Linguistics, pp. 668-690. Cambridge: Cambridge University Press. 2022
      •    Kondo-Brown (2021). Heritage Language Assessment
      •    Kupish, Tanja: Heritage Languages in Europe, in: The Cambridge Handbook of Heritage Languages and Linguistics, 2021.
      •    Martin et al. (2013) Assessing the Oral Proficiency of Heritage Speakers
      •    Melo-Pfeiffer (2015). The role of the family in heritage language use and learning impact on heritage language policies
      •    Laleko (2021). Discourse and Information Structure in Heritage Languages, in S. Montrul & M. Polinsky (Eds.), The Cambridge Handbook of Heritage Languages and Linguistics, pp. 691-727. Cambridge: Cambridge University Press. 2021.
      •    Lohndal, Terje (2021). Syntax of Heritage Languages, in S. Montrul & M. Polinsky (Eds.), The Cambridge Handbook of Heritage Languages and Linguistics pp. 644-667. Cambridge: Cambridge University Press. 2021.
      •    Loona, Sunil & Wennerholm, Mats: Heritage language education in Norway and Sweden, in The Routledge Handbook of Heritage Language Education. From Innovation to Program Building. 2017.
      •    Palladino & Guardado (2018). Extending the heritage language classroom experiences of digital technology
      •    Parra (2013). Expanding Language and Cultural Competence in Advanced Heritage and Foreign Language Learners
      •    Pranka, Maruta et al: Language as a resource for ethnic and cultural identity: experience of Latvian expats in Sweden, in The Romanian Journal for Baltic and Nordic Studies, Vol. 13, Issue 2, 2021.
      •    Putnam et al. (2021) Morphology of Heritage Languages
      •    Seals (2018). Positive and negative identity practices in heritage language education
      •    Torres (2022). Heritage language learners and technology-mediated learning
      •    Torres & Vargas Funtes (2021). Heritage Language Learners Lexical Performance
      •    Yang & Tochon (2022). Identity formation, reformation and development of teachers of Chinese
       
    Kursrapporter visas för de tre senaste kurstillfällena.









    Studievägledare, baltiska språk

    Frederik Bissinger

    studievagledare@balt.su.se
    08163337

    Vi använder kakor

    Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.