Politisk ekologi - markanvändning och naturresurser i ett lokalt till globalt perspektiv
Lika centrala, men mer sällan uppmärksammade, är frågor om makt och politiska system, samt de processer i tid och rum som påverkar dessa. Är marknadsekonomin en stimulans för lokal jordbruksutveckling? Uppmuntrar den till ett uthålligt naturresursutnyttjande? Eller kan den vara ett hot mot lokal försörjning? Hur fördelas inkomster från jordbruket inom samhället, t.ex. mellan män och kvinnor, och mellan stad och landsbygd? Vem äger rätten och/eller makten att definiera vad som är uthålligt respektive icke-uthålligt naturresursutnyttjande? Är det forskare i de utvecklade länderna? FN? En lokal politisk elit? Lokalsamhällen?
Kursen behandlar nyttjandet av mark och andra naturresurser från lokal till global skala, i ett både teoretiskt och konkret perspektiv. Det teoretiska blocket rymmer en presentation av den politiska ekologins framväxt och utveckling, och jämförelser görs med andra vetenskapliga perspektiv på markanvändning och naturresurshantering (t.ex. geografisk landskapsanalys och resiliensteori).
En annan central del av kursen bygger på konkreta fallstudier där exempel på lokalsamhällens bruk av mark- och vattenresurser analyseras både ur ett naturgeografiskt och kulturgeografiskt perspektiv. Kursen ger färdigheter inom en dynamisk och växande tvärvetenskaplig forskningsinriktning, politisk ekologi. Erfarenheter och kunskaper om naturresursförvaltning i relation till en problematisering av centrala miljö- och försörjningsfrågor behandlas.
Vidare ger kursen insikter om miljömässiga, historiska och sociala förutsättningar för en framtida uthållig naturresursanvändning på olika skalnivåer. Slutligen ges övning i tillämpning av politisk-ekologiska teorier och metoder för analys av markanvändningsfrågor. Dessa och många andra dagsaktuella och för framtiden centrala frågor ryms inom politisk ekologi.
Delkurser
- Teori och metod, 10 hp
- Projektarbete, 5 hp
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar, övningar, seminarier och projektarbete.
Examination
Se kursplan.
Fusk och plagiat
Stockholms universitet ser mycket allvarligt på fusk. Med fusk menas exempelvis att studenter samarbetar på ett otillåtet sätt, medför otillåtna hjälpmedel (som till exempel fusklappar, otillåtna anteckningar eller mobiltelefon) eller på annat sätt försöker vilseleda vid examination. Plagiat utgör också en form av fusk och innebär till exempel att en student använder egna (självplagiat) eller andras texter och idéer utan att hänvisa till originalkällan på ett korrekt sätt i till exempel en uppsats, hemtentamen eller annan examinationsuppgift.
Misstanke om fusk utreds först av institutionen. Om institutionen bedömer att det finns en grundad misstanke om fusk anmäler institutionen ärendet vidare till rektor, som i sin tur kan överlämna ärendet till universitetets Disciplinnämnd. Fusk kan leda till att studenter varnas eller stängs av från studierna i upp till sex månader.
Länken till Stockholms universitets riktlinjer för disciplinärenden finns på webbsidan:
Examinator
Annika Dahlberg och Andrew Byerley
Kursrapport finns på den engelska kurssidan.
För att dina frågor ska hamna hos rätt person vänd dig till studentexpeditionen vid frågor som rör kursinformation, registrering, schema, litteraturlistor och tentamen. Vänd dig till studievägledaren vid frågor som rör tillgodoräknande, antagning, behörighet samt frågor som rör studieplanering.
Kursansvar
Annika Dahlberg
E-post: annika.dahlberg@natgeo.su.se
Andrew Byerley
E-post: andrew.byerley@humangeo.su.se
Studievägledare, studentexpedition och fler kontakter
