Drivkraften är att berätta

DJ, författare, filmskribent, journalist och webbutvecklare. Daniel Hånberg Alonsos olika yrkesroller speglar det som han länge har varit intresserad av. Filmvetenskap blev hans första ämne på universitetet. Nu är han aktuell med en digital utställning om emojier.

Utställningen heter ”Emojins historia – hur smilande ansikten gick från antikt klotter till världsspråk” och öppnade den 11 februari på Internetmuseum, ett museum som inte går att besöka fysiskt utan är helt digitalt.

– Mitt intresse för emojier väcktes för några år sedan när jag såg en annons i en tidning där en översättningsbyrå i London sökte efter någon som skulle kunna hjälpa till att tolka emoji-symboler i samband med ett rättsfall där en sms-konversation spelade en viktig roll, säger Daniel Hånberg Alonso.

Daniel Hånberg Alonso Foto: Annika Hallman
Daniel Hånberg Alonso Foto: Annika Hallman

Han blev nyfiken och ville veta mer, började göra research och skrev en krönika om fenomenet.

– I princip använder ju alla emojier idag när de messar, samtidigt är det intressant att se att det också kan uppstå situationer i samhället där man behöver hjälp med att tolka dem. Den vanligaste emojin som används är till exempel symbolen med det skrattgråtande ansiktet. Men en del kanske undrar: Skrattar du åt mig eller med mig? Det kan bero lite på sammanhanget.

Webbutvecklare på halvtid

Eftersom Daniel Hånberg Alonso hade gjort mycket research inför krönikan och är webbutvecklare på halvtid skapade han en egen hemsida på nätet där han berättade om emojins historia. Materialet vidareutvecklade han sedan till den nuvarande utställningen. 

– Det hade ju varit synd att inte använda allt jag hade fått fram, säger han.

Uppdraget med utställningen innebar att Daniel Hånberg Alonso kunde kombinera sina olika arbetslivserfarenheter, allt från kunskap om visuellt berättande, till skrivande, research och webbteknik. I bagaget har han en magisterexamen från Kulturvetarprogrammet vid Stockholms universitet, det som tidigare hette Kulturvetarlinjen, med inriktning på filmvetenskap.

– Jag älskar film och har länge gjort det, så jag följde min passion och valde att läsa filmvetenskap när jag började studera på Stockholms universitet 2004, säger han.

Filmkritiker på gymnasiet

Arbetsbördan var större på universitetet jämfört med gymnasiet, märkte han direkt, studierna innebar mycket läsning och att regelbundet producera analyser och inlämningsuppgifter. 

– Men det var kul! Jag var filmnörd redan innan och hade arbetat med filmkritik under gymnasiet, med sajten Moviebox, så jag var van vid att skriva. Vi som läste film höll till på Filmhuset vid Gärdet där vi hade seminarier och såg filmer varje vecka. Det var lite som en egen bubbla, jag tänkte nog inte så mycket på att det var en del av Stockholms universitet, säger han.

Magisteruppsatsen i film handlade om amerikanska science fiction-filmer från 1950-talet.

– Många av dem var normbrytande på olika sätt och kopplade till efterkrigstidens USA. Jag undersökte filmer som handlade om matriarkatplaneter, som filmen Queen of Outer Space.

Vad har åren vid universitetet betytt för dig?

– När det gäller filmvetenskapen, som var det jag började med, så tror jag framför allt att jag lärde mig studieteknik, det här att kunna sålla i ett stort material och leverera olika texter på kort tid, det var nyttigt.

Kopplingen mellan filmstudierna och olika uppdrag som frilansare kanske inte alltid har varit glasklar när han ser tillbaka, men att han läste film bidrog säkert till att han har arbetat med ämnet på olika sätt, tror han. Daniel Hånberg Alonso har till exempel varit chefredaktör för Stockholms filmfestival där han bland annat ansvarade för programtidningen och katalogen. Han skrev även under några år filmrecensioner i Nöjesguiden.

En termins studier i genusvetenskap blev omvälvande under studietiden, berättar han.

– Den kursen lärde mig att se på samhället på ett annat sätt, att ifrågasätta normer. Det konstiga ordet ”diskurs” blev plötsligt begripligt, det handlar om hur man pratar om saker. När jag ser tillbaka så kan jag nog säga att filmvetenskapen lärde mig studieteknik, men genusvetenskapen förändrade mig som människa.

Skriver också romaner och deckare

Parallellt med sitt halvtidsjobb som webbutvecklare skriver han i dag artiklar och krönikor för olika tidningar, om allt från film och musik till olika samhällsfenomen. Dessutom arbetar han som DJ flera gånger i veckan: hits från 1980- och 90-talet är hans specialitet. Han har också skrivit flera romaner, den första, äventyrsromanen Afrikas öga, kom ut 2010 och samma år startade han ett eget förlag för att ge ut sina egna och andras böcker.

– Jag tycker om att arbeta med flera olika saker, så länge det är kul, och jag älskar att skapa narrativ. I allt jag gör jobbar jag mycket med vad som är berättelsen i projektet. Även som webbutvecklare, jag ställer frågor till kunden som: Vad vill du förmedla med den här hemsidan och ditt företag? 

Vad vill du berätta själv?

– När jag skriver mina äventyrsromaner och deckare vill jag berätta något som intresserar och roar, jag vill framförallt få människor att skratta. Just nu skriver jag på en ny bok, en samhällssatir som utspelar sig i nutid. 

Daniel Hånberg Alonso tycker att han har haft nytta av allt han har läst på universitetet. Även om förlagskunskap, som han läste efter att han hade startat ett eget förlag, mest innebar en bekräftelse på vad han redan kunde.

– Något som jag tycker att alla borde läsa är grundkursen i genusvetenskap. Den är väldigt allmänbildande. Det jag lärde mig under den finns alltid med mig i allt jag gör.