Från språkforskning i Stockholm till IT-branschen i New York

Lingvist, New York-bo och svensk. Så beskriver månadens alumn Susanne Vejdemo sig själv. Efter mer än 10 år som språkforskare i Sverige jobbar hon nu som IT-konsult i New York. Och forskar lite.

– Det är spännande att gå från teori till hur det funkar i praktiken, säger Susanne Vejdemo. Två år efter sin disputation i lingvistik arbetar hon som internationaliseringskonsult åt Google i New York, en arbetsgivare som är bland de mest populära bland svenska studenter.

Susanne Vejdemo Foto: Privat
Susanne Vejdemo Foto: Privat

Efter ett helt liv i den akademiska världen ville hon prova att jobba i ”industrin”. Hon skrev ett inlägg om det på Facebook och blev ihopkopplad med en vän till en vän som erbjöd henne jobb på Qualitest, ett konsultbolag som Google anlitar. Runt hälften av dem som jobbar på Google är konsulter. Företaget arbetar med testning och ”internationalisering”, det vill säga att få digitala produkter att fungera lika bra på olika språk.

– I grova drag vill jag få Googles sökfunktion att fungera bättre på svenska. Det är det jag får berätta, inget mer. Men jag kan säga att jag har väldigt roligt på jobbet och lär mig saker hela tiden. Jag har behov av utmaningar och blir uttråkad om jag inte får några.

IT-branschen behöver lingvister

Susanne Vejdemo tycker att det verkar som om fler och fler företag inom IT-branschen behöver lingvister och tror att det i framtiden kan bli ännu vanligare. Speciellt lingvister som kombinerar kunskaper om språk och hur de fungerar med datorkunskap är eftertraktade. Ett problem är dock industrins behov av hemlighetsmakeri. Eftersom de inte vill avslöja sina industrihemligheter kan de inte heller öppet be en lingvist om hjälp. I stället måste lingvister försöka gissa sig till vad de kan hjälpa ett företag med.

– I den bästa av världar skulle företag våga berätta om sina problem, så att lingvister förstår och kan hjälpa dem.

Hon skulle också vilja att universiteten bjöd in företag till praktiska uppgifter och kurser.

– Mer kontaktytor behövs, men jag har ingen universallösning på hur det skulle kunna gå till.

Själv har hon en fot kvar i forskningen och utvecklar just nu sätt att automatiskt upptäcka språkförändringar över tid med sina kollegor i projektet Towards Computational Lexical Semantic Detection.

Språkens struktur det intressanta

Susanne Vejdemo har alltid vetat att hon vill göra något med språk, men för henne handlar det inte om att lära sig mängder av nya. Hon tycker att det är intressant att börja lära sig ett språk, men är sällan intresserad av att kunna tala det flytande: grammatik och språkstruktur är i stället det som lockar. Så när det var dags att välja utbildning efter studenten och hon hittade grundkursen i lingvistik när hon bläddrade i utbildningskatalogen tänkte hon:

– Det låter ju fantastiskt! Varför läser inte alla lingvistik?

Hon pluggade några år, bland annat en termin japanska och japansk lingvistik i Japan, och tog sedan en kandidatexamen. Under magisterkursen var hon med i ett antal olika forskningsprojekt på deltid vilket gjorde att uppsatsen drog ut på tiden. Hon trivdes med studierna och tack vare ett stipendium kunde hon fortsätta med en master i lingvistik vid Institute of Language Information and Technology (”LinguistList”) vid Eastern Michigan University i USA.

Forskar om hur ord får annan betydelse

– Många har som mål att ta examen, men det har aldrig varit mitt mål. Jag har mest varit intresserad av att plugga, säger hon.

– Mina vänner säger att jag är planerad och disciplinerad; det är lite absurt att jag inte riktigt har haft någon stor plan när det handlar om min utbildning och mitt professionella liv, med ett tydligt mål med en examen. Men allt annat än att plugga verkar så mycket tråkigare, och i forskning handlar det om att följa sin passion.

Susanne Vejdemos forskning handlar om betydelseförändringar i språket. I dag vet forskarna en del om hur språkljud förändras, det finns lagar som gäller för alla språk. Det finns också lagar för hur grammatik förändras över tid. Tidigare har man emellertid trott att ordbetydelser ändras på ett kaosartat sätt och att slumpen ligger bakom hur ord får nya betydelser och tappar gamla.

– Fascinerande nog finns det ett extremt komplicerat system också för betydelseförändringar, det går att hitta mönster ungefär på samma sätt som väderprognoser.

Inte lätt att vara två

Efter disputationen kände hon, som många andra som doktorerat, behov av en forskningspaus och bestämde sig för att följa med sin man som fått arbete som matematikprofessor i New York. I forskarvärlden är det ett erkänt problem att vara två – för att bygga en akademisk karriär ska du vara rörlig och flytta över hela världen, men hur hittar du arbete för två specialiserade akademiker på samma plats? Susanne Vejdemo och hennes man har varit ett par i mer än femton år och på den tiden har de varit särbor tre fjärdedelar av tiden, berättar hon:

– Faktum är att det här är första gången vi har bott i samma stad tillsammans i mer än ett halvår.

Så hon bestämde sig för att följa med utan att ha ordnat jobb först.

– Det var jätteläskigt, de flesta svenskar är trygghetsnarkomaner och skaffar jobb någonstans först och flyttar dit sedan. Amerikaner tycker att det är normalt att först bestämma var de vill bo, flytta dit och sedan hitta jobb.

En stor fördel med att Susanne Vejdemos man redan hade arbete var att hon också fick ett green card (arbetstillstånd). Annars måste den som vill jobba i USA antingen redan ha en anställning och företaget ordnar green card eller så studerar man och tar examen där och söker jobb i anslutning till examen.

Timlärarjobb lätta att få

Det gick lätt att få jobb som timanställd lärare. Susanne mejlade sitt CV till några universitet och trodde att hon kanske skulle få något nästa termin men fick svaret ”Kan du börja i nästa vecka”. Hon fick två veckor på sig för att skapa en grundkurs i lingvistik, den enda anvisningen var de tre rader som beskrev kursen i kurskatalogen. På många amerikanska universitet har lärarna full frihet att lägga upp sina kurser helt efter eget huvud.

– Det kändes stort och svårt, även om jag undervisat i Sverige. Men det var stärkande att upptäcka att jag är fullt kapabel att klara av en sådan utmaning.

Susanne Vejdemo ser fördelar med den stora frihet som kursansvariga har i USA. De som undervisar är ju experter på sitt område och kan välja att lägga fokus på det, och på så sätt ge studenterna djupare kunskaper från forskningsfronten. Men det innebär en del krångel för studenter om de vill byta universitet eller kurs mitt i en termin. Kurser är inte nödvändigtvis likvärdiga. Hon är däremot mycket kritisk till att hälften av undervisningen vid amerikanska universitet sköts av timanställda lärare; många har fruktansvärt dåliga arbetsförhållanden och är ofta tvungna att arbeta deltid på flera olika lärosäten eftersom de bara får betalt för den tid de undervisar. Susanne Vejdemo är rädd att Sverige kan vara på väg åt samma håll.

Hon kommer också att stanna kvar i New York ett tag:

– Jag har aldrig haft en horisont på mer än ett par år, men just nu finns ingen anledning att flytta härifrån. New York är en stad som man kan utforska under ett helt liv.

Hon bor på Staten Island, så varje morgon passerar hon Frihetsgudinnan och ser New Yorks skyline på väg till jobbet.