Johan Rockström siktar på en hållbar värld

Åren som forskare i Afrika formade Johan Rockström – för att förvalta vår planet krävs åtgärder på såväl lokal som global nivå. Därför byter denna planetskötare ibland roll till djurskötare för att fördjupa insikter om matens miljöpåverkan. Den 6 oktober talar Johan Rockström på Alumndagen 2016.

Johan Rockström är professor i miljövetenskap och föreståndare för Stockholms resilienscenter (SRC) vid Stockholms universitet. Ett ben är alltså stabilt förankrat i vetenskapen. Men den som i något sammanhang kommit i kontakt med honom vet att han även är en duktig kommunikatör av forskning. Det är här, i förmågan att leda tvärvetenskapliga initiativ och inbjuda aktörer till dialog om utmaningar för mänskligheten och förslag till lösningar, hans andra ben står.

Johan Rockström Foto: Niklas Björling
Johan Rockström Foto: Niklas Björling

Johan reser jorden runt och talar på konferenser, deltar i expertgrupper och är rådgivare åt regeringschefer och företagsledare. För några år sedan valdes han till Årets svensk.

Hur påverkas du av uppmärksamheten?

– Jag gör mitt jobb, som jag älskar, och vill inget annat än att med vetenskapen som verktyg bidra till en hållbar värld.

För att beslutsfattare ska lyssna på forskare krävs, enligt Johan, bra kvalitet på forskningen. Men även en vilja att slå bryggan mellan vetenskap och samhälle samt ett intresse för att experimentera med olika sätt att kommunicera som både ger fakta och som berör.

Johan är mark- och vatten agronom från Sveriges lantbruksuniversitet samt doktor i systemekologi och naturresurshushållning vid Stockholms universitet. Hans forskningsintresse har främst varit globala vattenresurser och livsmedelstillgången i världen. I olika omgångar har han varit verksam i fattiga länder i Afrika, bland annat i Niger med fältforskning om hydrologi på savannen och hur vattenhushållning i jordbruket kan förbättras.

Samhällsrelevant forskning

År 1994 kom han till Stockholms universitet som doktorand i systemekologi och naturresurshushållning. Här påbörjades samarbetet med professor Carl Folke. Drygt tio år senare skrev de en ansökan till finansiären Mistra och fick finansiering för att starta SRC. Tvärvetenskaplig forskning av högsta kvalitet och med stor samhällsrelevans var förutsättningar för att få detta anslag, som efter internationell utvärdering med högsta betyg givit fortsatt finansiering.

Transformering, hållbarhet och resiliens (ett systems förmåga att hantera chocker och störningar och ändå fortsätta att utvecklas) är uttryck han ofta använder. Planetens gränser (planetary boundaries) är ett annat. Forskare vid SRC tillhör den internationella forskargrupp som utvecklade det vetenskapliga ramverk som syftar till att definiera hur stor mänsklig påverkan som vår planet tål utan att riskera att falla ut sitt jämviktsläge. Artiklar om planetens gränser har publicerats i de tyngsta vetenskapliga tidsskrifterna och begreppet används av ledande politiker och näringslivsföreträdare.

Enligt Johan har världen kommit in i ett nytt paradigm: Hållbarhet är själva framgångsvägen!

– Det är inte i kol det coola samhället finns. Vi rör oss mot ett samhälle där det är en förlegade och oattraktiv tanke att fortsätta med ohållbara samhällstrukturer!

Enligt Johan har vi inte lång tid på oss att påverka utvecklingen. Mest akut är att påverka på toppnivå eftersom hela världen måste röra sig i samma riktning. Men varje individ måste bidra på sitt sätt, till exempel genom att se över hur man reser och vad man handlar. På det sättet upprätthålls även trycket underifrån.

Hållbarhet på egna gården

Johan försöker även hinna koppla miljöarbetet till sin vardag. Familjen har en liten gård i Vaxholm med ambition att utveckla den till ett lärandecenter för hållbar livsstil.

För att få en hållbar utveckling måste vi starta med oss själva. Det gäller bland annat vår mat och hur vi förvaltar vår natur för att producera mat.

Enligt Johan kommer folk i städerna ofta för långt från naturen. Tanken är att unga barnfamiljer i Stockholm ska äga får eller getter vid lärandecentret och följa djurens liv. I paketet ingår även att få lära sig om hur matproduktionen hänger ihop med ekosystem, klimatet och utvecklingen i Östersjön.

Vad kan vi som privatpersoner göra för att minska vår klimatpåverkan?

– Insup så mycket kunskap som möjligt och dela den med sina vänner. Det är viktigt att hela samhället och alla beslutsfattare känner att en hållbar utveckling inte bara är viktig, utan något som alla vill och att hållbarhet erbjuder en mera attraktiv och ansvarsfull framtid. Sedan kan vi alla försöka, så gott det går, att tänka och agera hållbart i allt vi gör – från hur vi värmer upp vårt boende, försörjer oss med el, åker till jobbet, och konsumerar vår mat och prylar.

Vad har du för råd till studenter för att skaffa jobb inom hållbarhetsområdet?

En spännande och viktig väg framåt för studenter är att inte nödvändigtvis satsa allt på klassiska miljövetenskapliga program. Det är lika spännande att kombinera miljövetenskap, såsom biologi, ekologi och hydrologi med studier i till exempel beteendevetenskap, ekonomi och statsvetenskap. Världen är komplex och vi behöver fler hållbarhetstänkande samhällsvetare, humanister och jurister.

Arbetet med att upprätthålla kontakten med tidigare studenter blir allt viktigare för oss vid SRC, berättar Johan.  
– Ur ett rekryteringsperspektiv har vi möjlighet att hålla kontakten med personer som inte bara känner vår till forskning utan även komplementerat vår utbildning med spännande erfarenhet från andra sektorer. Ur ett studentperspektiv hoppas vi kunna hjälpa dem att upprätthålla och utnyttja de kontakter de skapade under sin tid hos oss. Vi diskuterar hur allt detta kan utvecklas. 

En viktig del är digitala plattformar; SRC har öppnat en alumngrupp på LinkedIn. Det blir även ett sätt att följa upp studenternas yrkesval samtidigt som det är ett bra sätt att annonsera lediga tjänster. Att följa upp tidigare studenter ger även en fingervisning om hur utbildningen stämmer överens med efterfrågan. SRC samverkar även kring universitetets gemensamma alumndagar.

Vad är överst på din agenda under hösten?

Vi har många spännande social-ekologiska forskningsspår vid SRC. Jag är djupt inblandad i ett internationellt forskningssamarbete för att ta fram scenarier av hur världen kan nå FN:s globala mål för hållbar utveckling inom planetens hållbara gränser. Och vi är alltmer engagerade i tvärvetenskaplig forskning som kopplar samman hälsa, hållbarhet och mat, inom ramen för ett initiativ som heter EAT.