Till rymden via Stockholms universitet

Förste och hittills ende svensken i rymden är tillbaka vid KTH där han en gång började studera fysik. Från kontorsfönstret på Alba Nova har han en fantastisk utsikt norrut mot Stockholms universitet. Det var här rymddrömmarna startade under tiden som doktorand.

Från Stockholms universitet till rymden

Christer Fuglesang har några anmärkningsvärda tillfällen under sin karriär att vara stolt över. Rymdresorna är svåra att toppa, men en annan höjdpunkt enligt honom är disputationen. 1987 disputerade han i experimentell partikelfysik vid Stockholms universitet. Avhandlingen handlade om ett experiment i Cern där han bland annat studerade vilka partiklar som bildades när protoner och antiprotoner kolliderar i hög hastighet.

– Doktorandtjänsten vid Stockholms universitet var en bra forskarutbildning, som gav mig möjligheten att få fellowship vid Cern. Det i sin tur var grunden till att jag kunde bli astronaut. Jag fick också ett kontaktnät som jag fortfarande har nytta av, säger Christer Fuglesang.

Att åka ut i rymden var inte en barndomsdröm, men när han doktorerade växte sig tanken allt starkare. Han började fundera på hur den skulle kunna bli verklighet. Kanske hitta på ett forskningsexperiment som krävde en rymdresa? Eller söka jobb på NASA? Så dök det upp en annons i tidningen när Christer Fuglesang var i Cern. Europeiska rymdorganisationen, ESA, sökte astronautkandidater. Han sökte, och blev antagen. Christer Fuglesang beskriver det som att han hade rätt förutsättningar och en hel del tur.

Rymdresorna

Första rymdresan var 2006, andra 2009. Uppgiften var att bygga upp den internationella rymdstationen ISS. Astronauterna transporterade utrustning, byggde om elsystemet och utförde reparationer på utsidan av rymdstationen.

– Det finns två saker med en rymdfärd som är väldigt speciella. Tyngdlösheten är jättehäftigt, men också opraktiskt. Det andra är utsikten över jorden. Det tar bara 90 minuter att åka runt jorden så man ser hela tiden nya saker, det är otroligt. Norrskenen är fascinerande, och så häftigt att se ljusen från städerna nattetid. Rymdstationen går aldrig över Sverige, men några minuter då och då gick det att se vårt land från ovan. Det var en fantastisk känsla.

Hur häftig en rymdpromenad än kan vara tycker inte Christer Fuglesang att det har påverkat hans syn på livet på jorden.

– Nej, förutom att allt man gör och råkar ut för påverkar en.

Trots Christer Fuglesangs ganska raka karriär har han också hunnit med en del annat, som att få tre barn, tävla i frisbee, spela schack, åka skidor och springa maraton. Han har också korsat atlanten med segelbåt tre gånger och en gång med lastfartyg.

– Efteråt har jag tänkt att mina seglatser nog var en bra merit för att bli astronaut, det finns en del likheter. Tre veckor på havet i en segelbåt är nästan mer isolerat än på en rymdfärja. Det är en liten farkost långt från andra människor och det gäller att kunna komma överens med de andra ombord.

Ett sidoprojekt Christer Fuglesang gärna ägnar sig åt är att skriva barnböcker. Hittills har det blivit fem stycken.

– Jag försöker kombinera berättandet med fysik och fakta. Det började med att jag berättade godnattsagor för barnen när de var små. Det var kul att fantisera och min fru tyckte att jag borde skriva ner det.

Tur och retur KTH

Sedan 2013 är Christer Fuglesang tillbaka vid KTH, där han en gång började som student. Han är föreståndare för KTH’s rymdcenter, undervisar och bedriver egen forskning. Han är ansvarig för masterprogrammet i flyg- och rymdteknik, där han också ger en kurs inom bemannad rymdfart. Kursen finns också i komprimerad form som KTH’s första MOOC, Massive Open Online Course, en nätbaserad kurs öppen för alla. Jobbet på KTH är på 80 procent. Resterande 20 procent innebär utåtriktad verksamhet för rymdstyrelsen, bland annat genom föreläsningar i skolor.

Om tillfället skulle dyka upp skulle Christer Fuglesang gärna åka ut i rymden fler gånger, men inte om villkoret var att han inte fick återvända.

– Det är jättehäftigt i rymden, men ändå mycket bättre på jorden.