Gunnar Svensson. Foto: Vilhelm Stokstad
Gunnar Svensson. Foto: Vilhelm Stokstad

I forskningspropositionen 2016 uttryckte regeringen behov av att skapa ett kontrollsystem för kvalitetssäkring av såväl utbildning som forskning. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ansvarar idag för systemet och tillsynen av kvaliteten på utbildningsområdet. Regeringen har beslutat att UKÄ:s uppdrag även ska utvidgas till att omfatta tillsyn av kvalitetssystem för forskning. I propositionen talades såväl om att införa granskningar av forskningsverksamhet inriktade på resultat och kvalitetsutveckling som av tematiska utvärderingar av relevans för forskningen.

I samband med att det nya nationella utvärderingssystemet för högre utbildningen sjösattes för några år sedan inrättades Rektors beredning för utbildningsutvärdering och system för kvalitetssäkring (REBUS) vid Stockholms universitet. När nu ett nationellt system av liknande modell för utvärdering av forskning är planerat gav rektor i våras Gunnar Svensson, professor i filosofi och tidigare dekanus för Humanistiska fakulteten, i uppdrag att se över vilka befintliga kvalitetsfunktioner för forskning som finns vid universitetet.

Inventering av befintliga processer

I början på hösten var utredningen klar. Utredningsuppdraget handlade inte primärt om att komma fram till några bestämda slutsatser, utan om att genomföra en inventering av befintliga berednings- och beslutsprocesser på olika nivåer som är avsedda att säkra kvaliteten i universitetets forskning.
Därutöver ingick i uppdraget att göra en översyn över de indikatorer som kan användas för att mäta kvaliteten i universitetets forskning. De indikatorer som främst skulle studeras var vetenskapliga publiceringar, citeringar, externa forskningsintäkter, andel internationellt rekryterade lärare, peer-review granskning samt samverkan.

Inventeringen av befintliga berednings- och beslutsprocesser visar att dessa processer inom många centrala områden är mycket omfattande och detaljreglerade, framför allt när det gäller tillsvidareanställning av forskande personal samt bedömning av doktoranders forskning, liksom vid bedömning av ansökningar avseende stora forskningsbidrag som kräver intern prioritering.
– Beträffande anställningsprocesserna är dessa dock i några fall så detaljreglerade att man möjligen kan undra om alla berörda verkligen känner till (och därmed följer) alla fastställda rutiner och riktlinjer, säger Gunnar Svensson.

Peer review mest rättvisande

Översynen av de indikatorer som används för att mäta forskningskvalitet visar att samtliga, utom en, har negativa konsekvenser av olika slag. Peer-review, alltså granskningar av andra forskare inom området, anser Gunnar Svensson ger den mest rättvisande bilden av forskningens kvalitet. Sådana sker i mindre skala inom alla ämnen och discipliner löpande under året, av sakkunniga i samband med olika forskningsansökningar och av opponenter och betygsnämnder vid disputationer. Vidare slås fast att mest rättvisande är omfattande peer-review granskningar utförda av internationellt erkända forskare inom de granskande områdena.

Enligt utredningen handlar kvalitetssäkring av forskning om förutsättningarna för att bedriva forskning, alltså om den interna organisationen och det interna regelverket inom vars ramar forskningen bedrivs.

– Kvalitetssäkring av forskningen vid universitetet handlar därför främst om att se till att den interna organisationen och det interna regelverket är sådana att de tillsammans säkerställer att den forskning som bedrivs inom dessa ramar håller en tillräckligt hög kvalitet. Kvalitetssäkring av forskningen är därför en angelägenhet för ledningsnivåerna och de beslutande organen, från universitetsstyrelsen och rektor, via områdena och fakulteterna till institutionsstyrelser och prefekter, säger Gunnar Svensson.

Processen fortsätter

Områdesövergripande rådet diskuterade rapporten och dess innehåll med Gunnar Svensson vid sitt höstinternat. Nu går processen vidare i universitetsledningen för att förtydliga och ytterligare utveckla Stockholms universitets kvalitetssystem för forskning.

Kvalitet i forskning och kvalitet i utbildning är naturligtvis lika viktiga för oss som universitet. De hänger samman, men de fungerar på olika sätt och behöver olika slags kvalitetssystem. Nu är tanken att båda kvalitetssystemen ska granskas inom ramen för en och samma lärosätesutvärdering. Då är det särskilt viktigt med den goda överblick över befintliga system på forskningssidan som Gunnar Svenssons utredning ger, säger rektor Astrid Söderbergh Widding.