Här beskrivs de vanligaste funktionsnedsättningarna kortfattat:

Dyslexi

Cirka 5 till 8 procent av befolkningen beräknas ha dyslexi av varierande grad. En kortfattad definition lyder: ”Dyslexi är en störning i kodningen av skriftspråket, orsakad av en svikt i det fonologiska systemet”.

Samlingsdiagnosen ”dyslexi” innebär en varaktig störning av förmågan att avkoda skriftspråket. Feltolkningar av skriften skapar i sin tur ofta misstolkningar av innehållet i en text. Avkodningen tar tid och dyslektiker tvingas läsa texten med större noggrannhet och kanske flera gånger för att uppnå god läsförståelse. Även skrivprocessen påverkas. Flertalet studenter med dyslexi har svårt med stavning och satskonstruktion. Många har utvecklat andra färdigheter vilket gör att omvärlden ofta har svårt att förstå att personen har särskilda svårigheter. Olika individer med dyslexi har olika hög grad av läs- eller skrivproblematik och behovet av stöd varierar därför.

Dövhet och hörselskador

Det finns cirka en miljon hörselskadade i Sverige. Ordet ”hörselskada” är ett samlingsnamn för flera olika grupper: personer med hörselnedsättning, tinnitus, Menières sjukdom, ljudöverkänslighet och personer med hörseltekniska hjälpmedel som hörapparat eller cochlea-implantat. Den största gruppen är personer med hörselnedsättning, som kan variera från lätt hörselnedsättning till dövhet.

Hörselnedsättning kan i vissa fall kompenseras av en hörapparat. Om vissa frekvenser i hörseln är borta kan dock inte en hörapparat kompensera för bortfallet. En hörapparat förstärker alla ljud det vill säga även trafikbuller, skrapljud av stolar, fläktsus från luftkonditionering och dataprojektorer med mera. Detta blir tröttande om personen utsätts för det en längre tid. Många typer av hörselnedsättning försämrar hörandet av vissa ljudfrekvenser vilket medför att vissa röster/ljud är lättare/svårare att uppfatta än andra.

Att inte kunna höra tillfredställande i studiesituationen påverkar studenten negativt eftersom det krävs ökad koncentration och ansträngning för att lyssna och försöka hänga med. Det finns också en risk för missuppfattningar. Förutom stress och trötthet kan anspänningen leda till värk i huvud, nacke och axlar.

Gravt hörselskadade och döva personer använder sig av teckenspråk. Teckenspråket är både ett gestuellt och visuellt språk som uttrycks med hand-, kropps-, mun och ansiktsrörelser. Teckenspråket har en egen tematisk och syntaktisk struktur.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är en sammanfattande beteckning för olika tillstånd och diagnoser som till exempel ADHD, autismspektrumtillstånd, tvångssyndrom och Tourettes syndrom. Diagnoserna kan ibland överlappa varandra. Inom autismspektrumtillstånd (AST) ryms bland annat diagnoserna autism och Aspergers syndrom. Valet av ordet spektrum i namnet autismspektrumtillstånd syftar på den stora variation som ryms inom diagnosen AST.

Personer med AST kan ha svårt att tolka personer i sin omgivning och att förstå det som inte uttalas, vilket kan leda till svårigheter i kommunikation och samspel. De kan också ha tydligt inriktade intressen som de förvärvar stora kunskaper i. Symptom för en person med diagnosen ADHD (Attention Deficit and Hyperactivity Disorder) är problem med uppmärksamhet, impulskontroll och överaktivitet. Symptomen kan förekomma i kombination med varandra eller var för sig. Personen kan till exempel ha lätt för att bli distraherad, glömma att ta med sig saker eller missa möten och information.

För en person som har tvångssyndrom, även kallat OCD (Obsessive Compulsive Disorder), är symptomen tvångstankar och tvångshandlingar. Tourettes syndrom yttras genom tics, det vill säga återkommande ofrivilliga reflexliknande rörelser och/eller läten. Många som har Tourettes syndrom utvecklar en förmåga att dölja sina tics när de är bland folk och låter dem bryta ut när de är ensamma. För mer information, Riksförbundet Attention www.attention-riks.se och Autism och aspergerförbundet www.autism.se.

Psykiska funktionsnedsättningar

Personer med psykiska funktionsnedsättningar är en bred och heterogen grupp. Gemensamt är att besvären är långvariga och återkommande. Till psykiska funktionsnedsättningar räknas till exempel depression, tvångssyndrom, psykoser och ångestsjukdomar. Dessa tillstånd kan innebära olika stora hinder i olika perioder. Även ”lindrigare” tillstånd kan skapa svårigheter i det dagliga livet och i studiesituationen.

Bipolär eller manodepressiv sjukdom innebär kraftiga svängningar i sinnesstämningen, ofta i distinkta perioder av depression eller mani. Ibland finns symptomfria perioder däremellan. I en manisk period går personen på högvarv och är mycket produktiv men kan ha svårt att hålla koncentrationen på det som ska göras. Vid ett depressivt skov känner sig personen ofta tom och värdelös. Dygnsrytm och sömn störs och periodvis kan personen bli oföretagsam och långsam.

Social fobi innebär att personen har en oproportionerligt stor rädsla för att bli uppmärksammad av andra. Svåra situationer för en student kan vara till exempel när han/hon ska presentera sig i en ny grupp, delta i seminarier och framför allt att tala inför publik.

Rörelsehinder

Rörelsehinder är ett samlingsbegrepp för skador eller sjukdomar som på olika sätt påverkar rörelseapparaten. Det kan röra sig om en skada på hjärnan, på det perifera nervsystemet eller på muskler, leder eller skelett.

Cerebral pares (CP) orsakas av en hjärnskada som uppstått under fosterutvecklingen, vid födelsen eller under de första levnadsåren. En cp-skada kan variera i omfattning och svårighetsgrad. Ofta förekommer spasticitet (ökad muskelspänning) och/eller ofrivilliga rörelser. Inom gruppen finns personer med endast lättare motoriska svårigheter, medan andra har grava funktionsnedsättningar. Många personer med cp-skada har dessutom syn- eller hörselskada eller epilepsi. Cerebral pares är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar.

Förvärvade hjärnskador innebär att hjärnskadan inte är medfödd. Orsaken till skadan kan vara yttre våld eller sjukdom till exempel trafikolyckor, fallolyckor, misshandel, syrebrist, stroke, virus, tumör eller exponering för lösningsmedel. Hjärnskadorna kan ge både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar samt beteendemässiga störningar som kan vara både synliga och dolda. Kognitiva funktionsnedsättningar kan innebära nedsatt förmåga vad gäller till exempel minne, kommunikation, initiativ, vakenhet, inlärning, planering, omvärldsuppfattning, omdöme och koncentration.

Whiplashskador orsakas av stötvåld mot halsryggen. Den vanligaste orsaken är bilolyckor men skadorna kan också orsakas av fall- och dykolyckor. Whiplashskador ger upphov till kroniska smärttillstånd, rörelseinskränkning i lederna och stelhet i muskulaturen. Personer med whiplashskada medicinerar ofta mot smärta, vilket medför att de kan bli mycket trötta. Smärta påverkar också uppmärksamheten och koncentrationsförmågan negativt.

Ryggmärgsskador är ofta orsakade av trafik- eller sportolyckor. Ryggmärgsbråck är dock en medfödd skada. Beroende på var och i vilken grad ryggmärgen är skadad får förlamningarna olika utbredning, allt från total förlamning till en lätt svaghet i fotmuskulaturen. Förflyttnings- och balanssvårigheter är vanliga.

Synskador

Begreppet synskadad omfattar både blinda och synsvaga personer. Blinda personer saknar helt syn eller kan endast skilja mellan ljus och mörker. Synsvaga personer har nedsatt syn som inte kan korrigeras med vanliga glasögon.

Synskadad är man om det är svårt eller omöjligt att läsa tryckt text eller att orientera sig med hjälp av synen. Detta medför också praktiska svårigheter i olika vardagliga situationer. De flesta som är gravt synskadade kan svagt skönja färger och föremål eller ser med ett starkt begränsat synfält. Andra synskadade kan ha svårigheter när det är mörkt eller när det är skarpt solsken.

Lässvårigheterna vid en synskada kan vara mer eller mindre grava. För personer med synrester kvar är det möjligt att läsa tryckta texter om texten är tillräckligt stor och om det finns god kontrast och logisk layout som ökar läsbarheten. Andra har så nedsatt syn att de behöver få texten som punktskrift, talbok eller i elektronisk form för att läsa den med hjälp av dator med lämpliga anpassningar, såsom syntetiskt tal eller punktdisplay.

Eftersom det finns många olika former av synskador - från grav synskada till
synrester, tunnelseende eller annan syndefekt - är anpassningen av stödet mycket individuell.

Andra funktionsnedsättningar

Det finns naturligtvis många andra typer av funktionsnedsättningar utöver de som nämnts ovan, till exempel epilepsi eller multipel skleros, MS. Även allergi kan vara ett svårt hinder i studierna. Alla varaktiga funktionsnedsättningar som påverkar studiesituationen berättigar till stöd.