Östersjön i Almedalen den 2 juli 2018

2018.07.02: Miljögifter och lokalt engagemang har varit fokus för Östersjöfrågorna under Almedalens andra dag.

Marin nerskräpning demonstrerad i Östersjöcentrums utställning ombord R/V Electra under Almedalen 2018.Foto: Isabell Stenson.

Östersjön i Almedalen i siffror

  • Antal arrangemang om Östersjön i Almedalsprogrammet: 4
  • Antal besökare på Electra: 100
  • Antal tweets som använt #Östersjön: 17
  • Partiledartalare: Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiet
  • Antal gånger Östersjön nämnts i partiledartalet: 0

(Hur var det igår då moderaternas Ulf Kristersson talade? Jo – 0 gånger då också)

Det viktigaste du behöver veta om Östersjöfrågan i Almedalen

Idag var Östersjöcentrums första dag i Almedalen. Utställningen på Electra smygstartade och dryga hundra personer har fått lära sig mer om övergödning, biologisk mångfald, östersjötorskens historia och marin nedskräpning. Imorgon kommer utställningen att ha öppet klockan 10, 12 och 15 och man är varmt välkommen förbi om man befinner sig i Visby.

R/V Electra ligger i inre hamnen, brevid Briggen Tre Kronor. På bilden nedan berättar professor emeritus Lena Kautsky om blåmusslor för besökarna. Klockan tio och klockan 15 kommer hon att hålla en kort öppen föreläsning om invasiva arter och prata lite om både problem och möjligheter med tillkomna arter.

Lena Katusky, professor emeritus berättar om musslor. Foto: Isabell Stenson

Övergödning från land till hav

Linda Kumblad, systemekolog och toxikolog på Östersjöcentrum föreläser på HaVs seminarium. Foto: Isabell Stenson.

Linda Kumblad deltog idag  i ett seminarium arrangerat av Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Rubriken på seminariet var ”Övergödning från land till hav” där det kunde konstateras att det trots mångårigt arbete på internationell, nationell, regional och lokal nivå, är övergödningsproblematiken i Östersjön fortsatt högst aktuell.

För att förbättra förhållandena pekar HELCOM och den svenska regeringen på behovet av att stärka det lokala engagemanget och åtgärdsarbetet, bland annat genom att anslå medel för att anställa åtgärdsamordnare.

Linda Kumblad har själv ägnat de senaste sju åren med just lokalt engagemang i projektet ”Levande Kust” som anstiftades av Baltic 2020. Hon tycker att svenska regeringen och HELCOM är på rätt väg med det förslaget.

– Det är jättebra. Det behövs! Från arbetet med Björnöfjärden som gått från att vara kraftigt övergödd till att återfå god ekologisk status har vi tydligt sett att det finns behov av personer som jobbar lokalt med åtgärder, som ser till att arbetet görs utifrån ett avrinningsområdesperspektiv och har kunskapen att identifiera och kvantifiera näringskällorna och prioritera bland åtgärder som kan göras. Det som görs nu är en treårig satsning. Det är jätteviktigt att satsningen blir långsiktig och utökas. Åtgärdsarbete är komplext och tar tid.

Miljögifter i havet - finnas eller försvinna

Ocean Surveyor. Foto: Linda Kumblad.

Baltic Eye gick också på seminariet ”Miljögifter i havet - finnas eller försvinna” som arrangerades av SGU och Havs- och vattenmyndigheten ombord SGUs forskningsfartyg Ocean Surveyor.

Sammanfattningsvis handlade det om att många miljögifter i Östersjön och Västerhavet har minskat, men på flera platser finns alltför höga halter kvar och många utmaningar återstår för att nå miljömålet Giftfri miljö.

Sarah Josefsson, SGU. Foto: Linda Kumblad.

Sarah Josefsson SGU berättar att miljögifter finns överallt i Östersjön, men mest vid kusten – och framförallt där man letar.

TBT halterna har minskat tack vare förbud. Den med god syn kan se på bilden att de blå staplarna från 2003 är högre än övriga som är staplar för senare år. Det kan tolkas som ett exempel på att utfasning via reglering fungerar.

Jonas Pålsson (HaV). Foto: Linda Kumblad.

Jonas Pålsson (HaV) berättar att ca 50 000 ton kemiska stridsmedel dumpades i Östersjön efter andra världskriget. Dessa ligger på internationellt vatten. Man håller nu på att skaffa mer kunskap om var de ligger, vad de innehåller, i vilket skick de är

Det finns nästan 30 vrak på svensk ekonomisk zon. Främst är de ett bekymmer på grund av att de riskerar att läcka olja. Hav utreder om och vilka vrak som ska saneras. 25 miljoner kronor har anslagits av HAV för att sanera vrak, i förebyggande syfte. Jättebra!

Emma Halldin Ankarberg, Livsmedelsverket. Foto: Linda Kumblad.

Emma Halldin Ankarberg (toxikolog, Livsmedelsverket) säger att vi kan äta fisk från Östersjön trots att de innehåller en del miljögifter, men inte de som tillhör riskgrupper, som sjuka, gravida, barn och äldre. Tillhör man någon av de grupperna bör man avstå helt.

Hållbarhet och kommunikation

Förutom Östersjöfrågor brinner vi på Östersjöcentrum också för kommunikation av forskning och hållbarhetsfrågor. Därför kommer vi som en extra bonus även göra vårt bästa för att bevaka även det.

Hålllbarhet och kommunikation. Foto: Siri Maassen.

Idag gick vi på Agenda 2030 – Vilka lösningar finns? Om samverkan, kommunikation och förändrat beteende. Seminariet arrangerades avHållbar Utveckling Sverige AB och fokuserade på mål 17, ”partnerships for the goals”

En av de viktiga noteringar som vi plockar med oss, och håller med om, är det Fredrik Karlsson, från Global Challenges Foundation förde fram, om att samarbete och globala institutioner måste byggas organiskt och vara lättrörliga, agila, för att vara effektiva.

Hanna Brogren från Sveriges kommunikatörer framförde att det allt viktigare att veta syftet med hållbarhetsarbetet för att vi ska känna oss engagerade och motiverade. Kommunikatörens nya roll är att driva förändring. Det är inte enbart att göra snygg layout eller bra copy.

Kommunikatörens nya roll i arbetet med Agenda 2030 är att kommunicera det här ”varföret”, skapa förutsättning genom att med känslornas hjälp driva den hållbara utvecklingen?

Noura Berouba arbetar för European Youth Parliament och kunde bidra med kunskap och erfarenheter av att samverka med ungdomar.

Ska vi klara Agenda 2030 krävs det att unga känner sig trygga och har insikt om utmaningarna. Ska vi lyckas med det behövs det samerkan över generationsgränserna.

Noura lyfte fram en potentiell problemformulering som uppstår på grund av dagens stora behov av att allt ska vara mätbart. Hur mäter man samverkan? Finns det en risk att vi undviker att samverka på grund av att det inte går att mäta?Helena Lindemark som är Grundare & VD i Hållbar Utveckling Sverige AB fortsatte på samverkanspåret och framhöll att samverkan är avgörande. Vidare tryckte Helena på att miljön är avgörande då en frisk miljö är grogrunden för alla andra mål.

Imorgon: Tisdag 3 juli på R/V Electra och Briggen Tre Kronor

Imorgon hoppas vi att vi får träffa dig på R/V Electra och/eller Briggen Tre Kronor. Då händer följande:

10.00-10.15 på R/V Electra - Nya främmande arter i Östersjön – problem eller nya resurser?

12.15-12.45 på R/V Electra - Politik för ett friskare Östersjön – vad vill Moderaterna?

13.30-14.15 på Briggen Tre Kronor - Vad gör klimatförändringarna med Östersjön?

Är du inte på plats eller behöver prioritera något annat är du välkommen att se inspelningen som livesänds här:

 

 

15.00-15.15 på R/V Electra - Nya främmande arter i Östersjön - problem eller nya resurser?

Vi ses där!

På denna sida