Sälen, skarven och människan stod i centrum under Östersjöcentrums välbesökta frukostseminarium onsdagen den 28 november. Bland deltagarna fanns företrädare för politiken, forskningen, olika intresseorganisationer samt fiskenäringen.

Förutom en god frukostbuffé fick besökarna också ta del av den senaste forskningen och samtala kring den högaktuella frågan om sälens, skarvens och människans konkurrens om fiskeresursen.

Människa, säl och fågel konkurrerar om fisken i Östersjön

– Människa, säl och fågel konkurrerar om fisken i Östersjön. Personligen tycker jag att fisken är en så pass viktig resurs att vi bör reducera bestånden av säl och skarv, sa forskaren Sture Hansson från Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet.

Han inledde med att presentera rönen i sin senaste och mycket uppmärksammade studie om hur mycket av fisk som faktiskt äts av säl och fågel i förhållande till hur mycket som fångas av yrkesfisket.

Totalt sett äter säl och fåglar (framför allt skarvar) ungefär 100 000 ton fisk vardera per år, medan yrkesfisket drar upp ungefär 700 000 ton per år.

­– Det är framför allt det småskaliga kustfisket som påverkas av konkurrensen från säl och fågel, och då gäller det arter som abborre, sik och siklöja, sa Sture Hansson och visade grafer på att gällande dessa kustarter äter säl och skarv ungefär lika mycket som människan fångar.

– Våra data i studien är från år 2010. Sedan dess har populationen av gråsäl i Östersjön ökat med cirka 50 procent, sa han.

Sälar och fåglar har ingen betydande påverkan på det storskaliga havsfisket

Visst råder det viss konkurrens om fisken – men bara för vissa arter och på vissa ställen, konstaterade Terö Härkönen vid BONUS/BaltHealth, som även är medförfattare till Sture Hanssons studie.

– Konkurrensen gäller bara de fem procent som utgörs av till exempel siklöja och abborre. Men det råder alltså inte konkurrens om de övriga 95 procenten, sa han.

Av de 700 000 ton fisk som yrkesfisket tar upp varje år består 95 procent av sill, torsk, skarpsill och plattfisk. På detta havsfiske har sälar och fåglar ingen betydande påverkan, visar studien.

– För det småskaliga kustnära fisket kan det ofta finnas konkurrens från exempelvis säl som tar torsk. Men det gäller alltså inte det storskaliga havsfisket, sa Terö Härkönen, och fortsatte:

– Så vad händer om man minskar sälpopulationen i Östersjöregionen med hälften? Tja, ganska lite.

"Hybris att tro att man kan förvalta havet så som man förvaltar en trädgård"

– Jag tror att det är hybris att tro att man kan förvalta havet så som man förvaltar en trädgård. Det är alldeles för komplicerat och vi vet alldeles för lite, sa Henrik Svedäng, forskare vid Östersjöcentrum.

Enligt honom är det betydligt svårare att uppskatta skarvens och sälens påverkan på fiskbestånden an vad som anförs i den aktuella studien.

– Att sätta likhetstecken mellan människans uttag av fisk och skarvens och sälens uttag förutsätter samma selektivitet, det vill säga att man storleksmässigt tar ut samma del av beståndet – vilket sällan är fallet. Rovdjur brukar äta av det som det finns mest av, vilket oftast är mindre djur.

Svedäng påpekade vidare att frågan om konkurrens från säl- och skarv även rymmer en etisk aspekt. Som exempel tog han att människan och hennes husdjur utgör 96 procent av all biomassa av däggdjur på jorden – vilket betyder att valar, elefanter och alla andra vilda däggdjur bara utgör 4 procent.

– Och när det gäller fåglar har vi ungefär fem gånger mer fåglar i fångenskap än vad vi har vilda fåglar. Så det är alltså inte så att naturen hotar oss, sa han.

Oklarheter kring frågan om konkurrens om fiskresursen

Ebba Henning Planck bekräftade att det finns en fem år gammal utredning om licensjakt på säl, som slår fast att det finns förutsättningar för sådan jakt i Sverige.

– Utredningen ligger på regeringens bord. Vi får väl se vad en eventuellt ny regering fattar för beslut om licensjakt på säl, sa hon.

I förvaltningsplanen för skarv, som togs fram 2014, finns det oklarheter kring frågan om konkurrens om fiskresursen.

– Det verktyg som finns för skarv är skyddsjakt. Och då måste man kunna koppla det till att skarven utgör en ”allvarlig skada”. Det är vad som avgör om man kan bedriva skyddsjakt på skarv eller inte, sa Ebba Henning Planck.

Är konkurrens om fisk att betrakta som ”allvarlig skada”?

– Ja, det finns möjligheter att hävda det. Länsstyrelsen i Stockholms län har till exempel fattat beslut om skyddsjakts på skarv i syfte att ge ett generellt skydd av bestånden av abborre i Stockholms skärgård, sa Ebba Henning Planck.

Ärendet genomgår nu en rättslig prövning och ligger för närvarande hos kammarrätten.

– Det är klart att utslaget från den rättsliga prövningen kommer att visa hur förvaltningen eventuellt kan drivas framöver, avslutade Ebba Henning Planck.

Text: Henrik Hamrén

Se filmen från denna Baltic Breakfast