Växtligheten under ytan är rätt okänd för många som vistas vid havet. Vi ser ju inte mycket av vad som gömmer sig under den glittrande vattenytan. Men det kan vara värt att öppna ögonen. Att snorkla i en sjögräsäng är en upplevelse. Lysande gröna blad som sakta sveper med vågorna och stim av småfisk som gömmer sig bland bladen.

Och hittar du en sjögräsäng kan du faktiskt hjälpa forskningen om dessa viktiga miljöer. Det saknas mycket kunskap om var sjögräset växer. Och om utbredningen ändrar sig från år till år. Därför har en grupp forskare och sjögräsentusiaster i Storbritannien tagit fram ett inrapporteringsverktyg där vem som helst kan rapportera fynd av sjögräs.

Verktyget heter Seagrass Spotter och kan nås via en webbsida eller med hjälp av en app som finns både för Iphone och Android-telefoner. Det går alltså att ta en bild med telefonen och direkt ladda upp bilden med position till Seagrass Spotter. Om du har en vattentät telefon, vill säga, i svenska kustområden är det sällan så starkt tidvatten att sjögräsängar blottas vid lågvatten. Det går också att ladda upp bilder via webbsidan.

Appen Seagrass Spotter för Android

Seagrass Spotter är en del i en växande rörelse av medborgarforskning, eller ”citizen science”, där forskare tar hjälp av intresserad allmänhet som kan bidra med observationer eller praktiskt arbete. I Sverige är det exempelvis många som rapporterar in observationer av fåglar, växter och insekter i Artportalen, vilket ger ett fantastiskt datamaterial om arters utbredning som aldrig skulle kunna samlas in av oss forskare på egen hand. Ett annat exempel är Naturens kalender som samlar in uppgifter om när blommor slår ut, när flyttfåglar anländer och när träden tappar sina löv – allt viktiga data för att studera hur naturen förändras i takt med klimatförändringarna.

Medborgarforskning har faktiskt blivit så populär att ordet kom med på Språkrådets nyordlista 2016. Det hänger säkert ihop med att den digitala tekniken gör det allt lättare för forskare att kommunicera direkt med sina medhjälpare. Men att fler och fler forskare initierar projekt med medborgarforskning är också en reaktion på att klimatskepsis och annan faktaresistens fått stort utrymme i debatten. Förhoppningen är att medborgarforskning ska öka förståelsen för vetenskap och träna människor att tänka vetenskapligt.

Själv hoppas jag att ett projekt som Seagrass Spotter kan få fler att lägga märke till den rika natur vi har under havsytan. Redan idag går det i webbversionen att se bilder som andra lagt in. Så varför inte titta om det är någon som rapporterat in en sjögräsobservation vid din strand? I så fall kan du se hur det ser ut under ytan. Om inte – blir du först med att rapportera in ”din” sjögräsäng?

Så här ser det ut i en sjögräsäng utanför Falsterbo (foto inlagt i Seagrass Spotter av Jonas Gustafsson).

Du kan också läsa om hur du känner igen olika arter av sjögräs. Längs Sveriges kuster finns framförallt ålgräs, Zostera marina. Det finns längs hela västkusten och på ostkusten upp till Stockholmstrakten. På västkusten hittar du ofta ålgräsängar inne i vågskyddade vikar. I Östersjön är de vanligare i mer öppna områden, ofta vid sandstränder.

Att dina och andra personers rapporter gör att vi forskare får bättre kunskap om var sjögräset växer är förstås också positivt. Det behövs verkligen. Jag handleder just nu studenter som ska forska om sjögräsängars funktioner i Östersjöns kustområden, bland annat deras roll som livsmiljö för fisk. De får börja med att åka runt och leta efter sjögräsängar som kan ingå i studien. Tänk om de haft en karta att utgå ifrån istället.

Så till dig som vistas vid havet i sommar: håll gärna ögonen öppna efter sjögräs. Och om du hittar något annat kul som du gärna vill dela med dig av? Havslevande djur, exempelvis tumlare eller spännande fiskar och krabbor, kan rapporteras in via Rappen. Och så går det alltid att rapportera in observationer till Artportalen.

Text: Sofia Wikström

Ingen undervattenskamera? Det går att fota sjögräs genom vattenkikare. (Foto från ålgräsäng i Sörmland, inlagt i Seagrass Spotter av Thomas Stavely.)