Foto: Mona Wallin.

Delade meningar om satsning på sanering av giftiga ämnen

Problemen med miljöföroreningar i fet fisk från Östersjön och de större insjöarna är inga nyheter. Riskgrupper som barn och gravida kvinnor ges restriktiva kostråd i frågan och Sverige får heller inte exportera fisken obehindrat. Källorna till dioxiner i Östersjön är flera och regeringens senaste satsning på havsmiljön innebär bland annat ett stort riktat paket för att sanera områden som fiberbankar, där dioxiner och miljögifter ansamlats. Men effekterna av denna satsning råder det delade meningar om. Är det väl investerade medel eller bara pengar i sjön?

Kort beskrivning av dioxiner och PCB

Miljöföroreningar som dioxiner och PCB har funnits med oss under en lång tid. De bildas vid olika förbränningsprocesser och har ofta nått miljön i samband med klorblekning av pappersmassa eller användning av flamskydd- och impregneringsmedel inom skogsindustrin.

PCB:er och dioxiner är både fettlösliga och har en lång halveringstid vilket gör att de lagras länge i våra kroppar. Enligt Livsmedelsverket hör de till våra giftigaste ämnen som har hormonstörande egenskaper och kan påverka hjärnans utveckling, vårt immunförsvar och reproduktion.

Halterna av miljöfarliga ämnen har minskat

Magnus Karlsson, IVL. Foto: Mona Wallin.

Enligt Svenska miljöinstitutet, IVL, som har följt skoginsdustrins tekniska utveckling och utvärderat miljöeffekterna sedan 60-talet ser man en generellt nedåtgående trend av föroreningshalterna i Östersjön.

– I vår utvärdering under de senaste femtio åren kan vi se en kraftig minskning i halterna av flera miljöfarliga ämnen. Det har lett till en återhämtning bland toppredatorer som gråsäl, havsörn och utter, berättade Magnus Karlsson, expert vid IVL.

För höga halter för export men okej för eget bruk

Halterna av dioxin och PCB tycks även ha minskat i Östersjöns bottensediment och flera fiskarter. Men däremot kvarstår problemen i flera av våra populära matfiskar som strömming, lax och röding. Det påverkar exportmöjligheterna om man ser till EU:s gränsvärden för hur mycket dioxin och PCB som animaliska livsmedel får innehålla.

– Vi har förhöjda halter i exempelvis strömming och lax, som ställer till det i försäljningen för yrkesfiskarna, menade Magnus Karlsson.

Sverige, Finland och Lettland är undantagsfall för EU:s gränsvärden, vilket innebär att fet fisk med höga halter av miljögift får säljas fritt inom dessa tre marknader men inte exporteras hur som helst.

Gränsvärden inte mått på giftighet ämnena är

Emma Halldin Ankarberg, Livsmedelsverket. Foto: Mona Wallin.

– Men man ska komma ihåg att gränsvärdena inte är satta utifrån hur giftiga de här ämnena är, utan det är bara ett värde som talar om ifall du får sälja fisken eller inte, sa Emma Halldin Ankarberg, toxikolog vid Livsmedelsverket.

För den enskilda konsumenten i Sverige blir det därmed inte helt lätt att avgöra hur man ska förhålla sig till de här produkterna.

– Riskgrupper som barn och gravida kvinnor bör inte äta fisk som innehåller höga halter dioxin och PCB oftare än 2-3 gånger per år. Men övriga kan äta fisk 1 gång i veckan utan problem, menade Emma Halldin Ankarberg.

Källor till giftiga ämnen kartläggs

Karin Wiberg, professor i miljökemi vid SLU. Foto: Mona Wallin.

Tack vare forskningsmetoder som utgår från dioxinernas egna ”fingeravtryck” kan man kartlägga varifrån gifterna i fisken kommer, och se var åtgärder behövs för att minska belastningen.

– Det största bidraget av dioxin till Östersjöströmming kommer fortfarande från luftutsläpp, men den källan minskar. Däremot ser vi en ökande belastning från klorfenol-produkter som finns i förorenade sediment, berättade Karin Wiberg, professor i miljökemi vid SLU.

Delade meningar om sanering av fiberbankar

I den senaste höstbudgeten lade regeringen fram en särskild satsning på en renare havsmiljö vilket bland annat innebär att sanera ansamlade källor av miljögifter, som vrak och fiberbankar. En åtgärd som IVL ställer sig tveksam till.

– Man kan såklart sanera vid enskilda fall, men om man ser det som en generell metod så ska man också veta att det är en energikrävande åtgärd. Vi har fler, likställda miljömål och det är mycket resurser som nu avsätts för just miljögifter, menade Magnus Karlsson.

Och även om undersökningarna från både IVL och SLU intygar att luftutsläppen är den största källan till föroreningarna idag så ger forskningen från SLU också stöd för sanering av sediment.

”Det finns massor av föroreningar i fiberbankarna och det är läskigt att titta in i dem. De är riktiga bomber fulla med miljögifter”

Karin Wiberg, SLU.

– Åtgärder som skulle kunna ge lägre dioxinhalter i Östersjöfisk är att minska luftemissioner, vi behöver fortsätta att leta efter dessa källor. Men våra resultat tyder också på att man kan få effekt av att sanera förorenade sediment från klorfenolprodukter. Vi ser att det är en källa som ökar i betydelse.

Text: Isabell Stensson

Se filmen från denna Baltic Breakfast