Död torsk i nät. Foto: Tobias Dahlin /Azote.

Östersjötorsken har fått stor uppmärksamhet i medierna på senare tid. I bland annat Aftonbladet, Dagens nyheter och i en ny SVT-dokumentär målas en dystopisk bild; torskarna växer dåligt, de större torskarna är borta och de som finns kvar är så smala och utmärglade att de liknas vid zombies, alltså levande döda.

Samtidigt pågår förberedelserna som bäst inför årets kvotförhandlingar i EU:s ministerråd i september. Senast enades ministrarna om fångstkvoter som översteg de vetenskapliga rekommendationerna för vissa bestånd. Från många håll hörs nu krav på att politikerna på allvar måste ta hänsyn till de nya larmen.

– Det stämmer att torsken i dag mår sämre än kanske någonsin tidigare. Bland annat växer den dåligt, säger Henrik Svedäng, forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Östersjöns största torskbestånd (det östra beståndet) är i dag lågproduktivt och har enligt Henrik Svedäng endast få stora torskar kvar.

– De allra flesta torskarna är under 35 centimeter långa och många är också undernärda, säger han.

Beskrivningen av ”zombiefiskar” stämmer

Så beskrivningen av ”zombiefiskar” stämmer?

– Ja. Men det är viktigt att komma ihåg att detta inte är en plötslig förändring. Torsken har minskat i tillväxt sedan början av 2000-talet. Den låga tillväxt vi ser i dag började redan innan torsken blev ”zombie” och parasiterad av mask, säger Henrik Svedäng.

Hur allvarligt är läget för Östersjötorsken?

– Mycket allvarligt. I normala fall är en torsk kraftig och rund om magen och minst 40 centimeter lång när den börjar leka. Nu är den mager och undernärd och stressas till att leka vid bara 20 centimeters längd. Det är tveksamt om reproduktionen kan fungera normalt när beståndets lekmogna individer är i så dålig kondition och förökar sig så tidigt. I värsta fall kan det leda till att beståndet försvinner.

Hur då?

– När rekryteringen inte fungerar växer inte beståndet som det ska. Om man samtidigtfortsätter att fiska på ett improduktivt bestånd tar man inte längre bara av räntan utan även av kapitalet. Då minskar beståndet successivt tills det inte finns något kvar.

Vad beror detta på?

– Marina ekosystem är komplicerade och det är sannolikt en kombination av flera olika orsaker. Trålfisket har under lång tid haft negativa effekter eftersom det fångar alla stora individer. När ett bestånd till slut bara består av många småväxta individer kan det leda till både ökad konkurrens om födan och till genetiska förändringar.

Vadå för slags genetiska förändringar?

– Att torsken blir permanent mindre. Historiskt sett kan en Östersjötorsk bli 25 år gammal och över en och en halv meter lång.  Men om torskens enda möjlighet att överleva är att den är väldigt liten så anpassar den sig efter det.

Att vara liten blir en överlevnadsstrategi?

– Just det. Men å andra sidan har utfordringsförsök i burar visat att många torskar har kapacitet att växa till sig om de ges mat. Det visar också att födobrist kan vara huvudorsaken till dagens småvuxna fiskar.

Även miljön påverkar väl hur torsken mår?

– Absolut. Övergödning och syrebrist gör det svårare för torskäggen att överleva och minskar mängden bottenföda. Lyckligtvis håller övergödningen i Östersjön på att stabiliseras och även minska i vissa områden. Och syresituationen runt Bornholm där de flesta torskarna finns, har inte förändrats nämnvärt under de senaste 40 åren. Samtidigt är Östersjön ett instabilt hav med snabba svängningar och effekterna kan vara svåra att förutse. Havsförvaltningen måste arbeta med breda säkerhetsmarginaler. Det är inte minst viktigt med tanke på framtida klimatförändringar.

Snart ska EU:s fiskeministrar besluta om nästa års torskfiske. Vad ska de tänka på?

– De bör ta dagens varningar på allvar och följa de vetenskapliga rekommendationerna utan undantag. Och det gäller inte bara torsken. De senaste åren har det rekommenderats minskat fiske efter sill i de södra delarna för att lämna mer föda åt torsken. Men hittills har det ignorerats. Om ”zombietorskarna” ska ha en chans att återhämta sig och växa måste det också finnas mat för dem att äta.

Text: Henrik Hamrén

Läs mer

Läs mer om Henrik Svedängs forskning

Historiskt få stora torskar i Östersjön

HaV: Så mår fisk- och skaldjursarter i svenska vatten 2018

Livet i havet: Torsk