Forskarna Monika Winder, Institutionen för ekologi, miljö och botanik, och Erik Gustafsson, Östersjöcentrum, ligger bakom en ny policy brief om havsförsurning. Foto: Lisa Bergqvist

De stora mänskligt orsakade utsläppen av koldioxid leder inte bara till global uppvärmning utan också till försurning av haven. I stora delar av Östersjön har försurningen delvis motverkats av andra processer, men i framtiden väntas havet försuras även här, vilket kan få stora konsekvenser för ekosystemen.

– I ett kustnära hav som Östersjön finns det flera faktorer som påverkar pH och säsongsvariationerna är stora. Hittills har försurningen inte varit så påtaglig, men på sikt kommer den att nå hit om inte koldioxidutsläppen minskar, säger Erik Gustafsson, oceanograf och forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Berggrunden i Östersjöns avrinningsområde har stor betydelse för vilket pH vattnet har i olika delar av havet. I sydöstra Östersjön där berggrunden främst består av kalksten och sandsten har flodvattnet ett betydligt högre pH än flodvattnet i norra avrinningsområdet, där berggrunden består av granit och gnejs.

– Det innebär att Rigabukten är mindre känslig för framtida försurning än till exempel Bottenviken, säger Erik Gustafsson.

Försurning påverkar ekosystemet

En surare havsmiljö kan få stora konsekvenser för livet i havet. Marinekolog Monika Winder från Institutionen för ekologi, miljö och botanik, berättar att vissa arter som till exempel maneter och vissa typer av alger, gynnas av den surare miljön, medan andra får svårare att klara sig.

– De stora förlorarna är kalkskalsbildande djur som koraller och musslor. I Östersjön kan det till exempel gälla nyckelarten blåmussla, säger hon.

Minskad tillgång till musslor kan drabba andra djur högre upp i näringskedjan, som fiskar och vissa fåglar som får svårare att hitta föda.

– Vissa fiskar som torsk och hälleflundra är också känsliga för försurning i larvstadiet, säger Monika Winder.

En ökning av mängden alger och maneter leder till ett grumligare hav som är mer ogästvänligt för människor och andra arter.

– Utvecklingen i haven med övergödning, uppvärmning och försurning har därför kallats "the rise of slime", berättar Erik Gustafsson.

Flera åtgärder krävs för att hindra utvecklingen

Försurningen kan bli ytterligare en stressfaktor för Östersjöns organismer utöver effekterna av de andra mänskligt orsakade problem som finns, som övergödning, överfiske och utsläpp av farliga ämnen. Klimatmodellberäkningar visar dessutom att klimatförändringarna kan leda till att salthalten i Östersjön minskar samtidigt som vattentemperaturen stiger.

– Kombinationen av dessa förändringar kan bli svårare för ekosystemet att anpassa sig till än förändringarna var för sig, säger Monika Winder.

För att hejda försurningen krävs framför allt kraftigt minskade utsläpp av koldioxid.

– Den här kommande regionala effekten av klimatkrisen är inte tillräckligt känd. Problematiken kring försurning ger ännu starkare skäl för beslutsfattare att agera kraftfullt för att minska utsläppen, säger omvärldsanalytikern Hanna Sjölund.

– Samtidigt behöver vi öka takten när det gäller att minska den övriga belastningen som finns på Östersjöns ekosystem. Vi måste fortsätta att arbeta för att minska övergödningen, vi måste stoppa överfisket och minska utsläppen av farliga ämnen om vi ska kunna bevara Östersjöns ekosystem i framtiden.

Text: Lisa Bergqvist

Se filmen om havsförsurning i kapp i Östersjön