Foto: Jens Lasthein
Temasamtal om faktatillit, demokrati och populism. Foto: Jens Lasthein


Den 29-30 oktober arrangerades Hållbarhetsforum vid Stockholms universitet för andra gången. Forumet är tänkt som en plattform för nätverkande, erfarenhetsutbyte och samverkansmöjligheter kring hållbarhetsfrågor med utgångspunkt i Agenda 2030.

Rektor Astrid Söderbergh Widding tryckte i sitt öppningstal på att universiteten är grundpelare för att hitta lösningar för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Genom att forskare från olika områden möts kan de hitta skärningspunkter som löser komplexa samhällsproblem och hållbara lösningar, Rektor avslutade med att säga att ambitionen är att Hållbarhetsforum ska vara ett återkommande arrangemang och plattform för dialog och samverkan mellan universitetet och samhällets aktörer.

Foto: Jens Lasthein
Miljö- och klimatminister Isabella Lövin inledningstalade. Foto: Jens Lasthein

Isabella Lövin, miljö- och klimatminister samt vice statsminister, betonade att ”alla har rätt till sina egna åsikter men inte sin egen fakta”. Detta är inte minst viktigt när klimatkrisen är över oss och vissa ifrågasätter fakta. Hon talade vidare om att vi står inför ett vägskäl där vi måste välja om vi ska lyssna på forskarna och agera för att möta klimat- och hållbarhetsutmaningarna.

 

Faktatillit, demokrati och populism

Dagens första temasamtal var om faktatillit, demokrati och populism. Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, talade om hur den populistiska synen på demokrati inte garanterar fri- och rättigheter och hur populismen påverkar strävan efter ett mer hållbart samhälle. Hon tipsade även hur det går att bemöta desinformation, till exempel genom att inte upprepa felaktiga uppgifter, att undvika en känsloladdad ton samt att förklara hur vetenskapligt arbete går till.

I det följande samtalet lyfte Karin Bäckstrand, professor i statsvetenskap, att det finns stort engagemang bland studenter i hållbarhetsfrågor och att Greta Thunberg är en enorm kraft för att få fler att lyssna på vad vetenskapen säger. Susanna Baltscheffsky, miljö- och klimatreporter på TV4 Nyheterna, underströk också att fler redaktioner nu satsar på klimatbevakning.

Finansiella aktörer bidrar till Amazonas avskogning

Temasamtal 2 handlade om makt, pengar och ansvar. Victor Galaz, docent vid Stockholm Resilience Centre, talade om hur global handel och kapitalflöden bidrar till att förändra klimatsystemet och ekosystem, vilket kan leda till självförstärkande återkoppling (tipping points). Han fokuserade på hur regnskogen i Amazonas skövlas och vilket ansvar finansiella aktörer har. I panelen fanns bland annat Lena Ek, ordförande för Södra skogsägarna samt tidigare miljöminister och EU-parlamentariker, som sade att stat och företag har störst ansvar för att driva på i hållbarhetsfrågor. Parul Sharma, Sverigechef på Greenpeace, efterlyste strängare lagar för att kunna ställa aktörer inför rätta för investeringar som påverkar miljön – då frivillighet inte kommer att lösa vårt omställningsbehov.

Parallella sessioner

Statsvetaren Sverker Jagers vid en session.

Efter lunch blev det parallella sessioner om ämnen som demokrati, institutioner och den kollektiva handlingens dilemma, journalistik i lögnens tid, klimatflyktingar, entreprenörskap för hållbar utveckling och demokrati, vem man kan lita på samt om hur politisk en forskare kan vara. Det flesta paneldeltagarna var forskare vid Stockholms universitet men här deltog även bland annat journalister samt företrädare för näringsliv och organisationer.

Moraliskt ansvar för kommande generationer

Dagens sista temasamtal var om demokrati, rättvis fördelning och ansvar över generationsgränserna. Krister Bykvist, professor i praktisk filosofi, talade om vårt moraliska ansvar för kommande generationer. Panelsamtalet kom bland annat att handla om vilket ansvar vi har djurarter och universitetens roll för att göra kunskapen tillgänglig för kommande generationer. Karim Jebari, forskare i filosofi vid Institutet för Framtidsstudier, efterlyste att vi behöver hitta ”katedraler” att bygga och enas kring. Enligt Ilona Riipinen, professor i atmosfärvetenskap, skulle skönheten i vetenskapen kunna vara denna ”katedral”.

Viktigt lyfta vetenskapliga metoden

Universitetets vicerektorer – Henrik Cederquist, Astri Muren och Elisabeth Wåghäll Nivre – reflekterade slutligen över det som sagts under dagen och hur universitetet kan jobba vidare med hållbarhetsfrågorna. De underströk behovet av att lyfta och förklara den vetenskapliga metoden – där återkommande observationer och experiment bygger kunskap. Avslutningsvis bjöd Dramatenskådespelaren Andreas T Olsson på föreställningen ”Klimatångest för nybörjare: 15 minutes of shame”.

Dag två med fortbildning och studiebesök

På onsdagen fortsatte Hållbarhetsforum, fast i mindre skala. Under förmiddagen var det ett pass inriktat på lärare om demokrati, miljö och samhällskunskap. Professorerna Jonas Ebbesson (miljörätt), Cecilia Lundholm (pedagogik) och Alasdair Skelton (geokemi och petrologi) presenterade forskning om klimatundervisning som rör både samhälls- och naturkunskap. I andra halvan av hörsalen i Aula Magna talade forskarna My Sellberg och Lisen Schultz, från Stockholm Resilience Centre om vilken kompetens som behövs för att klara övergången till ett hållbart samhälle.

Foto: Per Larsson
Thomas Thersleff visar mikroskop.

Skådespelare Andreas T Olsson framförde sedan den nyskrivna kabarén ”Don Quijote och de nya väderkvarnarna” innan det var dags för eftermiddagens studiebesök inom universitetet. Bland besöksmålen fanns Fonetiklaboratoriet, Gösta Ekmans laboratorium, rättegångssalen på Juridicum, universitetsbiblioteks specialsamlingar och det nya transmissionselektronmikroskopet samt en trädvandring i Nationalstadsparken.

– Årets Hållbarhetsforum belyste på ett inspirerande sätt betydelsen av forskning och högre utbildning för att hantera komplexa miljö- och samhällsutmaningar samt den viktiga roll universiteten har i ett demokratiskt samhälle. Samtidigt lyftes växande utmaningarna med faktaresistens och ökad polarisering där en vetenskapligt baserad dialog mellan samhällets olika aktörer tenderar att bli allt svårare, säger Johan Kuylenstierna som är adjungerad professor vid Stockholms universitet och projektledare för Hållbarhetsforum.

En fråga som genomsyrade diskussionerna var betydelsen av samverkan och samarbete, mellan olika forskningsområden och vetenskapliga discipliner men också mellan universitet och det omgivande samhället.
– Det är också uppenbart att ”hållbar utveckling” inte är ett isolerat forskningsområde, utan måste vara ett integrerat perspektiv i all forskning och utbildning vid universitetet, säger Johan Kuylenstierna.

Se föreläsningar och panelsamtal i efterhand

Hållbarhetsforums webbplats går det att se föreläsning och panelsamtal i Aula Magna i efterhand. Ambitionen är även att här lägga ut talarnas presentationer samt de frågor som kom från publiken.

Rektors bloggfilm från Hållbarhetsforum.