Priset Årets lärare 2023 går till Jordi Solsona Belenguer, Institutionen för data- och systemvetenskap, och Maja Torres Madzar, Institutionen för ämnesdidaktik.
Erik Perjons och Martin Henkel, forskare vid DSV, berättar om samverkansprojektet ”Hälsodata för förbättrad kvalitet av vård och omsorg i Stockholmsområdet”.
Stockholms universitet stod under veckan värd för ett nationellt antagningsprov för ukrainska medborgare som vill studera på ukrainska universitet. Provet skrevs av omkring tvåhundrafemtio ukrainska 16–17-åringar, som på grund av kriget befinner sig i Skandinavien.
Institutionen för astronomi vid Stockholms Universitet inbjuder till ansökningar för en anställning som postdoktor i observationell astrofysik med transienter i LSST.
Linus Salö vid Centrum för tvåspråkighetsforskning (Institutionen för svenska och flerspråkighet) har blivit befordrad till professor. Han forskar om två- och flerspråkighetens sociolingvistik, språkpolitik och språkideologi, språksociologi, lingvistisk antropologi och vetenskapsstudier (historiska, sociologiska och språkliga perspektiv).
Forskare har upptäckt en ovanlig typ av gravitationslins hos en supernova, döpt till SN Zwicky. Linsen kan dela upp ljuset från en supernova i fyra bilder och innebär ett genombrott i förmågan att utforska hur galaxer förvränger den omgivande rymden. Bakom upptäckten står en internationell forskargrupp ledd från Oskar Klein Centre vid Stockholms universitet.
Blått kol finns idag inte med i klimatrapporteringar. Klimatförändringarnas effekt på haven har också ofta försummats i havsförvaltningen. Detta trots att havets bottnar skulle kunna utgöra en betydande kolsänka och att en klimatanpassad havsförvaltning kan bidra till att flera miljömål uppfylls.
Blått kol finns idag inte med i klimatrapporteringar. Klimatförändringarnas effekt på haven har också ofta försummats i havsförvaltningen. Detta trots att havets bottnar skulle kunna utgöra en betydande kolsänka och att en klimatanpassad havsförvaltning kan bidra till att flera miljömål uppfylls.
Långa tidsserier av miljödata utgör den vetenskapliga grunden för förståelse av storskaliga förändringar i havet. Utan tillräcklig kunskap kan inte samhällets behov av kostnadseffektiva åtgärder för ett friskare hav mötas. Nu hotas miljöövervakningen av nedskurna anslag. Vad blir konsekvenserna?
Långa tidsserier av miljödata utgör den vetenskapliga grunden för förståelse av storskaliga förändringar i havet. Utan tillräcklig kunskap kan inte samhällets behov av kostnadseffektiva åtgärder för ett friskare hav mötas. Nu hotas miljöövervakningen av nedskurna anslag. Vad blir konsekvenserna?