Stockholms universitet logo, länk till startsida

Växter, djur och natur

På den här temasidan samlar vi material med koppling till växter, djur och natur.

Kakapo

Nyheter

Foto: Anna Treydte

Vad krävs för att människor och vilda djur ska samexistera?

De sista kvarvarande livsmiljöerna för vilda djur blir mindre och mer fragmenterade i takt med att människans markanvändning ökar. Det påverkar bland annat elefanter och lejon som behöver stora områden att ströva i. Anna Treydtes forskning fokuserar på hur människor och vilda djur kan samexistera.

Vad krävs för att människor och vilda djur ska samexistera? - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Att låta kor beta lagom mycket inom en hage ger den största mångfalden av växtarter, men det kräver att man inte har för många djur. Foto: Gabriella Bertolini/Mostphotos

Så bedrivs ett hållbart jordbruk

Ängsmark och betesmark brukar ibland kallas för Nordens tropiska regnskogar eftersom de innehåller en så stor artrikedom. I de jordbruk där djuren får kraftfoder istället för att beta fritt ser forskarna en minskad biologisk mångfald. Regina Lindborg forskar om hur man kan bedriva ett jordbruk som bevarar den biologiska mångfalden.

Så bedrivs ett hållbart jordbruk - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Aelys Humphreys. Foto: Jan-Niklas Nuppenau.

”Det pågår en massutrotning av växter”

Det mesta vi tror oss veta om utrotning baseras på hur det ser ut för däggdjur och fåglar, men de representerar bara en bråkdel av vår biologiska mångfald. WWF:s senaste Living Planet Report från 2020 var den första där växter togs upp, Aelys Humphreys har skrivit ett av avsnitten. Hon forskar bland annat om vilka växter som har dött ut under de senaste århundradena.

”Det pågår en massutrotning av växter” - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Muddring vid småbåtshamnen i Ystad. Foto: Alf Jönsson/azotelibrary.com
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Forskarnas varning: Dumpning av förorenat sediment kan sprida ut gifter i ekosystemet

Vid Östersjöcentrums senaste Baltic Breakfast, om dumpning av förorenade muddermassor, berättade forskarna Anna Sobek, professor i miljökemi och Peter Bruce, fil.dr. i miljövetenskap, om hur dumpningen hotar livet i havet. Idag rapporterar Dagens Nyheter, Sveriges radio och TT Nyhetsbyrån om forskningen.

Forskarnas varning: Dumpning av förorenat sediment kan sprida ut gifter i ekosystemet - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida
Blåstång. Foto: Kristian Peters /Wikimedia Commons.
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Strandpromenad under fullmåne i årets Algforskarsommar

I projektet algforskarsommar får allmänheten möjlighet att bidra med ny kunskap om hur algbältet fungerar, vad som händer under ytan i våra svenska kustvatten och jämförelser av hur det ser ut på olika platser i Sverige. I årets upplaga av Algforskarsommar finns en ny uppgift: att gå ut på blåstångspromenad under fullmåne!

Strandpromenad under fullmåne i årets Algforskarsommar - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Svealandsrapporten
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Extremväder påverkar skärgårdens vatten

Fjolårets kraftiga regn i maj och rekordvärme i juni märktes tydligt i undersökningarna av miljötillståndet längs kusten. Vattentemperaturen i juli var hög ner till ovanligt stora djup, vilket bidrog till en kraftig skiktning av vattenmassan och låga syrehalter på många håll.

Extremväder påverkar skärgårdens vatten - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida Klimat och miljö - Temasida
Storspigg med rom fångad i augusti, vilket tyder på att de har en leker ända in på sensommaren. De flesta spiggarna som fångades i provtrålarna var honor och många av dem var lekmogna. Foto: Gustaf Almqvist, Länsstyrelsen Stockholm.
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Ny rapport: mindre strömming och mer spigg i skärgården

Vetenskapliga undersökningar i Stockholms skärgård bekräftar larmen från lokala kustfiskare: mängden strömmingsyngel har minskat drastiskt i skärgårdens södra delar jämfört med mätningar som gjordes för 20 år sedan. Samtidigt har mängden storspigg ökat kraftigt.

Ny rapport: mindre strömming och mer spigg i skärgården - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida
Engagera många olika aktörer och var beredd att satsa tid och resurser - det är några av forskarnas råd när det gäller att uppnå ett effektivt kunskapsutbyte. Illustration från studien.
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Östersjöcentrums arbete lyfts som gott exempel på kunskapsutbyte

Kunskapsutbyte mellan marina forskare och beslutsfattare bidrar till välgrundade politiska beslut och hållbar förvaltning av haven. Men vad krävs för att sådant kunskapsutbyte ska bli framgångsrikt? Den frågan har analyserats i en stor internationell studie där Östersjöcentrums arbete lyfts som ett gott exempel.

Östersjöcentrums arbete lyfts som gott exempel på kunskapsutbyte - Läs hela artikeln
Sjöar och hav - Temasida Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Sill. Foto: Uwe Kils /Wikimedia Commons.
Stockholms universitets Östersjöcentrum

"Räknefel ledde till överfiske" - Henrik Svedäng i Vetenskapsradion på djupet

Om sillen försvinner får större rovfiskar, sjöfågel och säl matbrist. Balansen i havet rubbas, om det berättar senaste avsnittet av Vetenskapsradion på djupet. Sillen är en hörnpelare i Östersjöns ekosystem, förklarar Östersjöcentrums Henrik Svedäng i en intervju i programmet.

"Räknefel ledde till överfiske" - Henrik Svedäng i Vetenskapsradion på djupet - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida Klimat och miljö - Temasida
Florian Roth spent one year measuring greenhouse gas emissions from the coastal sediments outside Askö Laboratory in Trosa. The measurements showed extremely large variability, both in space and time.
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Ny studie: Extrema variationer i metanutsläpp från kusterna

Kustekosystemens koldioxidupptag är ett hett ämne. Så kallat "blått kol" ses som en viktig naturbaserad lösning för att motverka klimatförändringar, och möjliggör handel med utsläppsrätter och kompensationssystem. Ny forskning om metanutsläpp från kustens ekosystem ger dock anledning att ifrågasätta vissa beräkningar – variationerna när det gäller dessa utsläpp är mycket större än vad som tidigare antagits. Det innebär att globala koldioxidbudgetar, där data från ett fåtal mätningar skalas upp, kan vara långt ifrån realistiska.

Ny studie: Extrema variationer i metanutsläpp från kusterna - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Skärmdump från altinget.se
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Forskare vid Östersjöcentrum: Subventioner är inte svaret på de höga gödselpriserna

Genom att använda stallgödsel mer effektivt inom lantbruket kan beroendet av importerad mineralgödsel minska, liksom övergödningen av Östersjön. Det skriver Östersjöcentrums forskare i en debattartikel på altinget.se.

Forskare vid Östersjöcentrum: Subventioner är inte svaret på de höga gödselpriserna - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Fiskehamn med båtar i olika storlekar. Cykel i förgrunden.

AI, satellitdata och expertis kombineras mot illegalt fiske

Nya effektivare övervakningsmetoder av jordens fiske kan hjälpa myndigheter och företag att identifiera och eliminera risken för arbetskraftsmissbruk och illegalt fiske. Det visar en forskningsstudie från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

AI, satellitdata och expertis kombineras mot illegalt fiske - Läs hela artikeln
Internationella relationer och migration - Temasida Klimat och miljö - Temasida Lag, rätt och brott - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Peter Bruce, Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet. Foto: Jenny Rosen
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Baltic Breakfast: Förorenade sediment utgör miljörisker – skärpt praxis behövs för dumpning

Många av de kemikalier som används i samhället hamnar förr eller senare i havsbottens sediment. Men sedimentet är ingen ”stängd låda” utan föroreningarna riskerar att spridas i havsmiljön och skada organismer och livsmiljöer, inte minst när muddrade sedimentmassor dumpas. Vid senaste Baltic Breakfast lyfte forskarna Anna Sobek och Peter Bruce behoven av större transparens när det gäller kemikalieanvändning och förändrad praxis för dispensärenden som rör sedimentdumpning.

Baltic Breakfast: Förorenade sediment utgör miljörisker – skärpt praxis behövs för dumpning - Läs hela artikeln
Hållbar kemi - Temasida Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Etta pb dumpning
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Policy brief: Dumpning av förorenat sediment riskerar att skada miljön

Att dumpa förorenade muddermassor i havet riskerar att skada miljön och är förbjudet i lag, men dispenser är vanliga och grundas ofta på snäva underlag. De instanser som avgör dispensärenden måste ta större hänsyn till risken för skador på organismer och livsmiljöer, enligt forskarna bakom en ny policy brief.

Policy brief: Dumpning av förorenat sediment riskerar att skada miljön - Läs hela artikeln
Hållbar kemi - Temasida Klimat och miljö - Temasida Lag, rätt och brott - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
iso 4
Institutionen för ekologi, miljö och botanik

Okänt, utrotningshotat braxengräs från Sydafrika förvånar

Ett mer eller mindre okänt braxengräs (Isoetaceae) från Sydafrika, som dessutom står på utrotningens brant, visar sig ha stor evolutionär betydelse. Arten är ensam systerart till alla sina nära släktingar, och skiljer sig markant från dem på alla sätt.

Okänt, utrotningshotat braxengräs från Sydafrika förvånar - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida
Simmande torsk.
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Ny studie: Inget samband mellan torskens senaste kris och syrebrist

Krisen för Östersjötorsken förknippas ofta med syrebrist, syrefria bottnar och brist på bottendjur som torsken kan äta. Men nu visar en ny svensk-finsk studie att syreförhållandena har varit fullt tillräckliga för torsken i södra Östersjön under flera decennier – och att det funnits gott om bottendjur ovanför haloklinen.

Ny studie: Inget samband mellan torskens senaste kris och syrebrist - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida
Forskarna Henrik Svedäng, Emma Undeman, Bo Gustafsson och Sofia Wikström vid senaste Baltic Breakfast.
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Forskarna om nya BSAP: bra problembeskrivning men viktiga åtgärder saknas

Det är positivt att länderna runt Östersjön har gemensam bild av miljöproblemen i havet, och de mål som sätts upp i Helcoms nya handlingsplan är viktiga. Men det är oklart vad vissa av de beskrivna åtgärderna kommer att leda till konkret och åtgärder som adresserar problematiken med förändrade födovävar lyser med sin frånvaro. Det menar de forskare från Östersjöcentrum som vid senaste Baltic Breakfast diskuterade den uppdaterade Baltic Sea Action Plan.

Forskarna om nya BSAP: bra problembeskrivning men viktiga åtgärder saknas - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
factsheet BSAP
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Från visionärt mål till nationella tak för näringstillförsel - faktablad beskriver grunderna i BSAP

Ett nytt faktablad från Östersjöcentrum beskriver hur den politiska visionen om ett friskt Östersjön opåverkat av övergödning kan uppnås genom de maximalt tillåtna tillförseln för varje avrinningsområde (MAI) och de nationella taken för tillförsel av näringsämnen (NIC).

Från visionärt mål till nationella tak för näringstillförsel - faktablad beskriver grunderna i BSAP - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Douglas Jones i skarvträd. Foto: Henrik Dahlgren, Naturhistoriska Riksmuseet.
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Skarv – en outnyttjad resurs i miljöövervakning

Storskarv, av underarten mellanskarv, började öka kraftigt i antal under 90 talet i Sverige och finns idag utmed hela Sveriges kust och vid många sjöar. Eftersom den äter en hel del fisk och bor i illaluktande kolonier under häckningstiden är det en ganska impopulär fågel. Men skarven kan ge värdefull information om miljögiftssituationen enligt en ny studie som genomförts i ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Naturhistoriska riksmuseet (NRM) och Stockholms universitet.

Skarv – en outnyttjad resurs i miljöövervakning - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Mauro Fermariello/ Science Photo Library / Universal Images Group.
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Klimat- och miljöministern ställer sig bakom forskarnas krav

I en namninsamling som koordinerats av Marlene Ågerstrand, forskare inom exotoxikologi och Baltic Sea Fellow, kräver över hundra forskare från hela Sverige att klimat- och miljöminister Annika Strandhäll verkar för att inrätta en internationell miljögiftspanel. Nu har ministern svarat att hon ska ta med sig frågan till FN:s miljöförsamlings möte.

Klimat- och miljöministern ställer sig bakom forskarnas krav - Läs hela artikeln
Hållbar kemi - Temasida Internationella relationer - Temasida Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida Lag, rätt och brott - Temasida
Forskarteam fångar fisk i Arktis 2020 under expeditionen MOSAiC.

Första fisken fångad i Centralarktis

Atlanttorsk och bläckfisk förekommer mycket längre norrut än man tidigare trott. Som första forskare i världen har Pauline Snoeijs Leijonmalm vid Stockholms universitet tillsammans med sitt forskarteam kartlagt fiskbeståndet i centrala Norra Ishavet. Upptäckten, som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances, visar att det finns ett fungerande men känsligt ekosystem runt Nordpolen.

Första fisken fångad i Centralarktis - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Skansen BSSC
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Nytt samverkansavtal om Baltic Sea Science Center på Skansen

Baltic Sea Science Center på Skansen har som mål att skapa ett pedagogiskt centrum i världsklass och att ge besökarna en inblick i Östersjöns liv under ytan. Med akvarier, utställningar och bokningsbara laboratorier är centret en arena som möjliggör möten med skolelever, lärare, journalister och andra grupper. Nu förnyas samverkansavtalet för perioden 2022-24.

Nytt samverkansavtal om Baltic Sea Science Center på Skansen - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida Skola, utbildning och lärande - Temasida Sjöar och hav - Temasida
DÅ
Institutionen för ekologi, miljö och botanik

Multifunktionella våtmarker: realistiskt mål eller orealistisk dröm

Samhället har insett att våtmarker är viktiga inte bara för de organismer som lever i dem utan också för oss människor. Därför arrangerade Bolincentret för klimatforskning, med Peter Hambäck, Jerker Järsjö och Gustaf Hugelius i spetsen, en våtmarkskonferens för att sammanföra forskare, myndigheter och rådgivare.

Multifunktionella våtmarker: realistiskt mål eller orealistisk dröm - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Klimat och miljö - Temasida
apples
Institutionen för ekologi, miljö och botanik

Mikrobiom skulle kunna skapa friska och klimattåliga grödor

En ny studie visar att äppelträd ärver sitt mikrobiom lika mycket som sina gener. Resultaten skulle kunna göra det möjligt att förädla frukter och grönsaker till att bli friskare och klimattåliga. Medförfattare till studien är DEEP-forskaren Ayco Tack och tidigare DEEP-forskaren Ahmed Abdelfattah, nu verksam vid TU Graz.

Mikrobiom skulle kunna skapa friska och klimattåliga grödor - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida
Tumlare. Foto: Erik Christensen /Wikimedia Commons.
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Nytt nummer av tidskriften Havsutsikt

Läs nya numret av Havsutsikt och få koll på det senaste inom svensk havsforskning. I det senaste numret av tidskriften kan du bland annat läsa om farliga kemikalier, uppvärmningen av haven, behovet av marina nationalparker och om Östersjöns tumlare.

Nytt nummer av tidskriften Havsutsikt - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida Kultur och medier - Temasida
Foto: Länsmuseet Gävleborg
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Se föreläsningar om Östersjöfiskets historiska utveckling

Under en heldag den 24 november 2021, arrangerad av Havsmiljöinstitutet och Stockholms universitets Östersjöcentrum, träffades några av Sveriges fiske- och strömmingsforskare för att diskutera ett historiskt perspektiv på fiske och fiskbestånd längs ostkusten. Nu kan du se filmer från de föreläsningar som gavs under seminariet!

Se föreläsningar om Östersjöfiskets historiska utveckling - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida Historia, arkeologi och kulturarv - Temasida
Ål. Foto: Gunnar Aneer/Azote.
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Stoppat fiske är det mest effektiva sättet att rädda ålen

I två debattartiklar konstaterar Östersjöcentrums föreståndare Tina Elfwing, docent Henrik Svedäng och professor och vetenskaplig ledare Christoph Humborg att Sverige bör följa det Internationella havsforskningsrådet, ICES, rekommendationer om ”noll fångst av ål i alla livsmiljöer”. Havet kan ge oss väldigt mycket, skriver de: Mat, upplevelser och samhörighet med naturen. Men då måste vi anpassa oss till hur mycket havet klarar av att ge.

Stoppat fiske är det mest effektiva sättet att rädda ålen - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Lena Kautsky. Foto: Anna-Karin Landin.
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Över 31 000 besök till Tångbloggen under 2021!

Tångbloggen startades 2012 och drivs av professor emeritus Lena Kautsky, vid Östersjöcentrum, tillsammans med Ellen Schagerström, forskare vid DEEP, Stockholms universitet och vid Göteborgs universitet.

Över 31 000 besök till Tångbloggen under 2021! - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Skola, utbildning och lärande - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
The researchers behind a new study on ecosystem structure in the Central Baltic Sea the last century have identified four different time periods. The total biomass has increased gradually during the whole century.
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Forskare: Se inte 1980-talet som en referensperiod för Östersjön

Bilderna av glada fiskare på 1980-talet som håller enorma torskar, nästan större än de själva, är ikoniska och kontrasteras ofta av bilder på små magra fiskar som fångas i dag. Men denna torskperiod var en speciell tid i Östersjöns historia och bör inte betraktas som ett normaltillstånd, säger forskare som sammanställt och analyserat stora mängder information från det senaste århundradet.

Forskare: Se inte 1980-talet som en referensperiod för Östersjön - Läs hela artikeln
Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida Klimat och miljö - Temasida Historia, arkeologi och kulturarv - Temasida
Undervattensbild med blåstång där ytan och land skymtar.
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Så är miljötillståndet i Stockholms skärgård – se webbinariet "Under ytan i Stockholms skärgård"

Vad påverkar miljön i Stockholms skärgård idag, hur är kunskapsläget inom forskningen och vilka åtgärder finns att tillgå för att förbättra havsmiljön?

Så är miljötillståndet i Stockholms skärgård – se webbinariet "Under ytan i Stockholms skärgård" - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida
Ostörda kustmiljöer med hög mångfald spelar en viktig roll i att motverka klimatförändringar genom att ta upp kol från atmosfären. Foto: Mats Westerbom/Forststyrelsen.
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Ostörda kustekosystem avgörande för att motverka klimatförändringar

Omedelbara åtgärder behövs för att bevara och restaurera Östersjöns kustmiljöer, skriver forskare från Östersjöcentrum och det strategiska partnerskap Baltic Bridge, mellan Stockholms universitet och Helsingfors universitet, i en ny policy brief.

Ostörda kustekosystem avgörande för att motverka klimatförändringar - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Intresset var stort för medborgarsforskningsprojektet Algforskarsommar, där deltagarna bland annat undersökte vilka djur som lever i tångruskan. Foto från projektet, A-C Nyberg, Aspö, juli 2021.
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Stort intresse för Algforskarsommar – gav forskarna ny kunskap

Intresset var stort när projektet Algforskarsommar genomfördes för första gången i somras. Resultatet av medborgarforskningen tyder på att sommaren varit gynnsam för båtsnäckan och att den höstförökande blåstången fått större spridning de senaste decennierna.

Stort intresse för Algforskarsommar – gav forskarna ny kunskap - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Foto: Annika Hallman/Stockholms universitet
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Östersjöns algblomningar iscensätts i ny forskning

I ett nytt tvärvetenskapligt projekt ska forskare reda ut kopplingen mellan fysiska och biologiska processer kring utbredningen av algblomningar och ta fram verktyg som kan förutse hur de förändras i ett varmare klimat.

Östersjöns algblomningar iscensätts i ny forskning - Läs hela artikeln
Fysik - Temasida Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Småtärnor på klippa i Östersjön.
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Expertis kring biologisk mångfald samlas i ny antologi

Den pågående förlusten av arter och viktiga ekosystemtjänster är en akut framtidsfråga. I en ny antologi ger ett 50-tal framstående experter, från bland annat Stockholms universitet, sina perspektiv på framtiden för den biologiska mångfalden – både på land och i hav.

Expertis kring biologisk mångfald samlas i ny antologi - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida
Grafik IPCC AR6 2022

Forskning från Stockholms universitet bakom IPCC:s rapport

Det finns en starkare koppling mellan klimatförändringar och extremväder än man tidigare kunnat påvisa. Utvecklingen går också snabbare än väntat och vi riskerar att nå 1,5 graders uppvärmning redan i början av 2030-talet. Det visar första delen av FN:s klimatrapport från IPCC, som bygger på forskning från bland annat Stockholms universitet.

Forskning från Stockholms universitet bakom IPCC:s rapport - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Blå putsarfisk.

Putsarfisken byter kön – och intellektuella förmågor

Putsarfiskhonor har bättre självkontroll än putsarfiskhanar, medan hanarna är bättre på att lära sig saker. Eftersom putsarfiskar är hermafroditer och byter kön betyder det att fiskarnas kognitiva förmåga förändras utifrån vilket kön de har. Det visar forskning från Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Putsarfisken byter kön – och intellektuella förmågor - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida
Pauline Snoeijs Leijonmalm på Nordpolen under en tidigare expedition. Foto: Peter Sylvander

Outforskat område mål för expedition till Arktis

Det marina ekosystemet i det istäckta området mellan Grönland och Nordpolen är ett outforskat område. Men det är bråttom att ta reda på hur det fungerar. Den arktiska havsisen smälter i rasande fart och därmed kommer ekosystemet att förändras radikalt. I sommar beger sig en forskningsexpedition med isbrytaren Oden till en av världens mest otillgängliga platser. "Ingen har gjort de här mätningarna där förut, vi är först i detta jätteområde", säger expeditionens forskningsledare Pauline Snoeijs Leijonmalm.

Outforskat område mål för expedition till Arktis - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Ögonkorall. Foto: Robert Kautsky/Azote
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Bottentrålning hotar europeisk havsmiljö

Bottentrålsfiske har stora effekter på det marina livet och hotar havsbottens integritet. Även områden som inte trålas påverkas, eftersom det sediment som trålen virvlar upp kan färdas långt. Ny forskning om bottentrålningens effekter pekar på behovet av att etablera större trålfria områden i alla typer av livsmiljöer, för att skydda känsliga ekosystem och leva upp till principerna för ekosystembaserad förvaltning.

Bottentrålning hotar europeisk havsmiljö - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
African clawed frog

Miljögifter påverkar grodors barn och barnbarn

Det hormonstörande ämnet linuron drabbar inte bara de grodor som utsatts för det som yngel, utan även deras barn och barnbarn. Barnen får en minskad kroppsvikt och sänkt fertilitet. Barnbarnen däremot ökar i kroppsvikt och får en störd ämnesomsättning. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet och Stockholms universitet som nu publiceras i tidskriften Science of The Total Environment.

Miljögifter påverkar grodors barn och barnbarn - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Klimat och miljö - Temasida Livsvetenskaper - Temasida
Visa fler

Kalender

Visa fler

Video

Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida

Forskningsprojekt

Algforskarsommar

Algforskarsommar är ett medborgarforskningsprojekt som startade inför sommaren 2021 och ska pågå under flera påföljande år för att samla in rapporter och jämförelsematerial från utvalda platser längs hela den svenska Östersjökusten från norr till söder.

Blåstång. Foto: Kristian Peters /Wikimedia Commons.
Hästhållningens påverkan på övergödning

I detta projekt är målet att utveckla ny kunskap om hur hästtäta och nedtrampade hästhagar påverkar vattenmiljön, och att bidra med en vetenskaplig grund för åtgärder på hästgårdar för att minska näringsförlusterna från hästskötsel.

Horses grazing by the ocean.
Kan lagar skydda naturen?

Internationellt forskningsprojekt vars övergripande syfte är att skapa och etablera en tvärvetenskaplig forsknings miljö i ett nytt forskningsområde: Rättsekologi.

Lummig skog fotad ur lågt perspektiv med blick mot himlen
Landskapsindikatorer för biologisk mångfald

Naturvårdsverkets utlysning ”Indikatorer för biologisk mångfald på landskapsnivå” syftar till att öka kunskapen kring hur fragmentering påverkar biologisk mångfald, viktiga ekologiska strukturer, funktioner i landskapet, och hur detta kan mätas.

Landskapets markanvändning
Levande kust

Projekt Levande kust vill visa att det är möjligt att återfå en bra miljö i övergödda havsvikar. Projektets erfarenheter och resultat har sammanfattats i en bok som beskriver hur övergödda skärgårdsområden kan restaureras och vad det kostar.

Skylt_1_LEVANDE-KUST. Illustration Anna-Lena Lindqvist
Levande vikar - vetenskaplig utvärdering av åtgärder i flera Östersjöområden

Detta projekt undersöker och utvärderar metoder för att vända den negativa utvecklingen som sker i många grunda vikar i Östersjön till följd av övergödning, fysisk exploatering och ändrade näringsvävar. Målet är både att öka den vetenskapliga kunskapen om olika åtgärder och att göra kunskapen tillgänglig så att lokalt åtgärdsarbete kan vila på säkrare grund.

Östersjövik i ett förstoringsglas.
Naturskydd och dispenser

Tvärvetenskapligt forskningsprojekt som har analyserat hur länsstyrelser och kommuner tillämpar reglerna om biotopskydd och artskydd vid prövning av dispenser.

Blomma
Ryder Glacier Expedition 2019

Ryder 2019 expedition med isbrytaren Oden riktar sig mot den outforskade marinriket Ryder Glacier, närmare bestämt Sherard Osborne Fjord och angränsande område i norra Nares sund och södra Lincoln Sea.

Ryder expedition group photo on icebreader Oden's deck. Photo: Lars Lehnert
Statssuveräniteten och dess gränser – en rättsgenetisk undersökning

Avhandlingsprojekt som syftar till att undersöka förhållandet mellan de två rättsprinciper (qui iure respektive sic utere), som brukar anses definiera 1. den territoriella statssuveräniteten och 2. de begränsningar i denna suveränitet, som uppställs av den internationella grannelagsrätten.

Forskning
Undersökning av hemortsbeteende hos lokalt lekande strömming längs Sveriges ostkust

Detta projekt undersöker populationsstrukturer hos grupper av lokalt lekande strömming längs den svenska ostkusten. Genom att kombinera genetiska metoder och kemiska analyser av fiskens hörselstenar ska studien utvärdera om hemortstrohet, där en invidid återvänder till sin födelseplats för att leka, är en populationsstrukturerande mekanism.

Sill. Foto: Uwe Kils /Wikimedia Commons.
Vem äger naturen?

En fastighetsrättslig studie om förhållandet mellan äganderätten om skyddet för naturen.

Granskog
Visa fler

Forskargrupper

Emerita Faye

Målet är att studera effekt hos tarmflorans fosfoantigener (IPP, HMBPP) på aptit. Möss slangmatades med dessa medan viktökning och olikheter genuttryck hos relevanta vävnader analyserades. En oväntad effekt på spottkörtlar hos hanarna har utvidgat studien att också omfatta immunsvaret.

Ingrid Faye
Läs mer om
Grupp Mannervik

Vi studerar hur gentranskription kontrollerar embryoutveckling med hjälp av de senaste genomteknologierna och avancerad Drosophila genetik.

Läs mer om
Grupp Theopold

Vi är intresserade av det medfödda immunförsvaret, dess aktivering, utveckling och interaktion med andra aspekter av fysiologi. För att studera medfödd immunitet använder vi bananflugan Drosophila melanogaster.

Ulrich Theopold
Läs mer om
Grupp Visa

Gruppens forskning syftar till att förstå de mekanismer genom vilka RNA- och RNA-nedbrytning bidrar till kromatinreglering, genuttryck och genomintegritet i eukaryota celler.

Neus Visa
Läs mer om
Visa fler