Stockholms universitet logo, länk till startsida

Växter, djur och natur

På den här temasidan samlar vi material med koppling till växter, djur och natur.

Kakapo

Nyheter

Stockholms universitets Östersjöcentrum

Kväveläckage, gashydrater och uppvällning när gymnasister fick träffa Östersjöforskare

Under två marsdagar hade hundratals gymnasister stämt träff med Östersjöforskare från Stockholms universitet och SLU på Baltic Sea Science Center på Skansen. Ämnena rörde sig från vad som händer på land till vad som pågår under havsbotten.

Kväveläckage, gashydrater och uppvällning när gymnasister fick träffa Östersjöforskare - Läs hela artikeln
Barn och unga - Temasida Sjöar och hav - Temasida Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida

Klimatexperten om IPCC: ”Det är hårt arbete men väldigt givande”

FN:s klimatpanel IPCC ger med jämna mellanrum ut en rapport som sammanfattar det vetenskapliga kunskapsläget om klimatförändringar. Arbetet görs med hjälp av underlag från tusentals forskare och experter från hela världen. Thorsten Mauritsen, klimatforskare vid Stockholms universitet, är en av de forskare som arbetat med tidigare rapporter.

Klimatexperten om IPCC: ”Det är hårt arbete men väldigt givande” - Läs hela artikeln
Atmosfär och väder - Temasida Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida Samhälle, demokrati och välfärd - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Forskning om skärgårdsvikar blir musik

En av de nio utvalda forskare som får sin forskning omsatt i ett musikaliskt verk under Östersjöfestivalens Baltic Sea Festival Science Lab är Åsa Nilsson Austin, postdoktor vid Stockholms universitets Östersjöcentrum. Hur det känns att få sin forskning tonsatt? "Nytt, utvecklande och framförallt jättespännande och jättekul!"

Forskning om skärgårdsvikar blir musik - Läs hela artikeln
Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Stipendium till ung Östersjöforskare

Åsa Nilsson Austin, postdoktor vid Stockholms universitets Östersjöcentrum har fått ett av Stiftelsen BalticWaters2030 stipendium till forskare i början av karriären. ”Jag är jätteglad och väldigt tacksam, nu blev det ännu roligare att forska” säger en jublande glad stipendiat.

Stipendium till ung Östersjöforskare - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida Klimat och miljö - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Bottenfaunan i Bottenhavet klarar kommande algblomningar

En nyligen publicerad doktorsavhandling visar att Östersjöns vitmärlor – nyckelarter i havet – mår bra av att äta cyanobakterier. Detta är en god nyhet eftersom cyanobakterierna både kommer att öka och sprida sig norrut med de pågående klimatförändringarna. Avhandlingen kunde också visa att miljögifter som väntat överlag påverkar vitmärlorna negativt, och att de som lever i Bottenhavet verkar vara särskilt känsliga för miljögifter.

Bottenfaunan i Bottenhavet klarar kommande algblomningar - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida
Institutionen för ekologi, miljö och botanik

Aska kan skydda mot snyltbaggen: Kostar skogsindustrin hundra miljoner årligen

Tack vare askans höga halt av kisel kan återföring av aska i svenska skogar öka både produktionen av biomassa och stärka trädens motståndskraftighet mot insektsangrepp, framför allt från den väldigt skadliga snyltbaggen. DEEP forskaren Maria Greger kommenterar.

Aska kan skydda mot snyltbaggen: Kostar skogsindustrin hundra miljoner årligen - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Klimat och miljö - Temasida

Ny studie om vattenvegetationens påverkan på gädda

Gäddan tillbringar en stor del av sin livstid i vikar bland vass och undervattensvegetation. Där kan den både få skydd och hitta mycket bytesdjur. Samtidigt som vassområden är viktiga livsmiljöer för många fiskarter, kan vassen lätt ta över ett område. Det finns farhågor om att vassbältena kan bli för omfattande så att fiskens livsmiljöer försämras. Vassklippning har därför föreslagits som en fiskevårdsåtgärd för att gynna gäddan vid kusten. I en nyligen publicerad studie har forskare tittat närmare på hur mängden vass påverkar gäddan.

Ny studie om vattenvegetationens påverkan på gädda - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida
Institutionen för ekologi, miljö och botanik

Putins krig slår mot forskare när sanktioner hindrar samarbete

Sämre koll på läckande växthusgaser från permafrost. Missade fiskben som kan ge unik kunskap. Ett år efter krigsutbrottet står stora delar av forskningen i Arktis fortfarande still. Det påverkar våra möjligheter att tackla klimatförändringarna. Läs mer i TT-artikeln där DEEP proffessorn Pauline Snoeijs Leijonmalm intervjuas.

Putins krig slår mot forskare när sanktioner hindrar samarbete - Läs hela artikeln
Ekonomi och samhälle - Temasida Kriget i Ukraina - Temasida Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida Klimat och miljö - Temasida
stim av makrill

Sjömat en viktig resurs för att lösa flera globala utmaningar

Mat från hav, floder och sjöar är fortfarande en underutnyttjad resurs i kampen mot undernäring, hjärt- och kärlsjukdomar och klimatrisker. Sjömat skulle kunna hjälpa beslutsfattare att lösa dessa utmaningar. Det visar en ny artikel i Nature av forskare från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet och Stanford universitet.

Sjömat en viktig resurs för att lösa flera globala utmaningar - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida Hälsa och livsvillkor - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Analys: EU-Kommissionens nya förslag om fiske – ett steg framåt

I tisdags släpptes EU-kommissionens nya fiskepaket, som kan bli ett steg mot ett mer hållbart fiske inom unionen, och ett bättre skydd av de marina ekosystemen. Det nya omfattande paketet innehåller åtgärder för att bland annat förbättra fiskets hållbarhet och motståndskraft. Det innehåller också en handlingsplan för att skydda och återställa marina ekosystem.

Analys: EU-Kommissionens nya förslag om fiske – ett steg framåt - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Ny rapport sammanfattar kunskapsläget kring grön infrastruktur i vattenmiljöer

Det finns inga färdiga indikatorer för att mäta och följa upp funktionell grön infrastruktur i hav och sötvatten. Däremot är förutsättningarna goda för att utveckla landskapsindikatorer och på andra sätt möjliggöra en förvaltning av grön infrastruktur i vattenmiljöer. Det konstaterar forskare vid Östersjöcentrum i en ny rapport framtagen för länsstyrelsen.

Ny rapport sammanfattar kunskapsläget kring grön infrastruktur i vattenmiljöer - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida Klimat och miljö - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Ny upplaga av Växter & djur i Östersjön

Nu finns den efterlängtade fjärde upplagan av fälthandboken Växter & djur i Östersjön ute till försäljning. Utseendet känns igen men den har fått en ordentlig genomgång av experterna och tio nya arter har lagts till. Är du intresserad av livet under ytan i vårt unika innanhav är detta boken för dig!

Ny upplaga av Växter & djur i Östersjön - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida
Rachel Foster

Plankton – klimatbalansens doldisar

Världshaven spelar en viktig roll för jordens klimat. Som Wallenberg Academy Fellow forskar Rachel Foster om marina planktonsamhällen som påverkar kvävets och kolets kretslopp. Planktonen har stor betydelse för klimatet. De producerar hälften av allt syre, de fångar enorma mängder kol och sänker halten av koldioxid. Men exakt hur? Och hur länge ska de klara det, nu när världen värms upp?

Plankton – klimatbalansens doldisar - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Sedimentbakterier betydelsefulla för omsättningen av fosfor i Östersjön

Bakterier kan spela en viktig roll för hur övergödningen av Östersjön utvecklas. Det visar en ny studie, där forskare vid bland annat Stockholms universitet har undersökt hur den fosfor som finns i sedimenten är bunden. Frodiga bakteriesamhällen i havsbottnarna binder fosfor, som annars skulle läcka tillbaka till vattnet, och bakterierna är i sin tur beroende av att bottenlevande djur blandar om sedimenten.

Sedimentbakterier betydelsefulla för omsättningen av fosfor i Östersjön - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida

Sommaren startar tidigt i årets Algforskarsommar!

Var med och hjälp forskarna upptäcka hur Östersjöns algbälte påverkas av ett varmare klimat. Medborgarforskningsprojektet Algforskarsommar går in för sin tredje säsong och i år startar det redan i slutet av mars! Forskarna såg nämligen i resultaten från 2022 att blåstången blir mogen mycket tidigare i Östersjön än vad de trott.

Sommaren startar tidigt i årets Algforskarsommar! - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida
Institutionen för ekologi, miljö och botanik

Svampens genetiska variation skapas mest i svampsporerna

Svampen nejlikbrosking bildar så kallade ”häxringar” i gräsmattor – mycket vanligt förekommande i svenska trädgårdar, parker, golfbanor, med mera. Nu har forskare på DEEP fått veta hur, och framför allt när, ny genetisk variation skapas inom dessa populationer av svampar – en viktig pusselbit för att kartlägga evolutionens planlösa resa.

Svampens genetiska variation skapas mest i svampsporerna - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Livsvetenskaper - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Östersjöcentrum i årets Forskarhjälpen med Nobel Prize Museum

I Forskarhjälpen samarbetar Nobel Prize Museum med forskare och skolor. I år kommer de deltagande högstadieeleverna att samla in, bearbeta och analysera material inom Forskarhjälpen-projektet Tångskogsjakten.

Östersjöcentrum i årets Forskarhjälpen med Nobel Prize Museum - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Det mesta vi vet om hur havet mår börjar här

En skåpbil full med provtagningsutrustning lämnar Stockholms universitet halv sex på morgonen. Drygt tolv timmar senare är den tillbaka, med hundratals flaskor, burkar och provrör fyllda med vatten från olika platser och djup i Östersjön. Följ med på miljöövervakning till havs.

Det mesta vi vet om hur havet mår börjar här - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Institutionen för ekologi, miljö och botanik

Ove Eriksson var ordförande i priskommittén när KVA utsåg mottagare av Crafoordpriset i biovetenskap

Vetenskapsakademien har tillkännagett att Dolph Schluter, Kanada, får Crafoordpriset i biovetenskaper på sex miljoner svenska kronor ”för fundamentala bidrag till förståelsen av adaptiv radiering och ekologisk artbildning”. I en video kommenterar Ove Eriksson, professor vid DEEP, Crafoordpriset 2023 om hur nya arter blir till.

Ove Eriksson var ordförande i priskommittén när KVA utsåg mottagare av Crafoordpriset i biovetenskap - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Kritik mot svensk förläggning av förlängda ålfiskestoppet

Sverige stoppar ålfisket mellan oktober 2023 och mars 2024, enligt Havs- och vattenmyndighetens förslag. Men det utvidgade stoppet väntas inte ge någon förbättring för ålen jämfört med det tre månader långa stopp som fanns i fjol, och får skarp kritik från forskare vid Östersjöcentrum.

Kritik mot svensk förläggning av förlängda ålfiskestoppet - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Ny studie om våtmarkers multifunktionalitet

En anlagd våtmark kan ha många olika funktioner i landskapet, men en och samma våtmark kan inte alltid göra allt på en gång. Man behöver ha klart för sig vilken funktion man har tänkt att våtmarken ska ha: Ska den stärka den biologiska mångfalden, motverka näringsläckage eller att reglera vattennivåer. Det konstaterar forskarna bakom en ny tvärvetenskaplig studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science of the Total Environment.

Ny studie om våtmarkers multifunktionalitet - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida Klimat och miljö - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Baltic Breakfast: Undervattensbuller stör många havsarter – nya tröskelvärden nu på plats

Havet är mörkt, vilket gör ljud till en viktig informationskälla för många av de djur som lever där. Mänskligt orsakat undervattensljud kan därför påverka många arter. EU har nyligen kommit med tröskelvärden för regleringen av undervattensljud, och nu ska lagstiftningen implementeras i medlemsländerna.

Baltic Breakfast: Undervattensbuller stör många havsarter – nya tröskelvärden nu på plats - Läs hela artikeln
Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida Klimat och miljö - Temasida
Institutionen för ekologi, miljö och botanik

En resa över generationer - Växtmikrobiomets nedärvning via fröet

Vad definierar oss och andra levande organismer bäst: arv eller miljö? Den frågan försöker forskare på bland annat Leibniz Institute och institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) få ytterligare en pusselbit till, i en nyligen publicerad studie.

En resa över generationer - Växtmikrobiomets nedärvning via fröet - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Klimat och miljö - Temasida
Department of Ecology, Environment and Plant Sciences

A journey across generations - Inheritance of the plant microbiome via the seed

What defines us and other living organisms best: nature or nurture? Researchers at, among others, the Leibniz Institute and the Department of Ecology, Environment and Plant Sciences (DEEP) got another piece of the puzzle in a recently published study.

A journey across generations - Inheritance of the plant microbiome via the seed - Läs hela artikeln
Plants, Animals and Nature - Theme page Life Science - Theme page
Institutionen för ekologi, miljö och botanik

Ett steg närmare att göra växter salttoleranta inför klimatförändringarna

I takt med att klimatförändringen ökar, kommer också växterna behöva mer skydd mot höga salthalter i jorden. En ny studie av Sylvia Lindberg på Institutionen för ekologi, miljö och botanik, visar vilka gener som verkar vara viktiga för att försvara växter mot just det.

Ett steg närmare att göra växter salttoleranta inför klimatförändringarna - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Klimat och miljö - Temasida

Besöksrekord för Tångbloggen under 2022

Tångbloggen drivs av professor emeritus vid Östersjöcentrum Lena Kautsky tillsammans med Ellen Schagerström, forskare vid Göteborgs universitet. Med bloggen vill de att alla som är nyfikna ska kunna lära sig mer om alger, tång och marin botanik. När de startade bloggen 2012 satsade de båda forskarna på att få 100 besökare. Men tio år senare slår de nya besöksrekord – och under 2022 fick de 31 998 besökare!

Besöksrekord för Tångbloggen under 2022 - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Metanutsläpp motverkar koldioxidupptag i Östersjöns blåstångsskogar

Blåstångsskogarna i Östersjön avger betydande mängder metan, vilket till viss del kan motverka algernas upptag av koldioxid från atmosfären. Detta framgår av en ny studie från Askölaboratoriet, där forskarna mätt flödet av växthusgaser mellan ytvatten och atmosfären under lång tid.

Metanutsläpp motverkar koldioxidupptag i Östersjöns blåstångsskogar - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida Klimat och miljö - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Ny studie: Klassningen av särskilda förorenande ämnen har liten betydelse för svensk vattenkvalitet

Enligt EU:s vattendirektiv ska EU:s medlemsländer identifiera, övervaka och åtgärda föroreningar som är problematiska på nationell nivå. I Sverige har i nuläget 32 sådana särskilda förorenande ämnen listats. Men i praktiken har detta liten betydelse för utsläppen av kemikalier från miljöfarlig verksamhet, visar en ny studie. Domstolen tar sällan hänsyn till dessa ämnen i sina prövningsbeslut, och när ett nytt ämne klassas som särskilt förorenande påverkar det inte de miljöfarliga verksamheter som redan har miljötillstånd.

Ny studie: Klassningen av särskilda förorenande ämnen har liten betydelse för svensk vattenkvalitet - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Lag, rätt och brott - Temasida Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida
Ice bergs at Greenland and the West Antarctic

Överskridna klimatmål ökar risken för okontrollerade klimateffekter

Att tillfälligt överskrida klimatmålen på 1,5-2 grader ökar kraftigt risken för att flera av jordens hållbarhetsnivåer tippar över den gräns där effekter går att förutse. Tipprisken ökar även om den globala temperaturen på längre sikt stabiliseras inom Parisavtalets mål, visar en ny riskanalys av forskare vid Stockholms universitet publicerad i Nature Climate Change.

Överskridna klimatmål ökar risken för okontrollerade klimateffekter - Läs hela artikeln
Atmosfär och väder - Temasida Geologi, geografi och landskap - Temasida Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Fem förslag på hur den biologiska mångfalden kan återställas

Nu har Kunming-Montreal-avtalet skrivits under av 195 länder samt EU, efter Cop15. 30 % av jordens yta ska vara skyddad till 2030 och förstörda habitat ska återställas. Henrik Svedäng, docent i marin ekologi vid Östersjöcentrum skriver en artikel i the Conversation med fem forskningsbaserade förslag på hur man kan återställa och stärka jordens biologiska mångfald.

Fem förslag på hur den biologiska mångfalden kan återställas - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida
Child picking coffee berries

Barnarbete negativ bieffekt av arbete för biologisk mångfald

Arbetet för att bevara skogstäcket i sydvästra Etiopien är viktigt för den globala biologiska mångfalden, men det finns negativa bieffekter. Hållbarhetsarbetet görs i stor utsträckning genom småskaliga kaffeproducenter som ofta är beroende av barn som arbetskraft, något som får negativa effekter på barnens skolgång. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Stockholms universitet, publicerad i International Journal of Educational Development.

Barnarbete negativ bieffekt av arbete för biologisk mångfald - Läs hela artikeln
Barn och unga - Temasida Ekonomi och samhälle - Temasida Geologi, geografi och landskap - Temasida Jämställdhet och genus - Temasida Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

”Sillar kräva dessa regleringar” - debattartikel om fiskepolitiken

Medan biodiversitetskonferensen COP15 pågår, enar sig inte den svenska politiken varken om att skydda ål eller ekologiskt betydelsefulla sillbestånd. Fiskeindustrin är en statsunderstödd näringsverksamhet, som slukar sig själv tillsammans med de arter som den är beroende av, skriver Henrik Svedäng, docent i marin ekologi och Charles Berkow, omvärldsanalytiker vid Östersjöcentrum i en debattartikel. Fisket fortsätter på kollapsade sillbestånd och utrotningshotad ål.

”Sillar kräva dessa regleringar” - debattartikel om fiskepolitiken - Läs hela artikeln
Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Östersjöcentrum ser med oro på pausade omprövningar av vattenkraften

Östersjöcentrum skriver i ett yttrande om paus i prövningar av vattenkraften att det är helt nödvändigt att snarast ompröva och miljöanpassa svenska vattenkraftverk, för att Sverige ska kunna fortsätta arbetet med att nå miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag samt uppnå god ekologisk status enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Östersjöcentrum motsätter sig förslaget att pausa omprövningar av vattenkraften i enlighet med den nationella planen för prövning.

Östersjöcentrum ser med oro på pausade omprövningar av vattenkraften - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida Klimat och miljö - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Fiskforskare: ”Ålen tycks vara på väg att falla offer för ett kulturkrig”

Sverige går emot EU-kommissionens förslag om ytterligare begränsningar av fisket på den utrotningshotade ålen, med hänvisning till att det svenska ålfisket är ett kulturarv. ”Den utrotningshotade ålen reduceras till rekvisita i en sentimental tablå över ett snart förgånget ålfiske”, konstaterar fiskforskare Henrik Svedäng vid Östersjöcentrum.

Fiskforskare: ”Ålen tycks vara på väg att falla offer för ett kulturkrig” - Läs hela artikeln
Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida Klimat och miljö - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Vinternumret av Havsutsikt ute nu!

I det senaste numret av Havsutsikt skriver Östersjöcentrums policychef Gun Rudquist en krönika om hur vi arbetar med att förmedla relevant vetenskaplig kunskap till beslutsfattare. Våra forskare Joakim Hansen, Sofia Wikström och Linda Kumblad skriver också om en historisk forskningsexpedition i skärgårdsvikar. Och du kan läsa om torskens supergener, mikrobernas dolda värld och mycket mer!

Vinternumret av Havsutsikt ute nu! - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida DNA-forskning - Temasida
Tredimensionell modell av enzymet lacasse

Växter kan anpassa lignin med hjälp av "kemiskt kodande" enzymer för att möta klimatförändringar

En ny studie visar hur växter kemiskt kan "koda" i sitt lignin för att växa sig höga och klara av klimatförändringar. Resultaten kan användas både inom jord- och skogsbruket för att välja ut växter med egenskaper som kan motstå klimatförändringar.

Växter kan anpassa lignin med hjälp av "kemiskt kodande" enzymer för att möta klimatförändringar - Läs hela artikeln
Kemi - Temasida Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida

Lyckad satsning på nätverk

Satsningen Baltic Sea Fellows, ett nätverk av unga Östersjöforskare från flera discipliner, gjordes för att stärka miljöforskningen kring Östersjöfrågor vid Stockholms universitet. Resultaten från årets utdelningar av anslag från Vetenskapsrådet och Formas visar att det går bra. Över 25 miljoner har detta lilla gäng dragit in i år.

Lyckad satsning på nätverk - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida Geologi, geografi och landskap - Temasida
Future Island sett ovanifrån

Konsten möter forskning vid Future Island

Konstprojektet Future Island håller på att byggas vid campusområdet Albano och är tänkt att gestalta klimatförändringar. Arbetet beräknas vara klart 2023. Lotta Mossum, curator vid Statens konstråd och Sara Cousins, professor i naturgeografi vid Institutionen för naturgeografi, är två personer som haft nyckelroller i projektet.

Konsten möter forskning vid Future Island - Läs hela artikeln
Atmosfär och väder - Temasida Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Nytt faktablad beskriver effekten av aluminiumbehandling

Aluminiumbehandling är sedan decennier en etablerad åtgärd för att minska övergödningen i insjöar, men har först nyligen använts i Östersjön, inom projektet Levande kust. Genom modellering har forskare vid Östersjöcentrum nu utvärderat effekten av behandlingen på bland annat närings- och syrehalter.

Nytt faktablad beskriver effekten av aluminiumbehandling - Läs hela artikeln
Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida Klimat och miljö - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Östersjöcentrums kommentar på regeringens höstbudget 2022

Havsmiljöfrågorna är inte i fokus i höstbudgeten, men inga stora nedskärningar görs heller. Dock drabbas havsarbetet av nedskuren miljöövervakning, skriver Östersjöcentrums policychef och omvärldsanalytiker i en kommentar.

Östersjöcentrums kommentar på regeringens höstbudget 2022 - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Ny forskning om vassens ekosystem

Fallstudien om vass inom forskningsprojektet Levande vikar undersöker vassens komplicerade roll i Östersjöns grunda vikar. Vassen växer i större utsträckning i övergödda vikar, men å andra sidan tar vassen upp mycket näring. I projektet tar forskarna bland annat reda på hur stor näringsfilterfunktion vassen har.

Ny forskning om vassens ekosystem - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida Klimat och miljö - Temasida
Fiskstim i havet

Marina naturreservat kan ha avgörande betydelse i klimatarbetet

Att skydda områden till havs kan avsevärt begränsa utsläppen av växthusgaser och bidra till nödvändig klimatanpassning, enligt en ny stor analys som publiceras i tidskriften One Earth. Marina naturreservat kan förbättra upptaget av koldioxid, främja kustskyddet, den biologiska mångfalden, reproduktionsförmågan hos marina organismer och öka fiskares fångst och inkomster.

Marina naturreservat kan ha avgörande betydelse i klimatarbetet - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Analys: Stort risktagande med strömmingen och Östersjön

Årets beslut om kommande års fiske innebär ett stort risktagande med Östersjöns strömming, och miljö i övrigt. Det är ytterligare ett misslyckande för den nuvarande förvaltningsmodellen, skriver Östersjöcentrums omvärldsanalytiker Charles Berkow i en analys.

Analys: Stort risktagande med strömmingen och Östersjön - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida Klimat och miljö - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Många nya deltagare i den andra algforskarsommaren

Säsong två av projektet Algforskarsommar har genomförts och till forskarnas glädje har intresset för att bli medborgarforskare i projektet ökat. Tack vare deltagarna får vi ny kunskap om havet. Bland årets deltagarobservationer märks bland annat den eleganta tångräkans spridning norrut i Östersjön.

Många nya deltagare i den andra algforskarsommaren - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida Klimat och miljö - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Dags för ekosystembaserad fiskeförvaltning

– Bestånden borde verkligen få möjlighet att återhämta sig, det vill säga minimalt fiske tills man har en naturlig ålders- och storleksfördelning och återfått de biomassor som man hade tidigare, säger Henrik Svedäng forskare vid Östersjöcentrum till Dagens Nyheter.

Dags för ekosystembaserad fiskeförvaltning - Läs hela artikeln
Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida Klimat och miljö - Temasida
Claudia Mohr

Ny forskning ska belysa skogarnas roll i klimatförändringar

Växter är kända för att inte bara ta bort koldioxid från atmosfären utan även släppa ut tusentals föreningar, kända som flyktiga organiska föreningar (VOC), vars roll i klimatförändringarna till stor del har "förbisetts". Nu ska forskare från Stockholms universitet starta ett nytt forskningsprojekt om VOC-utsläppens roll i klimatförändringen.

Ny forskning ska belysa skogarnas roll i klimatförändringar - Läs hela artikeln
Atmosfär och väder - Temasida Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Havsforskare möter gymnasister under ForskarFredag

Under årets ForskarFredag den 30 september kunde gymnasieklasser stämma träff med olika Östersjöforskare på Skansens Baltic Sea Science Center. Där fick de höra om allt från Östersjöns historia, kemikalier, plankton och fiske. Förutom fakta fick de med sig olika sätt forskare arbetar på, och vilka utmaningar de kämpar med.

Havsforskare möter gymnasister under ForskarFredag - Läs hela artikeln
Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida Klimat och miljö - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Baltic Breakfast: Havsbaserad vindkraft – påverkan på fågellivet

Havsbaserad vindkraft kan påverka fågellivet på flera olika sätt, men genom att placera kraftverken på rätt ställen och anpassa driften kan de negativa effekterna minimeras. Det konstaterar forskarna Martin Green och Jonas Hentati Sundberg, som deltog i senaste Baltic Breakfast.

Baltic Breakfast: Havsbaserad vindkraft – påverkan på fågellivet - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Rentjur på asfalterad väg

Människors aktiviteter hotar större delen av renbeteslandet

Renskötsel har betraktats som ett sätt att mildra klimatförändringarnas effekter på växtlivet genom att de betande djuren fortsätter att hålla landskapet öppet. En ny studie visar dock att nästan all renbetesmark är utsatt för en ökande belastning och hotas av människors ökande aktivitet i norr.

Människors aktiviteter hotar större delen av renbeteslandet - Läs hela artikeln
Geologi, geografi och landskap - Temasida Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Höns runt en kruka med foder Foto: Arisa Chattasa via Unsplash

Ändrad foderproduktion kan förse en miljard människor med mat

Samtidigt som miljontals människor runt om i världen står inför hotet om svält och undernäring, binder produktionen av foder till boskap och fiskodlingar upp naturresurser som annars skulle kunna användas för att producera mat åt människor. Ny forskning vid Stockholms universitet, publicerad i Nature Food, visar hur små förändringar i utfodringen av boskap och odlad fisk skulle kunna upprätthålla den djurproduktion vi har i dag, samtidigt som mer mat blir tillgänglig för människor.

Ändrad foderproduktion kan förse en miljard människor med mat - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida Hälsa och livsvillkor - Temasida
En växtrörscell förstärkt med lignin

Växter kan motstå klimatförändringar och återhämta genom att justera ligninets "kemiska kod"

En ny studie visar att vi kan skapa växter som bättre kan återhämta sig från torka utan att påverka växtstorlek eller fröavkastning. Detta genom att genetiskt modifiera ligninet. Resultaten skulle kunna användas inom både jord- och skogsbruk för att hantera framtida klimatutmaningar.

Växter kan motstå klimatförändringar och återhämta genom att justera ligninets "kemiska kod" - Läs hela artikeln
Kemi - Temasida Hållbar kemi - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Nytt forskningsprojekt samlar in lokal kunskap om havet

I det nya forskningsprojektet "Pilot Stockholms skärgård – Regional ekosystembaserad havsförvaltning" arbetar skärgårdskommuner och forskare tillsammans med engagerade och involverade aktörer från ideella organisationer, fiskeförvaltning och fiskare. Projektet samordnas av Länsstyrelsen i Stockholms län.

Nytt forskningsprojekt samlar in lokal kunskap om havet - Läs hela artikeln
Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Nu kan du se seminarierna från Östersjödagarna i Almedalen

Varje år genomförs Östersjödagarna under Almedalsveckan Stockholms universitets Östersjöcentrum är en av organisatörerna. Nu kan du se filmer från årets upplaga av Östersjödagarna, som ägde 6-7 juli.

Nu kan du se seminarierna från Östersjödagarna i Almedalen - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida
Dunk med ogräsmedel.

Forskare: Företag mörkar negativa effekter av ogräsmedel

En tidigare godkänd variant av ogräsmedlet glyfosat orsakar negativa effekter på hjärnutvecklingen hos råttor, enligt USA:s miljömyndighet EPA. Forskare vid Stockholms universitet kritiserar nu att denna kunskap inte kommit till EU-myndigheternas kännedom för utvärderingen av aktuella varianter.

Forskare: Företag mörkar negativa effekter av ogräsmedel - Läs hela artikeln
Kemi - Temasida Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida

Flera avgörande tippningspunkter i jordens klimat kan överskridas över 1,5°C

Ett flertal avgörande tippningspunkter i jordens klimat kan överskridas om den globala medeltemperaturen ökar med mer än 1,5°C. Det visar en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science. Den nya analysen visar att Parisavtalets mål att begränsa uppvärmningen till under 2°C inte räcker för att undvika farliga klimatförändringar.

Flera avgörande tippningspunkter i jordens klimat kan överskridas över 1,5°C - Läs hela artikeln
Atmosfär och väder - Temasida Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Kan man ta reda på vad partierna vill göra för Östersjön?

Det är svårt att få reda på vad politikerna vill göra när det gäller Östersjön, skriver Östersjöcentrums omvärldsanalytiker Gun Rudquist och Ellen Bruno. Efter att ha gått igenom vallöften och hemsidor hittar de ändå några vallöften som rör fiske, övergödning, kemikalier och fysisk exploatering av havet.

Kan man ta reda på vad partierna vill göra för Östersjön? - Läs hela artikeln
Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Strömmingskrisen leder till regeringsuppdrag – och tv-dokumentär

För att säkra surströmmingsproducenternas överlevnad har regeringen nu gett Jordbruksverket ett uppdrag att ta fram en färdplan för råvaruförsörjningen. Samtidigt uppmärksammas bristen på matfisk i svenska vatten i SVT-dokumentären Tomt hav, som särskilt lyfter den stora osäkerheten som finns i beräkningarna av dagens fiskekvoter. "Situationen är tragisk men att den lyfts är viktigt", säger Charles Berkow, omvärldsanalytiker vid Östersjöcentrum.

Strömmingskrisen leder till regeringsuppdrag – och tv-dokumentär - Läs hela artikeln
Sjöar och hav - Temasida Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Östersjöcentrum presenterar tio viktiga åtgärder för Östersjöns miljö

Östersjön är ett älskat och nyttjat hav, men för att Östersjöns ekosystem ska klara av klimatförändringarna och för att vi ska kunna använda havet fullt ut måste vi ta hand om det. Inför valet 2022 presenterar Östersjöcentrum tio viktiga åtgärder som bör genomföras under kommande mandatperiod.

Östersjöcentrum presenterar tio viktiga åtgärder för Östersjöns miljö - Läs hela artikeln
Hållbar kemi - Temasida Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Nu kan du läsa vår jubileumsbok om Askölaboratoriet

Jubileumsboken "Askölaboratoriet – 60 år av Östersjöforskning" togs fram i samband med Askölaboratoriets 60-årsjubileum. Boken är fylld med historia, minnen, anekdoter, vackra bilder och spännande fakta om hur forskningen går till. I boken kan du läsa både om pionjärer och blickar mot framtiden.

Nu kan du läsa vår jubileumsbok om Askölaboratoriet - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida Klimat och miljö - Temasida
Forskningsfartyget Electra
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Storexpedition med R/V Electra för att kartlägga metan i Östersjön

Stockholms universitets forskningsfartyg RV Electra ger sig idag iväg över Östersjön för en stor tvärvetenskaplig expedition utanför finska kusten. Genom omfattande provtagningar i sediment, vatten och luft ska forskarna vid det nya kust- och klimatcentrumet CoastClim kartlägga hur stora mängder metan från havsbotten som når atmosfären och påverkar klimatet.

Storexpedition med R/V Electra för att kartlägga metan i Östersjön - Läs hela artikeln
Atmosfär och väder - Temasida Geologi, geografi och landskap - Temasida Kemi - Temasida Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Snabbväxande popplar i Skåne

Snabbväxande poppel kan frigöra mark för livsmedelsproduktion

Svenska forskare har utvecklat en ny modell för produktion av textil och biobränsle från snabbväxande poppel. Genom att tillämpa hållbara katalysmetoder på poppel som odlas i nordiskt klimat kan efterfrågan på bomull minska. Därmed blir det möjligt att omvandla stora arealer av jordbruksmark från att producera bomull till att odla livsmedel.

Snabbväxande poppel kan frigöra mark för livsmedelsproduktion - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida Geologi, geografi och landskap - Temasida Hållbar kemi - Temasida
Mammutbete som sticker upp ur marken

Nästan hundra gener har gått förlorade under den ullhåriga mammutens evolution

En ny studie visar att 87 gener har påverkats av deletioner och korta insertioner under mammutens evolution. Forskarna noterar att deras fynd har konsekvenser för försöken att återuppliva utdöda arter. Studien är publicerad i tidskriften iScience av forskare vid Centrum för paleogenetik i Stockholm, ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet.

Nästan hundra gener har gått förlorade under den ullhåriga mammutens evolution - Läs hela artikeln
DNA-forskning - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Forskare i Almedalen: Regeringen borde utöva ledarskap när det gäller klimatkrisen

Minskad övergödning är centralt för att öka kolinlagringen i Östersjön, och de svenska riksdagspartier är överens om att hav och klimat hör ihop. Det framkom vid ett seminarium som Östersjöcentrum ordnade i Almedalen. Forskaren Mikael Karlsson menade att regeringen borde ta sitt ledaransvar i klimatfrågan och, liksom under coronapandemin, uppmana medborgarna att ”hålla i och hålla ut”.

Forskare i Almedalen: Regeringen borde utöva ledarskap när det gäller klimatkrisen - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Besked i Almedalen: HaV upphör med ålutsättningar

Havs- och vattenmyndigheten upphör med import och utsättningar av glasål i svenska vatten. Det meddelade avdelningschef Mats Svensson under ett seminarium som Östersjöcentrum ordnade i Almedalen. ”Mycket glädjande”, säger fiskforskare Henrik Svedäng.

Besked i Almedalen: HaV upphör med ålutsättningar - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Peter Heintzman

Vad händer med biologisk mångfald när klimatet snabbt blir varmare?

När jordens temperatur stiger kommer livsmiljöerna för vilda djur att förändras. För att försöka förutspå vad som kommer att hända vid en framtida uppvärmning ska Wallenberg Academy Fellow Peter Heintzman kartlägga hur förhistoriska klimatförändringar har påverkat livet på jorden.

Vad händer med biologisk mångfald när klimatet snabbt blir varmare? - Läs hela artikeln
DNA-forskning - Temasida Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Varg. Foto: Love Dalén

Varg blev hund både i öst och väst

Dagens hundar härstammar från två olika vargpopulationer som tämjdes i östra eller centrala Asien. Det har forskare kommit fram till efter att ha analyserat dna från förhistoriska vargar på norra halvklotet. Hundar med afrikanskt och europeiskt ursprung har dessutom ett visst arv från förhistoriska vargar i Mellanöstern i sitt dna. Studien publicerades nyligen i Nature.

Varg blev hund både i öst och väst - Läs hela artikeln
DNA-forskning - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Forskare vid Baltic Breakfast: Förvaltningen av fisket i Östersjön är en katastrof

Fortsatt arbete med att minska läckagen av näring från land, stopp för det industriella fisket nära kusten och kraftfull implementering av EU:s nya kemikaliestrategi. Det är några av de åtgärder som Östersjöforskarna vid Stockholms universitet, som deltog i senaste Baltic Breakfast, lyfter fram som särskilt viktiga inför det kommande riksdagsvalet.

Forskare vid Baltic Breakfast: Förvaltningen av fisket i Östersjön är en katastrof - Läs hela artikeln
Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida Klimat och miljö - Temasida Hållbar kemi - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Vetenskapsradion sände direkt från Askölaboratoriet efter blåstångens kärleksnatt

Tant tång, professor emeritus Lena Kautsky, talar i Vetenskapsradion om den glädje som blåstången får henne att känna. I programmet förklarar hon varför Östersjöns blåstång förökar sig i fullmåne. Och hur allmänheten kan hjälpa till att undersöka när tången mognar.

Vetenskapsradion sände direkt från Askölaboratoriet efter blåstångens kärleksnatt - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida Klimat och miljö - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

"Det är en drastisk förändring i ekosystemet"

Johan Eklöf, docent vid Institutionen för ekologi miljö och botanik är en av de forskare från Stockholms universitet som medverkar i Vetenskapsradions program om hur spiggen tar över i Östersjön. Medverkar i programmet gör också bland andra Agnes Olin, som är postdoc i Johan Eklöfs forskargrupp.

"Det är en drastisk förändring i ekosystemet" - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida Klimat och miljö - Temasida
Storspigg. Foto: Joakim Hansen/Azote
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Minskat strömmingsfiske kan dämpa spiggvågen längs kusten

Storspiggen har tagit över stora delar av den svenska ostkusten. En av huvudorsakerna är bristen på rovfisk och stor strömming. Att restaurera lekområden för rovfisk och minska strömmingsfisket i utsjön skulle kunna vända trenden, tror forskarna bakom en ny kunskapssammanställning.

Minskat strömmingsfiske kan dämpa spiggvågen längs kusten - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Forskare varnar för risker med regeringens beslut om utflyttad trålgräns

Trålgränsen ska flyttas ut på prov i två områden längs ostkusten. Forskare varnar för att försöket kan leda till ökat trålfiske på andra ställen. De tycker också att gränsen bör flyttas längre ut än tolv sjömil på vissa ställen. Enligt HaV skulle det dock försvåra förhandlingarna med andra länder.

Forskare varnar för risker med regeringens beslut om utflyttad trålgräns - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Intensiv sommar för Levande vikar

Nu är arbetet i full gång inom projekt Levande vikar. Efter två års kartläggningar har åtta vikar längs Svealands kust slutligen valts ut. I samtliga vikar pågår nu intensivt arbete med undersökningar och provtagning. Samtidigt genomförs särskilda fallstudier inom olika områden där forskarna behöver mer kunskap.

Intensiv sommar för Levande vikar - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida Klimat och miljö - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Ny rapport om effekter av havsbaserad vindkraft på marint liv

Professor emeritus Lena Kautsky från Stockholms universitet är en av medförfattarna till den nya rapporten "Effekter av havsbaserad vindkraft på marint liv". Rapporten drar bland annat slutatserna att åtgärder behövs för att minska dödlighet kopplad till att fåglar kolliderar med kraft­verken och att vindkraftverken kan bilda artificiella rev.

Ny rapport om effekter av havsbaserad vindkraft på marint liv - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Östersjöcentrums forskare kritisk till ICES nya fiskekvoter

Internationella havsforskningsrådet (ICES) rekommenderar fortsatt höga fångstkvoter för strömmingsfisket i Bottniska viken, samt ökade kvoter för sillen i centrala Östersjön och den hårt pressade västra torsken nästa år. Riskabelt och inte i linje med beståndens status, säger Östersjöcentrums fiskeforskare Henrik Svedäng.

Östersjöcentrums forskare kritisk till ICES nya fiskekvoter - Läs hela artikeln
Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida

Vad krävs för att människor och vilda djur ska samexistera?

De sista kvarvarande livsmiljöerna för vilda djur blir mindre och mer fragmenterade i takt med att människans markanvändning ökar. Det påverkar bland annat elefanter och lejon som behöver stora områden att ströva i. Anna Treydtes forskning fokuserar på hur människor och vilda djur kan samexistera.

Vad krävs för att människor och vilda djur ska samexistera? - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida

Så bedrivs ett hållbart jordbruk

Ängsmark och betesmark brukar ibland kallas för Nordens tropiska regnskogar eftersom de innehåller en så stor artrikedom. I de jordbruk där djuren får kraftfoder istället för att beta fritt ser forskarna en minskad biologisk mångfald. Regina Lindborg forskar om hur man kan bedriva ett jordbruk som bevarar den biologiska mångfalden.

Så bedrivs ett hållbart jordbruk - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida

”Det pågår en massutrotning av växter”

Det mesta vi tror oss veta om utrotning baseras på hur det ser ut för däggdjur och fåglar, men de representerar bara en bråkdel av vår biologiska mångfald. WWF:s senaste Living Planet Report från 2020 var den första där växter togs upp, Aelys Humphreys har skrivit ett av avsnitten. Hon forskar bland annat om vilka växter som har dött ut under de senaste århundradena.

”Det pågår en massutrotning av växter” - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Forskarnas varning: Dumpning av förorenat sediment kan sprida ut gifter i ekosystemet

Vid Östersjöcentrums senaste Baltic Breakfast, om dumpning av förorenade muddermassor, berättade forskarna Anna Sobek, professor i miljökemi och Peter Bruce, fil.dr. i miljövetenskap, om hur dumpningen hotar livet i havet. Idag rapporterar Dagens Nyheter, Sveriges radio och TT Nyhetsbyrån om forskningen.

Forskarnas varning: Dumpning av förorenat sediment kan sprida ut gifter i ekosystemet - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Strandpromenad under fullmåne i årets Algforskarsommar

I projektet algforskarsommar får allmänheten möjlighet att bidra med ny kunskap om hur algbältet fungerar, vad som händer under ytan i våra svenska kustvatten och jämförelser av hur det ser ut på olika platser i Sverige. I årets upplaga av Algforskarsommar finns en ny uppgift: att gå ut på blåstångspromenad under fullmåne!

Strandpromenad under fullmåne i årets Algforskarsommar - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Extremväder påverkar skärgårdens vatten

Fjolårets kraftiga regn i maj och rekordvärme i juni märktes tydligt i undersökningarna av miljötillståndet längs kusten. Vattentemperaturen i juli var hög ner till ovanligt stora djup, vilket bidrog till en kraftig skiktning av vattenmassan och låga syrehalter på många håll.

Extremväder påverkar skärgårdens vatten - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida Klimat och miljö - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Ny rapport: mindre strömming och mer spigg i skärgården

Vetenskapliga undersökningar i Stockholms skärgård bekräftar larmen från lokala kustfiskare: mängden strömmingsyngel har minskat drastiskt i skärgårdens södra delar jämfört med mätningar som gjordes för 20 år sedan. Samtidigt har mängden storspigg ökat kraftigt.

Ny rapport: mindre strömming och mer spigg i skärgården - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Östersjöcentrums arbete lyfts som gott exempel på kunskapsutbyte

Kunskapsutbyte mellan marina forskare och beslutsfattare bidrar till välgrundade politiska beslut och hållbar förvaltning av haven. Men vad krävs för att sådant kunskapsutbyte ska bli framgångsrikt? Den frågan har analyserats i en stor internationell studie där Östersjöcentrums arbete lyfts som ett gott exempel.

Östersjöcentrums arbete lyfts som gott exempel på kunskapsutbyte - Läs hela artikeln
Sjöar och hav - Temasida Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

"Räknefel ledde till överfiske" - Henrik Svedäng i Vetenskapsradion på djupet

Om sillen försvinner får större rovfiskar, sjöfågel och säl matbrist. Balansen i havet rubbas, om det berättar senaste avsnittet av Vetenskapsradion på djupet. Sillen är en hörnpelare i Östersjöns ekosystem, förklarar Östersjöcentrums Henrik Svedäng i en intervju i programmet.

"Räknefel ledde till överfiske" - Henrik Svedäng i Vetenskapsradion på djupet - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida Klimat och miljö - Temasida

Ny studie: Extrema variationer i metanutsläpp från kusterna

Kustekosystemens koldioxidupptag är ett hett ämne. Så kallat "blått kol" ses som en viktig naturbaserad lösning för att motverka klimatförändringar, och möjliggör handel med utsläppsrätter och kompensationssystem. Ny forskning om metanutsläpp från kustens ekosystem ger dock anledning att ifrågasätta vissa beräkningar – variationerna när det gäller dessa utsläpp är mycket större än vad som tidigare antagits. Det innebär att globala koldioxidbudgetar, där data från ett fåtal mätningar skalas upp, kan vara långt ifrån realistiska.

Ny studie: Extrema variationer i metanutsläpp från kusterna - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Forskare vid Östersjöcentrum: Subventioner är inte svaret på de höga gödselpriserna

Genom att använda stallgödsel mer effektivt inom lantbruket kan beroendet av importerad mineralgödsel minska, liksom övergödningen av Östersjön. Det skriver Östersjöcentrums forskare i en debattartikel på altinget.se.

Forskare vid Östersjöcentrum: Subventioner är inte svaret på de höga gödselpriserna - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Fiskehamn med båtar i olika storlekar. Cykel i förgrunden.

AI, satellitdata och expertis kombineras mot illegalt fiske

Nya effektivare övervakningsmetoder av jordens fiske kan hjälpa myndigheter och företag att identifiera och eliminera risken för arbetskraftsmissbruk och illegalt fiske. Det visar en forskningsstudie från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

AI, satellitdata och expertis kombineras mot illegalt fiske - Läs hela artikeln
Internationella relationer och migration - Temasida Klimat och miljö - Temasida Lag, rätt och brott - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Baltic Breakfast: Förorenade sediment utgör miljörisker – skärpt praxis behövs för dumpning

Många av de kemikalier som används i samhället hamnar förr eller senare i havsbottens sediment. Men sedimentet är ingen ”stängd låda” utan föroreningarna riskerar att spridas i havsmiljön och skada organismer och livsmiljöer, inte minst när muddrade sedimentmassor dumpas. Vid senaste Baltic Breakfast lyfte forskarna Anna Sobek och Peter Bruce behoven av större transparens när det gäller kemikalieanvändning och förändrad praxis för dispensärenden som rör sedimentdumpning.

Baltic Breakfast: Förorenade sediment utgör miljörisker – skärpt praxis behövs för dumpning - Läs hela artikeln
Hållbar kemi - Temasida Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Policy brief: Dumpning av förorenat sediment riskerar att skada miljön

Att dumpa förorenade muddermassor i havet riskerar att skada miljön och är förbjudet i lag, men dispenser är vanliga och grundas ofta på snäva underlag. De instanser som avgör dispensärenden måste ta större hänsyn till risken för skador på organismer och livsmiljöer, enligt forskarna bakom en ny policy brief.

Policy brief: Dumpning av förorenat sediment riskerar att skada miljön - Läs hela artikeln
Hållbar kemi - Temasida Klimat och miljö - Temasida Lag, rätt och brott - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Simmande torsk.
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Ny studie: Inget samband mellan torskens senaste kris och syrebrist

Krisen för Östersjötorsken förknippas ofta med syrebrist, syrefria bottnar och brist på bottendjur som torsken kan äta. Men nu visar en ny svensk-finsk studie att syreförhållandena har varit fullt tillräckliga för torsken i södra Östersjön under flera decennier – och att det funnits gott om bottendjur ovanför haloklinen.

Ny studie: Inget samband mellan torskens senaste kris och syrebrist - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Forskarna om nya BSAP: bra problembeskrivning men viktiga åtgärder saknas

Det är positivt att länderna runt Östersjön har gemensam bild av miljöproblemen i havet, och de mål som sätts upp i Helcoms nya handlingsplan är viktiga. Men det är oklart vad vissa av de beskrivna åtgärderna kommer att leda till konkret och åtgärder som adresserar problematiken med förändrade födovävar lyser med sin frånvaro. Det menar de forskare från Östersjöcentrum som vid senaste Baltic Breakfast diskuterade den uppdaterade Baltic Sea Action Plan.

Forskarna om nya BSAP: bra problembeskrivning men viktiga åtgärder saknas - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Från visionärt mål till nationella tak för näringstillförsel - faktablad beskriver grunderna i BSAP

Ett nytt faktablad från Östersjöcentrum beskriver hur den politiska visionen om ett friskt Östersjön opåverkat av övergödning kan uppnås genom de maximalt tillåtna tillförseln för varje avrinningsområde (MAI) och de nationella taken för tillförsel av näringsämnen (NIC).

Från visionärt mål till nationella tak för näringstillförsel - faktablad beskriver grunderna i BSAP - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida

Skarv – en outnyttjad resurs i miljöövervakning

Storskarv, av underarten mellanskarv, började öka kraftigt i antal under 90 talet i Sverige och finns idag utmed hela Sveriges kust och vid många sjöar. Eftersom den äter en hel del fisk och bor i illaluktande kolonier under häckningstiden är det en ganska impopulär fågel. Men skarven kan ge värdefull information om miljögiftssituationen enligt en ny studie som genomförts i ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Naturhistoriska riksmuseet (NRM) och Stockholms universitet.

Skarv – en outnyttjad resurs i miljöövervakning - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida

Klimat- och miljöministern ställer sig bakom forskarnas krav

I en namninsamling som koordinerats av Marlene Ågerstrand, forskare inom exotoxikologi och Baltic Sea Fellow, kräver över hundra forskare från hela Sverige att klimat- och miljöminister Annika Strandhäll verkar för att inrätta en internationell miljögiftspanel. Nu har ministern svarat att hon ska ta med sig frågan till FN:s miljöförsamlings möte.

Klimat- och miljöministern ställer sig bakom forskarnas krav - Läs hela artikeln
Hållbar kemi - Temasida Internationella relationer - Temasida Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida Lag, rätt och brott - Temasida
Forskarteam fångar fisk i Arktis 2020 under expeditionen MOSAiC.

Första fisken fångad i Centralarktis

Atlanttorsk och bläckfisk förekommer mycket längre norrut än man tidigare trott. Som första forskare i världen har Pauline Snoeijs Leijonmalm vid Stockholms universitet tillsammans med sitt forskarteam kartlagt fiskbeståndet i centrala Norra Ishavet. Upptäckten, som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances, visar att det finns ett fungerande men känsligt ekosystem runt Nordpolen.

Första fisken fångad i Centralarktis - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Nytt samverkansavtal om Baltic Sea Science Center på Skansen

Baltic Sea Science Center på Skansen har som mål att skapa ett pedagogiskt centrum i världsklass och att ge besökarna en inblick i Östersjöns liv under ytan. Med akvarier, utställningar och bokningsbara laboratorier är centret en arena som möjliggör möten med skolelever, lärare, journalister och andra grupper. Nu förnyas samverkansavtalet för perioden 2022-24.

Nytt samverkansavtal om Baltic Sea Science Center på Skansen - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida Skola, utbildning och lärande - Temasida Sjöar och hav - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Nytt nummer av tidskriften Havsutsikt

Läs nya numret av Havsutsikt och få koll på det senaste inom svensk havsforskning. I det senaste numret av tidskriften kan du bland annat läsa om farliga kemikalier, uppvärmningen av haven, behovet av marina nationalparker och om Östersjöns tumlare.

Nytt nummer av tidskriften Havsutsikt - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida Kultur och medier - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Se föreläsningar om Östersjöfiskets historiska utveckling

Under en heldag den 24 november 2021, arrangerad av Havsmiljöinstitutet och Stockholms universitets Östersjöcentrum, träffades några av Sveriges fiske- och strömmingsforskare för att diskutera ett historiskt perspektiv på fiske och fiskbestånd längs ostkusten. Nu kan du se filmer från de föreläsningar som gavs under seminariet!

Se föreläsningar om Östersjöfiskets historiska utveckling - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida Historia, arkeologi och kulturarv - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Stoppat fiske är det mest effektiva sättet att rädda ålen

I två debattartiklar konstaterar Östersjöcentrums föreståndare Tina Elfwing, docent Henrik Svedäng och professor och vetenskaplig ledare Christoph Humborg att Sverige bör följa det Internationella havsforskningsrådet, ICES, rekommendationer om ”noll fångst av ål i alla livsmiljöer”. Havet kan ge oss väldigt mycket, skriver de: Mat, upplevelser och samhörighet med naturen. Men då måste vi anpassa oss till hur mycket havet klarar av att ge.

Stoppat fiske är det mest effektiva sättet att rädda ålen - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Över 31 000 besök till Tångbloggen under 2021!

Tångbloggen startades 2012 och drivs av professor emeritus Lena Kautsky, vid Östersjöcentrum, tillsammans med Ellen Schagerström, forskare vid DEEP, Stockholms universitet och vid Göteborgs universitet.

Över 31 000 besök till Tångbloggen under 2021! - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Skola, utbildning och lärande - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Forskare: Se inte 1980-talet som en referensperiod för Östersjön

Bilderna av glada fiskare på 1980-talet som håller enorma torskar, nästan större än de själva, är ikoniska och kontrasteras ofta av bilder på små magra fiskar som fångas i dag. Men denna torskperiod var en speciell tid i Östersjöns historia och bör inte betraktas som ett normaltillstånd, säger forskare som sammanställt och analyserat stora mängder information från det senaste århundradet.

Forskare: Se inte 1980-talet som en referensperiod för Östersjön - Läs hela artikeln
Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida Klimat och miljö - Temasida Historia, arkeologi och kulturarv - Temasida
Undervattensbild med blåstång där ytan och land skymtar.
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Så är miljötillståndet i Stockholms skärgård – se webbinariet "Under ytan i Stockholms skärgård"

Vad påverkar miljön i Stockholms skärgård idag, hur är kunskapsläget inom forskningen och vilka åtgärder finns att tillgå för att förbättra havsmiljön?

Så är miljötillståndet i Stockholms skärgård – se webbinariet "Under ytan i Stockholms skärgård" - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Ostörda kustekosystem avgörande för att motverka klimatförändringar

Omedelbara åtgärder behövs för att bevara och restaurera Östersjöns kustmiljöer, skriver forskare från Östersjöcentrum och det strategiska partnerskap Baltic Bridge, mellan Stockholms universitet och Helsingfors universitet, i en ny policy brief.

Ostörda kustekosystem avgörande för att motverka klimatförändringar - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Stort intresse för Algforskarsommar – gav forskarna ny kunskap

Intresset var stort när projektet Algforskarsommar genomfördes för första gången i somras. Resultatet av medborgarforskningen tyder på att sommaren varit gynnsam för båtsnäckan och att den höstförökande blåstången fått större spridning de senaste decennierna.

Stort intresse för Algforskarsommar – gav forskarna ny kunskap - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Östersjöns algblomningar iscensätts i ny forskning

I ett nytt tvärvetenskapligt projekt ska forskare reda ut kopplingen mellan fysiska och biologiska processer kring utbredningen av algblomningar och ta fram verktyg som kan förutse hur de förändras i ett varmare klimat.

Östersjöns algblomningar iscensätts i ny forskning - Läs hela artikeln
Fysik - Temasida Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Småtärnor på klippa i Östersjön.
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Expertis kring biologisk mångfald samlas i ny antologi

Den pågående förlusten av arter och viktiga ekosystemtjänster är en akut framtidsfråga. I en ny antologi ger ett 50-tal framstående experter, från bland annat Stockholms universitet, sina perspektiv på framtiden för den biologiska mångfalden – både på land och i hav.

Expertis kring biologisk mångfald samlas i ny antologi - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Sjöar och hav - Temasida
Grafik IPCC AR6 2022

Forskning från Stockholms universitet bakom IPCC:s rapport

Det finns en starkare koppling mellan klimatförändringar och extremväder än man tidigare kunnat påvisa. Utvecklingen går också snabbare än väntat och vi riskerar att nå 1,5 graders uppvärmning redan i början av 2030-talet. Det visar första delen av FN:s klimatrapport från IPCC, som bygger på forskning från bland annat Stockholms universitet.

Forskning från Stockholms universitet bakom IPCC:s rapport - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Blå putsarfisk.

Putsarfisken byter kön – och intellektuella förmågor

Putsarfiskhonor har bättre självkontroll än putsarfiskhanar, medan hanarna är bättre på att lära sig saker. Eftersom putsarfiskar är hermafroditer och byter kön betyder det att fiskarnas kognitiva förmåga förändras utifrån vilket kön de har. Det visar forskning från Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Putsarfisken byter kön – och intellektuella förmågor - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida
Pauline Snoeijs Leijonmalm på Nordpolen under en tidigare expedition. Foto: Peter Sylvander

Outforskat område mål för expedition till Arktis

Det marina ekosystemet i det istäckta området mellan Grönland och Nordpolen är ett outforskat område. Men det är bråttom att ta reda på hur det fungerar. Den arktiska havsisen smälter i rasande fart och därmed kommer ekosystemet att förändras radikalt. I sommar beger sig en forskningsexpedition med isbrytaren Oden till en av världens mest otillgängliga platser. "Ingen har gjort de här mätningarna där förut, vi är först i detta jätteområde", säger expeditionens forskningsledare Pauline Snoeijs Leijonmalm.

Outforskat område mål för expedition till Arktis - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Bottentrålning hotar europeisk havsmiljö

Bottentrålsfiske har stora effekter på det marina livet och hotar havsbottens integritet. Även områden som inte trålas påverkas, eftersom det sediment som trålen virvlar upp kan färdas långt. Ny forskning om bottentrålningens effekter pekar på behovet av att etablera större trålfria områden i alla typer av livsmiljöer, för att skydda känsliga ekosystem och leva upp till principerna för ekosystembaserad förvaltning.

Bottentrålning hotar europeisk havsmiljö - Läs hela artikeln
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
African clawed frog

Miljögifter påverkar grodors barn och barnbarn

Det hormonstörande ämnet linuron drabbar inte bara de grodor som utsatts för det som yngel, utan även deras barn och barnbarn. Barnen får en minskad kroppsvikt och sänkt fertilitet. Barnbarnen däremot ökar i kroppsvikt och får en störd ämnesomsättning. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet och Stockholms universitet som nu publiceras i tidskriften Science of The Total Environment.

Miljögifter påverkar grodors barn och barnbarn - Läs hela artikeln
Växter, djur och natur - Temasida Klimat och miljö - Temasida Livsvetenskaper - Temasida
Visa fler

Kalender

Visa fler

Video

Geologi, geografi och landskap - Temasida Klimat och miljö - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
DNA-forskning - Temasida Växter, djur och natur - Temasida

Forskningsprojekt

Algforskarsommar

Algforskarsommar är ett medborgarforskningsprojekt som startade inför sommaren 2021 och ska pågå under flera påföljande år för att samla in rapporter och jämförelsematerial från utvalda platser längs hela den svenska Östersjökusten från norr till söder.

BIOrdinary

Biologisk mångfald i vardagslivet: Problem och möjligheter i klimatförändringens tid

Foto: Yehuda Peretz
Bastardsvärmares ekologi

I det här projektet studerar vi habitatpreferens, populationsdynamik, fenologi och värdväxtval hos sex arter bastardsvämare som förekommer inom ett begränsat område i södra Östergötland. Årliga inventeringar har skett sedan 2012 och omfattar för närvarande ett hundratal lokaler med bastardsvärmare.

Hästhållningens påverkan på övergödning

I detta projekt är målet att utveckla ny kunskap om hur hästtäta och nedtrampade hästhagar påverkar vattenmiljön, och att bidra med en vetenskaplig grund för åtgärder på hästgårdar för att minska näringsförlusterna från hästskötsel.

Horses grazing by the ocean.
Kan lagar skydda naturen?

Internationellt forskningsprojekt vars övergripande syfte är att skapa och etablera en tvärvetenskaplig forsknings miljö i ett nytt forskningsområde: Rättsekologi.

Lummig skog fotad ur lågt perspektiv med blick mot himlen
Landskapsindikatorer för biologisk mångfald

Naturvårdsverkets utlysning ”Indikatorer för biologisk mångfald på landskapsnivå” syftar till att öka kunskapen kring hur fragmentering påverkar biologisk mångfald, viktiga ekologiska strukturer, funktioner i landskapet, och hur detta kan mätas.

Landskapets markanvändning
Levande kust

Projekt Levande kust vill visa att det är möjligt att återfå en bra miljö i övergödda havsvikar. Projektets erfarenheter och resultat har sammanfattats i en bok som beskriver hur övergödda skärgårdsområden kan restaureras och vad det kostar.

Levande vikar - vetenskaplig utvärdering av åtgärder i flera Östersjöområden

Detta projekt undersöker och utvärderar metoder för att vända den negativa utvecklingen som sker i många grunda vikar i Östersjön till följd av övergödning, fysisk exploatering och ändrade näringsvävar. Målet är både att öka den vetenskapliga kunskapen om olika åtgärder och att göra kunskapen tillgänglig så att lokalt åtgärdsarbete kan vila på säkrare grund.

Östersjövik i ett förstoringsglas.
Naturlig selektion på blomningstid hos växter

Växters blomningstid varierar mellan individer inom en population och denna variation har ofta delvis en genetisk bas. Samtidigt påverkas blomningstiden hos en individ även starkt av miljön, t.ex. i form av temperatur, dagslängd och markfuktighet under våren.

Naturskydd och dispenser

Tvärvetenskapligt forskningsprojekt som har analyserat hur länsstyrelser och kommuner tillämpar reglerna om biotopskydd och artskydd vid prövning av dispenser.

Blomma
Practicing Food Sovereignty

Practicing Food Sovereignty focuses on indigenous communities and agricultural practices in four countries of the Eastern Himalaya region: Bhutan, Chittagong Hill Tracks of Bangladesh, Nepal, and Northeast India.

Ryder Glacier Expedition 2019

Ryder 2019 expedition med isbrytaren Oden riktar sig mot den outforskade marinriket Ryder Glacier, närmare bestämt Sherard Osborne Fjord och angränsande område i norra Nares sund och södra Lincoln Sea.

Ryder expedition group photo on icebreader Oden's deck. Photo: Lars Lehnert
Statssuveräniteten och dess gränser – en rättsgenetisk undersökning

Avhandlingsprojekt som syftar till att undersöka förhållandet mellan de två rättsprinciper (qui iure respektive sic utere), som brukar anses definiera 1. den territoriella statssuveräniteten och 2. de begränsningar i denna suveränitet, som uppställs av den internationella grannelagsrätten.

Forskning
Undersökning av hemortsbeteende hos lokalt lekande strömming längs Sveriges ostkust

Detta projekt undersöker populationsstrukturer hos grupper av lokalt lekande strömming längs den svenska ostkusten. Genom att kombinera genetiska metoder och kemiska analyser av fiskens hörselstenar ska studien utvärdera om hemortstrohet, där en invidid återvänder till sin födelseplats för att leka, är en populationsstrukturerande mekanism.

Vem äger naturen?

En fastighetsrättslig studie om förhållandet mellan äganderätten om skyddet för naturen.

Granskog
Visa fler

Forskargrupper

Ecography Lab

Ekografilabbet vid socialantropologiska institutionen förvaltar ett forskningsprojekt som i breda termer omfattar miljö- och multispeciesantropologi med målet att kombinera ekologi med etnografi i ekografiska metoder och analyser.

Läs mer om
Grupp AML Karlson

Grupp AML Karlson studerar födovävsekologi, systemekologi, ekotoxikologi och stress ekologi i framförallt Östersjön genom experiment, fältstudier och analys av långa tidsserier från miljöövervakningen. Vi använder oss framförallt av stabila isotoper som metod.

Hanna Kaliff
Läs mer om
Grupp Emami

Vi arbetar med infektionssjukdomsbiologi med fokus på värd-patogen-vektor-signalering kommunikation. Vi tillhandahåller en grundläggande/kvantitativ beskrivning av kommunikation inom infektionsbiologi/beteendeplasticitet och genetik mot design av nya vetenskapliga teknologier.

Noushin Emami
Läs mer om
Grupp Faye

Målet är att studera effekt hos tarmflorans fosfoantigener (IPP, HMBPP) på aptit. Möss slangmatades med dessa medan viktökning och olikheter genuttryck hos relevanta vävnader analyserades. En oväntad effekt på spottkörtlar hos hanarna har utvidgat studien att också omfatta immunsvaret.

Ingrid Faye
Läs mer om
Grupp Mannervik

Vi studerar hur gentranskription kontrollerar embryoutveckling med hjälp av de senaste genomteknologierna och avancerad Drosophila genetik.

Mattias Mannervik
Läs mer om
Grupp Pawlowski

Vår forskning är inriktad på aktinorhizala kvävefixerande rotknölsymbios. Forskningsomradet är relevant för förståelsen av rotknölsymbios i allmänhet såväl som för aktinorhizala växters roll i fytoremediering, skyddsbälten och erosionskontroll.

medicago
Läs mer om
Grupp Slotte

Grupp Slotte använder storskaliga genomiska data för att besvara klassiska evolutionära frågor, främst vad gäller växters reproduktionssystem och supergeners evolution.

supergene
Läs mer om
Grupp Theopold

Vi är intresserade av det medfödda immunförsvaret, dess aktivering, utveckling och interaktion med andra aspekter av fysiologi. För att studera medfödd immunitet använder vi bananflugan Drosophila melanogaster.

Ulrich Theopold
Läs mer om
Grupp Visa

Gruppens forskning syftar till att förstå de mekanismer genom vilka RNA- och RNA-nedbrytning bidrar till kromatinreglering, genuttryck och genomintegritet i eukaryota celler.

Neus Visa
Läs mer om
Visa fler