Stort intresse för Algforskarsommar – gav forskarna ny kunskap
Intresset var stort när projektet Algforskarsommar genomfördes för första gången i somras. Resultatet av medborgarforskningen tyder på att sommaren varit gynnsam för båtsnäckan och att den höstförökande blåstången fått större spridning de senaste decennierna.
Projektet Algforskarsommar lanserades i maj i år av forskarna Lena Kautsky och Ellen Schagerström, Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet. Målet var att engagera allmänheten i ett Citizen science-projekt (medborgarforskning på svenska), för att öka kunskapen om Östersjöns grunda klippbottnar.
– Det är jätteroligt att så många velat delta i Algforskarsommar och att projektet fått så stor uppmärksamhet bland annat i tidningar och radio, säger Lena Kautsky.
Deltagarna i projektet hade tre olika uppgifter att välja på; att undersöka de smådjur som lever i blåstången, att leta efter den ovanliga höstförökande blåstången eller att studera färg och form på grönslick. Forskarnas hypotes är att grönslick i mer näringsrikt vatten blir mörkare grön och får längre tofsar än den som finns i näringsfattigt vatten.
– Rapporterna från deltagarna visade att grönslick som växte närmare en utsläppskälla ofta hade mörkare färg. När vi analyserade fotografierna blev det också tydligt att den femgradiga skalan som vi använt för att klassificera grönslicken bör förenklas. Med en tregradig skala, bestående av kulörerna blekgrön/ljusgrön, grön och mörkgrön, får man en bättre bild av mängden näring på platser där grönslicken hittas, säger Lena Kautsky.
Många smådjur i tången
Två av uppgifterna i studien handlade om att undersöka den viktiga blåstången, som Lena Kautsky beskriver som ”Östersjöns skog”. Deltagarna fick upptäcka hur många små djur som kan finnas i en enskild tångruska och inkomna rapporter tyder på att sommaren varit gynnsam för båtsnäckor och deras förökning.
– I de flesta rapporter är båtsnäckan den vanligaste arten, ofta med hela 40 stycken per tångruska, tillsammans med dammsnäckan, säger Ellen Schagerström.
– Larvstadier till nattsländor förekommer också, men i mindre antal per tångruska än vanligt. Det som också återkommer i många rapporter är den stora mängden spigg som observeras samtidigt som blåstången studerades.
Även tånggråsuggor och tångmärlor rapporterades in, men under sommaren var dessa arter mindre vanliga.
– En möjlig förklaring kan vara att spiggen fångar och äter mycket smådjur i tångskogen. På hösten flyttar spiggen ut i mer öppet vatten och de tångmärlor och tånggråsuggor som föds då har bättre chans att överleva och växa till sig, funderar Lena Kautsky.
Ovanlig tång har blivit vanligare
Den tredje uppgiften bestod i att leta efter den blåstång som förökar sig på hösten, i stället för som annars runt midsommar. Tidigare studier har visat att denna typ av blåstång förekommit mellan Stockholms södra skärgård och ner till Blekingekusten. Runt Öland och Gotland fanns däremot för 20 år sedan bara sommarförökande plantor. Rapporter och foton som skickats in till Algforskarsommar visar dock att den höstförökande blåstången nu spritt sig till flera platser runt Öland, både på öns utsida och på Kalmarsidan.
Att den höstförökande tången har spridit sig kan bero på att vattnet är mer näringsrikt än tidigare. En näringsrik miljö leder nämligen till mycket påväxt av fintrådiga alger på sommaren, vilket försvårar etableringen av den sommarförökande tången och därmed gynnar den höstförökande.
– Vi har också fått in rapporter om höstförökande blåstång från naturreservatet i Stendörren och från en liten ö utanför Ornö, vilket är den nordligaste lokal vi känner till hittills. Inför hösten 2022 kommer vi att gå ut med en efterlysning om vem som kan hitta höstförökande blåstång ännu längre norrut, säger Ellen Schagerström.
Fortsatta studier nästa år
Algforskarsommarn 2021 är nu avslutat, men planen är att projektet ska fortsätta nästa år, berättar forskarna, som i framtiden hoppas att engagera ännu fler privatpersoner och även skolklasser.
– Det skulle vara väldigt värdefullt att få in rapporter från samma plats under flera år i rad, säger Lena Kautsky.
– Men det står också klart att det kommer att ta flera år att utveckla ett riktigt bra system för rapportering. Om det ska göras genom en ny app eller till exempel genom system som redan finns, till exempel Artportalen, måste vi undersöka närmare.
Lena Kautsky och Ellen Schagerström vill rikta ett varmt tack till alla de personer som deltog i projektet under detta första år.
– Era rapporter har varit mycket värdefulla, tack! Och vi hörs nästa år!
Text: Lisa Bergqvist
Läs mer i rapporten på Tångbloggen:
Medborgarforskningsprojektet Algforskarsommar 2021 – en sammanfattning
Läs mer om projektet på projektsidan:
Senast uppdaterad: 19 november 2021
Sidansvarig: Östersjöcentrum