Den 21-22 oktober 2024 träffas ministrarna i Europeiska rådet för att, på grundval av förslag från kommissionen, besluta om nästa års fiskemöjligheter i Östersjön. Beslutsprocessen föregås av vetenskapliga utlåtanden från Internationella havsforskningsrådet (ICES). I motsats till vad många tror är dock dessa råd svar på en rad frågor som kommissionen ställt, inte rekommendationer från forskare till politiker.

I detta policy memo beskrivs varför det inte räcker för politikerna att titta på den prognostiserade avkastningen när de fattar beslut om fiskemöjligheter för Östersjön. Policy memot är skrivet på engelska.

Läs eller ladda ner pdf:

Decision-makers need to read the ’fine print’ in ICES advice (734 Kb)

Läs på webben:

Decision-makers need to read the ’fine print’ in ICES advice

Östersjön är ett unikt ekosystem, i akut behov av bättre skydd och omsorg. Forskare och experter vid Stockholms universitet har sammanställt 21 viktiga åtgärder för att förbättra Östersjöns miljö.

Läs eller ladda ner publikationen som pdf:

Viktiga åtgärder för Östersjön (13399 Kb)

Läs på webben:

Viktiga åtgärder för Östersjön

Skärpningen av kraven på rening av avloppsvatten som finns i det nya EU-direktivet (UWWTD) kommer sannolikt inte att ha någon avgörande effekt på näringstillförseln till Östersjön. Detta eftersom de flesta avloppsreningsverken i Östersjöns avrinningsområde under de senaste årtiondena har förbättrats i enlighet med dessa krav. Åtgärderna för bräddning av dagvatten och avrinning från tätorter kan dock vara av betydelse. Ytterligare minskningar av näringstillförseln från avloppsvatten kan uppnås genom åtgärder utöver direktivet, till exempel. bestämmelser om enskilda avlopp och obligatorisk tertiär rening av både kväve och fosfor i hela avrinningsområdet.

Faktabladet är skrivet på engelska.

Läs hela faktabladet på webben här

Läs eller ladda ner som layoutad pdf:

Effects of the new UWWTD on nutrient inputs to the Baltic Sea

Tidigare version

En tidigare version av detta faktablad, publicerat i juni 2023, utgick från kommissionens förslag till nytt direktiv.

Läs faktabladet från juni 2023 här

Läs eller ladda ner som layoutad pdf:

Effects of the proposed UWWTD on nutrient inputs to the Baltic Sea (5509 Kb)

Läs eller ladda ner referensversionen:

Potential effects of the proposed UWWTD on nutrient inputs to the Baltic Sea (refs) (785 Kb)

Fiskefria områden kan vara ett effektivt verktyg för att skydda både fisk- och kräftdjursbestånd och marina ekosystem. Men det är viktigt att områdena utformas på rätt sätt och är tillräckligt stora. Lektidsfredade områden kan vara enklare att driva igenom, men ger inte lika goda effekter.

Denna policy brief är en samproduktion mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Stockholms universitet.

Läs eller ladda ner hela policy briefen som pdf: 

Inför fler fiskefria områden för att skydda bestånd och ekosystem

Läs på webben:

Inför fler fiskefria områden för att skydda bestånd och ekosystem

Textversion med referenser:

Inför fler fiskefria områden för att skydda bestånd och ekosystem

Restaurering och anläggning av våtmarker diskuteras som ett sätt att lösa flera samhälleliga kriser. Det kan mildra klimatförändringarna genom att motverka läckage av växthusgaser men också minska övergödning, förhindra översvämning och torka samt gynna biologisk mångfald. Samtidigt kan en enskild våtmark inte uppfylla alla miljökrav utan det krävs en mångfald av våtmarkstyper där rätt våtmark placeras på rätt plats.

Ladda ner en layoutad version med bilder och illustrationer:
Policy brief: Multifunktionella våtmarker – realitet eller utopi? (3662 Kb)

Läs hela policy briefen på webben:
Multifunktionella våtmarker – realitet eller utopi?

Hästhållning kan leda till betydande läckage av kväve och fosfor och därmed orsaka övergödning. Dessa utsläpp bör inkluderas bättre i nationella beräkningar och arbetet mot övergödning, så att åtgärder kan sättas in för att minska näringsläckaget.

Ladda ner en layoutad version med bilder och illustrationer:

Inkludera näringsläckaget från hästgårdar i övergödningsarbetet

Läs hela policy briefen på webben:

Inkludera näringsläckaget från hästgårdar i övergödningsarbetet

Havsförsurningen väntas de kommande decennierna bli påtaglig även i Östersjön. För det redan hårt pressade ekosystemet innebär det ytterligare en belastning. Den samlade effekten av försurningen och annan miljöpåverkan kan stressa arter och minska den biologiska mångfalden. För att skydda den unika miljön och den framtida matproduktionen krävs både kraftigt minskade koldioxidutsläpp och åtgärder mot övergödning, överfiske och utsläpp av farliga ämnen.

Denna policy brief är en uppdatering av vår publikation från 2020.

Läs eller ladda ner layoutad version med bilder och illustrationer:

Havsförsurning ytterligare ett hot mot Östersjöns ekosystem

Läs en textversion med referenser:

Havsförsurning ytterligare ett hot mot Östersjöns ekosystem (ref)

Läs hela policy briefen på webben

In English

Denna policy brief finns också på engelska. 

Ocean acidification poses another threat to the Baltic Sea ecosystem layout pdf)

Policy brief: Ocean acidification poses another threat to the Baltic Sea ecosystem (web text version)

En stor del av de mänskligt orsakade utsläppen av koldioxid har tagits upp av haven. Men många av de svenska kusterna är idag påverkade av övergödning, vilket gör dem till en källa till växthusgaser, främst i form av metan. Att minska övergödningen är avgörande för att begränsa metanutsläppen och därmed motverka klimatförändringarna.

Läs eller ladda ner som layoutad pdf:

Minskad övergödning avgörande för att hindra kustnära metanutsläpp

Läs en textversion med referenser:

Minskad övergödning avgörande för att hindra kustnära metanutsläpp (referensversion)

Läs hela policy briefen på webben

English version

Reducing eutrophication crucial to prevent coastal methane emissions (web version)

Aluminiumbehandling av sedimenten ger en snabb och kraftig minskning av fosforhalterna och en bättre vattenkvalitet även i en bräckt miljö, visar mätningar som gjorts efter behandlingen i Björnöfjärden. Men modellering visar att så länge halterna i det omgivande havet förblir höga motverkas minskningen av en ökad nettoimport av fosfor till viken. Ju större vattenutbytet är, och ju högre näringstillförseln är från land, desto snabbare avtar effekten av aluminiumbehandlingen, men även sedimentationen i viken har stor betydelse.

Läs hela publikationen här

Läs faktabladet som layoutad utskriftsbar pdf:

Effekter på fosfor av aluminiumbehandlingen i Björnöfjärden (2103 Kb)

För att skydda Östersjöns unika miljö, och för att vi ska kunna utnyttja havet fullt ut, krävs kraftfulla beslut.

Inför valet 2022 presenterar Östersjöcentrum tio viktiga åtgärder som de svenska politikerna bör genomföra under kommande mandatperiod.

Läs hela publikationen här

Läs eller ladda ner publikationen som layoutad pdf:

Tio viktiga åtgärder för Östersjöns miljö (6443 Kb)

Den europeiska ålen är akut hotad och många av de åtgärder som skulle kunna hjälpa den antingen saknas eller görs för långsamt. De viktigaste åtgärderna för att gynna ålbeståndet är att omgående stoppa allt fiske och upphöra med ålutsättningar, samt att intensifiera arbetet med att ta bort vandringshinder och öppna upp vandringsvägar i inlandsvatten.

Läs hela policy briefen här

Läs eller ladda ner som layoutad pdf:

Policy brief: Stoppa ålfisket och ålutsättningarna (1797 Kb)

Läs eller ladda ner med referenser:

Ej layoutad med referenser: Stoppa ålfisket och ålutsättningarna (347 Kb)

Dumpning av sedimentmassor till havs är förbjudet i Sverige, men dispens från förbudet ges frekvent, även för massor med höga koncentrationer av föroreningar. Sedan 2015 har över 30 miljoner kubikmeter muddermassor dumpats till havs. För att skydda livet i havet behöver de instanser som avgör dispensärenden – främst länsstyrelser och miljödomstolar – ta större hänsyn till risken för toxiska effekter i miljön.

Läs hela policy briefen här

Läs eller ladda ner som layoutad pdf:

Policy brief: Säkrare prövning krävs av dispenser för dumpning till havs (875 Kb)

Läs eller ladda ner pdf med referenser (utan bilder och illustrationer):

Policy brief: Säkrare prövning krävs av dispenser för dumpning till havs (med referenser) (475 Kb)

Se en kort film som beskriver problemet:

Genom Helcoms handlingsplan för Östersjön (BSAP) har länderna runt Östersjön och EU nått en gemensam syn på miljöproblemen i havet och kommit överens om åtgärder för att förbättra tillståndet. Detta faktablad beskriver den vetenskapliga grunden för den del av planen som rör övergödning och hur den politiska visionen om ett friskt Östersjön kan uppnås genom högsta tillåtna tillförsel (Maximum allowable inputs, MAI) för varje delbassäng och de nationella taken för näringstillförsel (National input ceilings, NIC). Faktabladet är skrivet på engelska.

Läs hela faktabladet här (på engelska)

Läs eller ladda ner en layoutad pdf:

Understanding how eutrophication is quantified in the HELCOM BSAP (681 Kb)

Havets kustzoner är några av jordens mest effektiva områden när det gäller att binda kol från atmosfären. Tar vi hand om dem på rätt sätt, är dessa ekosystem viktiga hörnstenar i att motverka klimatförändringar. Om de överexploateras eller förstörs, släpper de istället ifrån sig stora mängder växthusgaser och förstärker den globala uppvärmningen. Snabba åtgärder krävs för att bevara och återställa Östersjöns kustmiljöer så att de kan kan motverka klimatförändringar - och inte bidra till dem.

Läs hela policy briefen här

Ladda ner layoutad pdf:

Policy Brief: Ostörda kustekosystem avgörande för att motverka klimatförändringar (2660 Kb)

Ladda ner icke-layoutad pdf med referenser: Policy brief: Ostörda kustekosystem avgörande för att motverka klimatförändringar (med referenser) (264 Kb)

Ladda ner layoutad pdf på engelska:

Policy brief: Healthy coastal ecosystems are crucial to mitigate climate change (2741 Kb)

Ladda ner icke-layoutad version med referenser (pdf): 

Policy brief: Healthy coastal ecosystems are crucial to mitigate climate change (with references) (271 Kb)

Se filmen där Florian Roth berättar om sin forskning om växthusgaser i Östersjön:

Se vårt frukostseminarium med forskarna Florian Roth och Camilla Gustafsson:

De vetenskapliga uppskattningarna av Östersjöns fiskbestånd präglas av stor osäkerhet. De senaste fem åren har storleken på sillbeståndet i centrala Östersjön varit kraftigt överskattad – vilket sannolikt har bidragit till för höga fångstkvoter. Det är dags att införa en större buffert för den vetenskapliga osäkerheten i förvaltning och kvotbeslut.

Läs hela policy briefen här

Läs eller ladda ner som layoutad pdf:

Policy brief: Anpassa sillfisket till den vetenskapliga osäkerheten (2556 Kb)

Ladda ner icke-layoutad pdf med referenser:

Ej layoutad med referenser: Anpassa sillfisket till den vetenskapliga osäkerheten (1288 Kb)

Se en kort film som förklarar problemen med den vetenskapliga osäkerheten och fiskekvoter:

De senaste decennierna har tillförseln av näring till Östersjön minskat kraftigt. På sikt väntas det leda till förbättringar i havet, men eftersom stora mängder näring lagrats i vattnet och på land tar det tid innan effekter av minskningarna syns. För att leva upp till åtagandena i Baltic Sea Action Plan, och samtidigt förbättra miljön i sjöar och vattendrag, behöver Östersjöländerna fortsätta att vidta åtgärder i det omgivande landområdet som ytterligare minskar tillförseln till Östersjön.

Läs hela policy briefen här

Läs eller ladda ner som layoutad pdf:

Policy brief: Fortsatta åtgärder på land krävs för att nå de ambitiösa övergödningsmålen (717 Kb)

Policy brief: Further land-based measures are needed to reach eutrophication targets (1403 Kb)

Bottentrålsfiske har omfattande påverkan på de marina ekosystemen och hotar havsbottnens integritet. Eftersom uppvirvlat sediment kan färdas långt påverkas ett större område än det som faktiskt trålas. Ny forskning visar på behovet av större trålfria områden på alla typer av bottnar. Denna policy brief är skriven på engelska.

Läs hela policy briefen här (på engelska)

Läs eller ladda ner som layoutad pdf:

Policy brief: Bottom trawling threatens European marine ecosystems (2228 Kb)

Läs eller ladda ner med referenser:

Bottom trawling threatens European marine ecosystems (with references) (130 Kb)

Läs vår nyhet om detta

Situationen för Östersjöns sill och strömming har försämrats de senaste tio året, samtidigt som det svenska trålfiskets kustnära fångster har ökat kraftigt. I en ny policy brief beskrivs vilka åtgärder som behövs för att bryta den negativa utvecklingen.

Läs hela policy briefen här

Läs eller ladda ner denna policy brief som layoutad pdf:
Policy brief: Minska det kustnära trålfisket för att skydda Östersjösillen (328 Kb)

Läs eller ladda ner med referenser:
Policy brief: Minska det kustnära trålfisket för att skydda Östersjösillen (med referenser) (1288 Kb)

Läs eller ladda ner bakgrundsdokument:

Fördjupning: Bakgrundsdokument till denna policy brief (261 Kb)

Tusentals kemikalier används i våra samhällen, men kunskapen om hur mycket som sprids i miljön är fortfarande dålig. I en ny policy brief föreslås därför att man bör dra bättre nytta av avloppsreningsverken som ju ändå samlar ihop vatten från våra bebyggda områden.

Läs hela policy briefen här (på engelska)

Läs eller ladda ner som layoutad pdf:
Call for better management of micropollutants in wastewater (1942 Kb)

Läs eller ladda ner med referenser:
Call for better management of micropollutants in wastewater (with references) (210 Kb)

Läs vår webbnyhet om detta

Se vårt frukostseminarium om detta:

Mänskliga verksamheter har under lång tid minskat den biologiska mångfalden och försvagat ekosystemets naturliga funktioner vid kusten. För att stoppa förlusten av arter och livsmiljöer och säkra tillgången till viktiga ekosystemtjänster behövs akuta insatser, som ökat naturskydd och minskad belastning från skadlig verksamhet. I vissa fall krävs även aktiv restaurering för att kustekosystemen ska
kunna återhämta sig.

Läs hela policy briefen här

Läs eller ladda ner som layoutad pdf:
Policy brief: Skydda och restaurera – så kan vi rädda kustens ekosystem (354 Kb)

Läs eller ladda med referenser:

Policy brief: Skydda och restaurera – så kan vi rädda kustens ekosystem (med referenser) (237 Kb)

Om det hotade europeiska ålbeståndet ska kunna återhämta sig krävs omedelbart fiskestopp, ökad miljöövervakning och färre vandringshinder. Dessutom bör de uppskattningar av lekbiomassa och kustfiskets påverkan som används inom dagens ålförvaltning genomgå en oberoende granskning och revidering.

Läs hela policy briefen här

Läs eller ladda ner denna policy brief som pdf:

Policy brief: Stoppat fiske och mer kunskap krävs för att rädda den europeiska ålen (987 Kb)

Policy brief: Fishing ban and more knowledge required to save the European eel (1667 Kb)

Läs eller ladda ner med referenser:

Policy brief: Stoppat fiske och mer kunskap krävs för att rädda den europeiska ålen (med referenser) (211 Kb)

Se en kort film om ålens livscykel och hotet som fisket utgör:

Se en kort film om hur det europeiska fisket efter ål fortsatt i strid med forskarnas rekommendationer:

Se vårt frukostseminarium om ålen och ålfisket:

Övergödningen i havet förstärks när klimatet blir varmare. Men om länderna runt Östersjön minskar näringsutsläppen från land tillräckligt mycket fram till år 2100 kommer övergödningen att minska och leda till en bättre havsmiljö – även vid kraftiga klimatförändringar.  Det är budskapet i en ny policy brief av Östersjöcentrum och SMHI.

Läs hela policy briefen här

Läs eller ladda ner denna policy brief som pdf:

Policy brief: Åtgärder stärker Östersjöns miljö – även i ett förändrat klimat (856 Kb)

Policy brief: Measures improve the Baltic Sea environment – even in a changing climate (860 Kb)

Läs vår rapport om framtidens Östersjön

Se en film där forskaren Bo Gustafsson berättar hur övergödningen av Östersjön påverkas av ett förändrat klimat:

Se vårt frukostseminarium om detta:

Fler maneter men färre musslor. Den väntade havsförsurningen kan få stora effekter på artsammansättningen i Östersjön och dessutom göra havet slemmigare och mindre badvänligt. För att skydda det unika ekosystemet och den framtida matproduktionen krävs både kraftigt minskade koldioxidutsläpp och åtgärder mot övergödning, överfiske och utsläpp av farliga ämnen.

Läs hela policy briefen här

Läs eller ladda ner som layoutad pdf:  

Policy brief: Ekosystem hotas när havsförsurningen når Östersjön (1176 Kb)

Läs eller ladda ner med referenser:

Policy brief: Ekosystem hotas när havsförsurningen når Östersjön (med referenser) (116 Kb)

Läs en intervju med författarna till policy briefen:

Försurningen kommer i kapp Östersjön

Se vårt frukostseminarium om detta:

Policy brief (dec 2019):  Policy brief: Bevara och utveckla miljö­övervakningens långa tidsserier (5191 Kb)

Faktablad (nov 2019): Konsten att förstå MSY
Fact Sheet MSY (194 Kb)  

Policy brief (okt 2019): Minska sill- och skarpsillsfisket nästa år – för torskens skull
Minska sill- och skarpsillsfisket nästa år – för torskens skull (705 Kb) &
Minska sill- och skarpsillsfisket nästa år – för torskens skull (med referenser) (340 Kb)

Policy brief (juni 2019): EU:s regelverk för kemikalier behöver bli mer transparent
EU:s regelverk för kemikalier behöver bli mer transparent (316 Kb)

Policy brief (mars 2019): Fosforarvet på land måste åtgärdas för att utsläppen ska minska
Fosfor i avrinningsområdet – dagens handlingar skapar morgondagens arv (397 Kb)  

Faktablad (okt 2018): Kan ändrade kostvanor hjälpa Östersjön? 
Fact sheet: Kan ändrade kostvanor hjälpa Östersjön? (181 Kb)

Policy brief (okt 2018): Förändringar i jordbrukets struktur kan minska näringsläckaget
Policy brief: Förändringar i jordbrukets struktur kan minska näringsläckaget (322 Kb)

Policy brief (sept 2018): Mer information behövs om kemikalieinnehållet i varor (engelska)

Why we need a list of ingredients on consumer articles

Policy brief (mars 2018): Musselodling i Östersjön - en ineffektiv åtgärd mot övergödning

Musselodling i Östersjön - en ineffektiv åtgärd mot övergödning

Relaterad rapport (på engelska):

Limitations of using blue mussel farms as a nutrient reduction measure in the Baltic Sea (1184 Kb)

Policy brief (feb 2018): Mikroplasters effekter på marint liv

Mikroplasters effekter på marint liv

Policy brief (jan 2018): Förbättra gödselåtervinningen i jordbruket

Förbättra gödselåtervinningen i jordbruket

Faktablad (nov 2017): Båtlivets effekter på sjögräsängar

Båtlivets effekter på sjögräsängar

Policy brief (juni 2017): Avancerad vattenrening

Avancerad rening av avloppsvatten – ett proaktivt skydd av Östersjön

Policy brief (jan 2017): Internbelastning

Internbelastningen av fosfor – gamla synder som spökar

Policy brief (dec 2016): Förbättrad kvalitet på marint områdesskydd

Förbättrad kvalitet på marint områdesskydd

Policy brief (nov 2016): Näringsflöden i jordbruket

Återcirkulera jordbrukets växtnäring – för ett friskare Östersjön

Policy brief (apr 2015): Mikroplaster i hygienartiklar

Mikroplaster i hygienartiklar – ett första steg för att minska utsläppen till Östersjön

Policy brief (feb 2015): Flerårsplan för fisket i Östersjön

Flerårsplan för fisket i Östersjön

Mejla oss gärna för att få någon av våra policy briefs eller faktablad skickade till dig: ostersjocentrum@su.se