Algforskarsommar är ett årligt återkommande medborgarforskningsprojekt som samlar in observationer, rapporter och jämförelsematerial från utvalda platser längs hela den svenska Östersjökusten.

Globala kustsystem lider å ena sidan allvarligt av ett varmare klimat och andra mänskliga påtryckningar och å andra sidan har deras potential för att mildra klimatförändringarna genom sin höga förmåga att ta bort koldioxid från luften framhållits, särskilt i växtbeklädda områden såsom mangroveskogar, sjögräsbäddar, sältor och tidvattenslätter.

Östersjöns ekosystem och livet i havet utsätts för många olika påverkansfaktorer samtidigt. Forskningsprojektet BalticCAT vidareutvecklar en födovävsmodell som ska beräkna effekterna av ett stort antal naturliga och mänskliga påverkansfaktorer.

Detta projekt sammanställer och syntetiserar data om mikroföroreningar i avloppsvatten som når Östersjöns avrinningsområde och granskar effekter av kemikalier i avloppsvatten.

Näringsämnen som ansamlas i marker, sjöar och floder påverkar övergödningen i Östersjön under lång tid. I projektet undersöks med hjälp av modellering hur dessa depåer ser ut i olika delar av Östersjöns avrinningsområde och hur de påverkar havet.

Projektet FuturMARES mål är att tillhandahålla socialt och ekonomiskt livskraftiga åtgärder och strategier till stöd för naturbaserade lösningar för anpassning och begränsning av klimatförändringar.

Sammanställningar av föroreningsbelastningsdata, eller Pollution Load Compilations (PLC), har varit en integrerad del av "The Baltic Marine Environment Protection Commission" (HELCOM) lägesbedömningar sedan 1987, med fokus på årliga och periodiska utvärderingar av Östersjöns tillförsel av näringsämnen och utvalda farliga ämnen.

I detta projekt är målet att utveckla ny kunskap om hur hästtäta och nedtrampade hästhagar påverkar vattenmiljön, och att bidra med en vetenskaplig grund för åtgärder på hästgårdar för att minska näringsförlusterna från hästskötsel.

Detta forskningsprojekt utvärderar om Östersjötorskens födointag och ämnesomsättning har varierat under de senaste 85 åren.

Projekt Levande kust vill visa att det är möjligt att återfå en bra miljö i övergödda havsvikar. Projektets erfarenheter och resultat har sammanfattats i en bok som beskriver hur övergödda skärgårdsområden kan restaureras och vad det kostar.

Detta projekt undersöker och utvärderar metoder för att vända den negativa utvecklingen som sker i många grunda vikar i Östersjön till följd av övergödning, fysisk exploatering och ändrade näringsvävar. Målet är både att öka den vetenskapliga kunskapen om olika åtgärder och att göra kunskapen tillgänglig så att lokalt åtgärdsarbete kan vila på säkrare grund.

Östersjön är starkt påverkad av sitt avrinningsområde och har en mer komplex pH-dynamik än öppna hav. I det här forskningsprojektet görs modellsimuleringar över Östersjöns försurning för att bredda förståelsen av den pågående försurningen såväl som att förbättra förmågan att förutspå framtida förändringar.

I projektet Pilot Stockholms skärgård är syftet att genom lokalt engagemang utveckla och testa en förvaltningsmodell för en regional ekosystembaserad havsförvaltning som ska hjälpa till att uppnå de svenska miljömålen.

Pollution Load Compilations (PLC) har varit en integrerad del av The Baltic Marine Environment Protection Commission (HELCOM) utvärderingar av Östersjöns tillförsel av näringsämnen och utvalda farliga ämnen sedan 1987.

Reningsverken i norra Sverige har hittills varit undantagna från kraven på kväverening, men det kan komma att ändras. Det här forskningsprojektet undersöks vilken effekt kväverening kan få på miljön i norra Östersjön och hur sådan rening kan genomföras i kallt vatten för att vara resurseffektiv och minimera klimatpåverkan.

TRIACID-projektet har kartlagt de senaste fyrtio årens försurningstrender i Östersjön. Projektet har beskrivit rumslig variation och trender i Östersjöns pH-status och identifierat de huvudsakliga orsakerna till förändrade pH-värden.

Detta projekt undersöker populationsstrukturer hos grupper av lokalt lekande strömming längs den svenska ostkusten. Genom att kombinera genetiska metoder och kemiska analyser av fiskens hörselstenar ska studien utvärdera om hemortstrohet, där en invidid återvänder till sin födelseplats för att leka, är en populationsstrukturerande mekanism.

Detta projekt undersöker lekaktivitet hos strömming i Stockholms skärgård, genom att mäta strömminglarv-tätheten under lekperioden. Du kan läsa mer om projektet på den engelska sidan genom att klicka på den lilla jordgloben bredvid projektets titel.

Östersjöobservatoriet för studiet av kustekosystem och klimatförändring (CoastClim) är en ny satsning på forskningsinfrastruktur på Askölaboratoriet, som kopplar marin biodiversitets- och klimatforskning, för att för första gången kvantifiera produktionen av växthusgaser och aerosoler från olika habitat i kustzonen.

Målet med detta forskningsprojekt är att få en ökad förståelse för den komplicerade näringsämnesdynamiken i Östersjön genom att analysera data från miljöövervakningen sedan 1970-talet.