Vid Stockholms universitets Östersjöcentrum jobbar ett team med omvärldsanalytiker. Deras uppdrag är att bevaka vad som pågår i vår omvärld på havssidan med särskilt fokus på Östersjöfrågor, såväl på internationell som nationell nivå, samt att syntetisera vetenskaplig kunskap ett format som passar samhällets olika aktörer. De kan svara på frågor om vad som händer på EU-nivå, inom Östersjöregionen och i Sverige på den politiska arenan och bistå med sätta dig i kontakt med rätt forskare för din fråga.

Charles Berkow, policyanalytiker vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, studerar framtagandet och genomförandet av nationell och europeisk fiskeripolitik, med fokus på Östersjön.

Ellen Bruno, policyanalytiker vid Stockholms universitets Östersjöcentrum. Kan svara på frågor som rör politiska processer runt Östersjöns marina miljö samt hjälpa till att hitta rätt forskare som kan svara på frågor. 

Gun Rudquist, policychef vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, kan förklara vad som händer på EU-nivå, inom Östersjöregionen och i Sverige på den politiska arenan gällande övergödning och klimat.

Inga Koszalka, kustoceanograf vid Meteorologiska institutionen, fokuserar på havets cirkulation, havströmmar och fysiska processer i havet

Johan Eklöf, marinekolog vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik. Forskar om biologisk mångfald. Varför är vissa ekosystem mer artrika än andra och vad får detta för konsekvenser för ekosystemet och för oss människor?

Lena Kautsky, marin växtekolog vid Stockholms universitets Östersjöcentrum,  forskar om algers och vattenväxters anpassningar och ekologi. Skriver på Tångbloggen om aktuella frågor i grunda algsamhällen och driver medborgarforskningsprojektet Algforskarsommar i Östersjön. Svarar på frågor om både Östersjön och Västkustens grunda alg- och tångsamhällen. Kan mycket om algblomningar och nya främmande arter.

Martin Jakobsson, maringeolog och geofysiker vid Institutionen för geologiska vetenskaper, med fokus på Arktiska oceanens glaciationshistoria, det västantarktiska istäcket, glaciala landformer och geofysisk kartläggning av havsbottnar med akustiska metoder

Monika Quinones Winder, marinekolog vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, med fokus på akvatiska näringsvävsinteraktioner och hur de reagerar på förändringar i miljön och ekosystems funktion, med särskild tonvikt på planktoniska organismer

Wei-Li Hong, geokemist vid Institutionen för geologiska vetenskaper, med fokus på havets biogekemi och växthusgaser

Algblomning

Agnes Karlsson, marin ekotoxikolog vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, forskar om hur cyanobakterieblomningar påverkar djur och hur främmande arter påverkar ekosystemet.

Elena Gorokhova, ekotoxikolog vid Institutionen för miljövetenskap, forskar om Östersjön och kan svara på frågor om mikroplaster, biologisk mångfald, främmande arter samt algtoxin och andra stressfaktorers påverkan på växt- och djurlivet i Östersjön. 

Helena Höglander, marin- och brackvattensekolog vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, med fokus på Östersjöns växtplankton.

Jakob Walve, marinekolog vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik och chef för det Marinekologiska laboratoriets pelagialgrupp, med fokus på hur näringsämnen påverkar och omsätts i Östersjöns ekosystem.

Lena Kautsky, marin växtekolog vid Stockholms universitets Östersjöcentrum,  forskar om algers och vattenväxters anpassningar och ekologi. Skriver på Tångbloggen om aktuella frågor i grunda algsamhällen och driver medborgarforskningsprojektet Algforskarsommar i Östersjön. Svarar på frågor om både Östersjön och Västkustens grunda alg- och tångsamhällen. Kan mycket om algblomningar och nya främmande arter.

Monika Quinones Winder, marinekolog vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, med fokus på akvatiska näringsvävsinteraktioner och hur de reagerar på förändringar i miljön och ekosystems funktion, med särskild tonvikt på planktoniska organismer.

Övergödning

Bo Gustafsson, fysisk oceanografi och chef för modelleringsgruppen Baltic Nest Institute vid Stockholms universitets Östersjöcentrum. Fokuserar på den storskaliga näringsdynamiken i Östersjön, tillförseln från land och responsen i havet, samt Helcoms Baltic Sea Action Plan.

Christoph Humborg, marin biogeokemist med fokus på övergödning och samband mellan kustekosystem och klimatförändringar. Vetenskaplig ledare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Jakob Walve, marinekolog vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik och chef för det Marinekologiska laboratoriets pelagialgrupp, med fokus på hur näringsämnen påverkar och omsätts i Östersjöns ekosystem

Linda Kumblad, systemekolog vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, med fokus på återställande av god ekologisk status i övergödda havsvikar.

Monika Quinones Winder, marinekolog vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, med fokus på akvatiska näringsvävsinteraktioner och hur de reagerar på förändringar i miljön och ekosystems funktion, med särskild tonvikt på planktoniska organismer.

Elena Gorokhova, ekotoxikolog vid Institutionen för miljövetenskap, forskar om Östersjön och kan svara på frågor om mikroplaster, biologisk mångfald, främmande arter samt algtoxin och andra stressfaktorers påverkan på växt- och djurlivet i Östersjön. 

Johan Eklöf,marinekolog vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, forskar om biologisk mångfald. Varför är vissa ekosystem mer artrika än andra och vad får detta för konsekvenser för ekosystemet och för oss människor?

Linda Kumblad, systemekolog vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, med fokus på återställande av god ekologisk status i övergödda havsvikar

Monika Quinones Winder, marinekolog vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, forskar om vilken betydelse olika vattenlevande arter har i näringsväven och hur de reagerar på förändringar i klimat- och miljö, men också ekosystems funktion, då särskilt med fokus på plankton.

Peter Hambäck, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, som kan svara på frågor om Östersjöns stränder, strandskydd, biologisk mångfald och skarvöar. Kan även svara på frågor om spindlar och insekter i våtmarker och dess betydelse i ekosystemet.

Sofia Wikström, marinekolog vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, med fokus på arter och habitat i Östersjön och hur vi bäst förvaltar dem. Kan svara på frågor om djur och växter i havet och hur de påverkas av övergödning och fritidsbåtar. 

Agnes Karlsson, marin ekotoxikolog vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, forskar om hur cyanobakterieblomningar påverkar djur och hur främmande arter påverkar ekosystemet.

Jakob Walve, marinekolog vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik och chef för det Marinekologiska laboratoriets pelagialgrupp, med fokus på hur näringsämnen påverkar och omsätts i Östersjöns ekosystem

Lena Kautsky, marin växtekolog vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, forskar om algers och vattenväxters anpassningar och ekologi. Skriver på Tångbloggen om aktuella frågor i grunda algsamhällen och driver medborgarforskningsprojektet Algforskarsommar i Östersjön. Svarar på frågor om både Östersjön och Västkustens grunda alg- och tångsamhällen. Kan mycket om algblomningar och nya främmande arter.

Johan Eklöf,, marinekolog vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, forskar om biologisk mångfald. Varför är vissa ekosystem mer artrika än andra och vad får detta för konsekvenser för ekosystemet och för oss människor?

Henrik Svedäng, fiskekolog vid Stockholms universitets Östersjöcentrum med fokus på fiskbeteendeekologi och ekosystembaserat fiske.

Sara Söderström, fiskforskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum med fokus på fiskeriförvaltning och ekosystembaserad förvaltning av Östersjöns marina miljö.

Erik Gustafsson, fysisk oceanograf vid Stockholms universitet Östersjöcentrum, med fokus på transporter av näringsämnen, kol och alkalinitet mellan land, hav och luft samt omsättningen av dessa ämnen i Östersjön, historiska förändringar av Östersjön och vilka förändringar man kan vänta sig i framtiden beroende på koldioxidutsläpp, klimatförändringar och övergödning.

Christoph Humborg, marin biogeokemist och vetenskaplig ledare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, med fokus på övergödning samt på kustekosystem och klimatförändringar.

Monika Quinones Winder, marinekolog vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, forskar om vilken betydelse olika vattenlevande arter har i näringsväven och hur de reagerar på förändringar i klimat- och miljö, men också ekosystems funktion, då särskilt med fokus på plankton.

Richard Gyllencreutz, maringeolog vid Institutionen för geologiska vetenskaper, med fokus på klimat, havsbottnar och att rekonstruera isutbredningen under senaste istiden.

Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik vid Institutionen för geologiska vetenskaper, med fokus på Arktiska oceanens glaciationshistoria, det västantarktiska istäcket, glaciala landformer och geofysisk kartläggning av havsbottnar med akustiska metoder

Richard Gyllencreutz, maringeolog vid Institutionen för geologiska vetenskaper, med fokus på klimat, havsbottnar och att rekonstruera isutbredningen under senaste istiden

Miljögifter och mikroplaster

Agnes Karlsson, marin ekotoxikolog vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, forskar om hur cyanobakterieblomningar påverkar djur och hur främmande arter påverkar ekosystemet. Hon studerar också hur individer, populationer och hela ekosystem svarar mot miljöförändringar. 

Anna Sobek, miljökemist vid Institutionen för miljövetenskap, med fokus på organiska miljögifter.

Christina Rudén, regulatorisk ekotoxikolog vid Institutionen för miljövetenskap. Forkskar om EU:s kemikaliestrategi och riskbedömning av giftiga ämnen, inklusive blandningar av kemikalier, i vardagsmiljön.

Elena Gorokhova, ekotoxikolog vid Institutionen för miljövetenskap, forskar om Östersjön och kan svara på frågor om mikroplaster, biologisk mångfald, främmande arter samt algtoxin och andra stressfaktorers påverkan på växt- och djurlivet i Östersjön. 

Marlene Ågerstrand, ekotoxikolog vid Institutionen för miljövetenskap, forskar om EUs kemikalielagstiftning och kan svara på frågor om vad som behöver göra för att stärka skyddet för människa och miljö från farliga kemikalier, och vetenskapens roll i beslutsfattande.

Anna Christiernsson, miljörättsforskare vid Juridiska institutionen med fokus på rättsligt skydd och regelverk som omfattar marina miljöer, fiske, biologisk mångfald och strandskydd.

Peter Hambäck, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik. Kan svara på frågor om Östersjöns stränder, strandskydd, biologisk mångfald och skarvöar. Kan även svara på frågor om spindlar och insekter i våtmarker och dess betydelse i ekosystemet.

Charles Berkow, policyanalytiker vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, kunnig gällande framtagandet och genomförandet av nationell och europeisk fiskeripolitik, med fokus på Östersjön.

Ellen Bruno, policyanalytiker vid Stockholms universitets Östersjöcentrum. Kan svara på frågor som rör politiska processer runt Östersjöns marina miljö samt hjälpa till att hitta rätt forskare som kan svara på frågor. Bidrar gärna till att forskningens resultat används vid beslutsfattande.

Gun Rudquist, policychef vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, kan förklara vad som händer på EU-nivå, inom Östersjöregionen och i Sverige på den politiska arenan gällande övergödning och klimat.
​​​​​​

Fernando Jaramillo, hydrolog vid Institutionen för naturgeografi och ledare för forskningsområdet Hydrosfär, kryosfär och klimat vid Bolincentret för klimatforskning, med fokus på hydrologi och sötvattenresurser.

Peter Hambäck, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, kan svara på frågor om Östersjöns stränder, strandskydd, biologisk mångfald och skarvöar. Kan även svara på frågor om spindlar och insekter i våtmarker och dess betydelse i ekosystemet.