Forskningsprojekt Statssuveräniteten och dess gränser – en rättsgenetisk undersökning
Avhandlingsprojekt som syftar till att undersöka förhållandet mellan de två rättsprinciper (qui iure respektive sic utere), som brukar anses definiera 1. den territoriella statssuveräniteten och 2. de begränsningar i denna suveränitet, som uppställs av den internationella grannelagsrätten.
Ämnet för avhandlingen är den juridiska metodlärans historia, illustrerad genom suveränitetsbegreppet. De materielrättsliga effekterna av rättsvetenskapens ontologiska utgångspunkter illustreras med hjälp av den historiska utvecklingen av synen på den territoriella statssuveräniteten (dominium) och dess gränser. Fokus kommer därför att ligga på situationer, där två eller flera staters suveränitetsanspråk kolliderar. Sådana situationer är långt ifrån ovanliga. Vi ser det inom den internationella miljörätten, där en stats agerande på sitt territorium ger upphov till negativa konsekvenser i en annan stat. Den handlande staten åberopar sin suveräna rätt att fritt nyttja sitt territorium, medan den drabbade anser sig ha fått sin suveräna integritet kränkt.
I situationer som denna brukar två allmänna folkrättsprinciper åberopas: qui iure (av den handlande staten) respektive sic utere (av den drabbade). Frågan är om, och i så fall hur, dessa till synes motstridiga rättsprinciper låter sig förenas utifrån ett systematiskt betraktelsesätt på rätten. Eftersom de båda principerna är av romerskrättsligt ursprung har jag för studien valt att tillämpa en rättsgenetisk (utvecklingshistorisk) metod.
Handledare
Professor Claes Peterson
Professor Mia Korpiola (Åbo universitet)
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Annelie Gunnerstad
Adjunkt
