Följ med på vandring när Nationalstadsparken firar 30 år
Magiska portaler, stadens avloppshistoria och spåren av en trädgårdsskola på Frescati – det är några teman som tas upp när Stockholms universitets forskare arrangerar vandringar i Nationalstadsparken som i år firar 30 år.
Stockholms universitet ligger mitt i den Kungliga nationalstadsparken – ett avlångt, sammanhängande grönområde som sträcker sig från Ulriksdal i norr, via Hagaparken och norra Djurgården och sedan vidare över Gärdet till Södra Djurgården och Fjäderholmarna. Området rymmer mängder av natur- och kulturvärden, från museer och slott till akademiska institutioner och platser för nöjen och friluftsliv. Under 2025 firar Nationalstadsparken 30 år och under jubileet arrangeras en rad evenemang. Stockholms universitets forskare genomför flera temavandringar på olika platser i parken.
Grönområde där också människor får plats
Nationalstadsparken bildades som ett sätt att skydda de många värden ett stadsnära, biologiskt rikt kulturlandskap har från exploatering, och just vikten av att koppla samman biologisk mångfald med kulturhistoria och mänskligt välbefinnande i städer är något som lyfts fram av forskarna bakom vandringen ”Ett levande kulturlandskap” den 23 maj. Vandringen, som startar vid campus Albano, kommer att ta upp hur dagens värden är förankrade i en lång historia och den större storstadsregionen för att sedan berätta om hur dessa värden blev en del i skapandet av Nationalstadsparken. Studierna i och kring Nationalstadsparken har också lagt en grund för vad ett socialekologiskt stadsbyggande innebär och de vägar som det erbjuder för att skapa mer hållbara städer.
– Nationalstadsparken är ett bra exempel på hur ekologi och kultur och människors olika aktiviteter kan flyta samman i ett område och göra det värdefullt på många olika sätt och för många olika intressen. Det är ett grönområde som också tydligt visar hur människan är en del av naturen och att detta inte alltid är av ondo, säger Erik Andersson, professor vid Stockholm Resilience Centre och Helsingfors universitet som bland annat forskar om social-ekologiska kopplingar i staden. Han genomför vandringen tillsammans med Stephan Barthel, professor vid Högskolan i Gävle, och Henrik Ernstson, professor vid KTH samt med Maria Braaf, fastighetsförvaltare på Akademiska Hus.
– Vi kommer bland annat att göra ett nedslag i ett av koloniområdena som finns i området och diskutera vilken roll de har spelat historiskt och även i dag när det gäller djur och växtliv i staden.
– Ett sista stopp blir vid campus Albano där Maria berättar om hur man har försökt bygga där utifrån den forskning som finns om samspelet mellan att uppföra nya byggnader och att bevara natur.
Vilken är din favoritplats i parken?
– Det finns flera! Jag tycker om skogsbryn och övergångar mellan olika naturtyper och sådana finns det många av i Nationalstadsparken, till exempel vid Stora Skuggan där blandskog och ekbackar övergår i gräsmark, det är en vacker och rik miljö.
En favorit är också en speciell kulle i Bergianska trädgården:
– När jag var barn brukade jag vara på kullen mellan Orangeriet och plantskolan, den var lite vildvuxen och hade labyrintliknande gångar och stigar, det var en plats för ständigt utforskande och inbjudande oreda.
Magiska portar och portaler på södra Djurgården
Den 19 augusti genomförs vandringen ”Sommarnöje eller minneslandskap” med start på trappan framför Nordiska museet.
– Det händer något när man promenerar tillsammans i grupp och pratar om det man ser. Det är ett bra format, att gå ut tillsammans i landskapet, säger Lotten Gustafsson Reinius, professor i etnologi vid Stockholms universitet och Hallwylsk professor vid Nordiska museet.
Hon och etnologkollegan Lars Kaijser leder vandringen som kommer att gå runt Lejonslätten strax öster om Djurgårdsbron, genom södra Djurgårdens sommarmiljöer och några av områdets många portar och portaler.
– Det finns så mycket kulturhistoria på södra Djurgården, både folklig och kunglig historia, och rader av monument och museer, det är en tacksam miljö att berätta om.
Båda bidrar också med essäer om Djurgården i antologin Se där! En guide till Djurgårdens minneslandskap som kom ut 2024.
Redan att gå över Djurgårdsbron är som att gå in i en annan värld, menar hon:
– På bron lämnar man staden och kommer ut i något annat, eller in i något annat. Den blå porten vid Djurgårdsbron är som en symbol för de många entréer, portar och portaler som finns här, vi kommer att berätta om dem under vandringen, de förstärker det magiska inträdet till andra världar, liksom i fantasy och annan saga. Också på Djurgården öppnar de till ett särskilt rum, laddat med minnen, berättelser och stigar.
Vilken är din favoritplats?
– Det är svårt att välja, jag har jobbat och forskat på södra Djurgården så länge och har många minnen, jag tröttnar aldrig på att vara här. Det får bli Djurgårdsbron, jag tycker mycket om känslan när jag cyklar över den: Här börjar något annat, det är en stark känsla varje gång.
Stadens avloppshistoria
Ett helt annat tema står i fokus under vandringen ”Brunnsviken – ett Östersjön i miniatyr” den 21 augusti då deltagarna kommer att få ta del av den forskning som universitetets forskare bedriver om Östersjön. Med fokus på Brunnsviken är det avloppsreningens historia som berättas, från 1700-talet till i dag:
– Brunnsviken är en nästan helt innesluten havsvik som kan jämföras med Östersjön, det skapar en särskild utsatthet för utsläpp, när vattenutbytet är så litet, säger Michaela Lundell, vetenskapskommunikatör vid Östersjöcentrum som genomför vandringen tillsammans med kollegorna Emil Rydin, forskare, och Lena Kautsky, professor emeritus.
På vägen kommer deltagarna att få höra hur staden har hanterat sin latrintömning genom tiderna, från skitbärarkärringar till dagens allt mer avancerade reningssystem.
– När avloppssystem och vattentoaletter först inrättades så gick avloppsvattnet länge bara rakt ut i havet, utan att renas över huvud taget – vilket gav upphov till en enorm övergödning, som fortfarande är Östersjöns värsta miljöproblem.
Vad hoppas du att vandrarna ska få med sig?
– Att de både ska förfäras över hur vi har hanterat vår skit tidigare, men också se att det finns lösningar. Vid Östersjöcentrum forskar vi bland annat om hur vi kan förbättra vattenkvalitén i våra skärgårdsvikar och få tillbaka friska ekosystem. Så det finns hopp!
Har du någon favoritplats?
– Det är fint att gå längs Brunnsviken från Bergianska trädgården till Bellevueparken, där finns utsiktsberg längs vägen och så mycket kulturhistoria, man känner historiens vingslag; Bellman har skrivit sånger här och människor har i olika perioder badat i viken – eller inte, beroende på hur vattenkvalitén har varit!
Spår av trädgårdsskola vid Frescati
Att Frescati länge var en viktig plats för odling av växter kanske inte så många av dagens besökare på universitetsområdet känner till. Med ”Vandring i universitetets historiska trädgård” den 19 september tänker Catharina Nolin, professor i konstvetenskap, och Elin Bergman, fil. dr i konstvetenskap, båda vid Institutionen för kultur och estetik, visa spåren av dessa odlingar och den trädgårdsskola som fanns på området.
– Här låg Kungl. Lantbruksakademiens Experimentalfält, en experiment- och försöksverksamhet för växtarter och husdjursraser. Lantbruksakademiens trädgårdsskola var en viktig del av verksamheten, en tvåårig trädgårdsutbildning som både var teoretisk och praktisk, den pågick från 1830-talet och långt in på 1900-talet.
I trädgården odlades perenner, nyttoväxter och fruktträd och här fanns även husdjur.
– Den tiden var viktig och har betytt mycket, jag vill visa att det finns rester av verksamheten även i dag, till exempel flera äppelträd, både i området nära tunnelbanan och på fälten mot Stora Skuggan.
Catharina Nolin tänker också berätta om Ester Claesson, en av Sveriges första kvinnliga trädgårdsarkitekter, som undervisade i trädgårdsskolan. Hon porträtteras också i hennes nyligen utgivna bok Kvinnliga trädgårdsarkitekter i Sverige. En yrkesroll växer fram.
– Ester Claesson var utbildad i Wien och Darmstadt och undervisade här mellan 1914–1931, hon gjorde också många trädgårdsuppdrag åt dåtidens politiker och konstnärer, säger Catharina Nolin.
Har du någon favoritplats?
– Det är fint vid Gula villan, trähuset bakom universitetsbiblioteket, där står flera fruktträd kvar från tiden för Experimentalfältet. Sen tycker jag att planteringarna med barrväxter och stenar vid Geohuset är fina och sluttningen framför Greens gröna villa.
Vandringar med Stockholms universitet i Nationalstadsparken
Världens första nationalstadspark firar 30 år
Hela kalendariet under jubileumsåret Nationalstadsparken 30 år
Samtliga guidningar, utställningar, temavandringar och aktiviteter i Nationalstadsparken under 2025 – evenemangen fylls på under året.
Senast uppdaterad: 7 april 2025
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen