Förändringar i grundvattnets kemi kan uppstå innan jordbävningar och användas för att förutspå dem. Det visar en ny studie där forskare tittat på förhållanden på Island. Studien är publicerad i tidskriften Nature Communications Earth & Environment.
Ny studie visar att det går att balansera behovet av biomassa, klimatanpassning och tackla den överhängande biodiversitetskrisen genom att variera skötseln av skog.
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har beviljat medel till en grupp forskare som ska undersöka hur inflödet av Atlantvatten har varierat under flera tusen år och hur detta påverkar isar och relaterade ekosystem. Detta skapar möjlighet till bättre prognoser för kommande havsnivåhöjningar och Grönlandsisens avsmältning.
Svenska och internationella forskare har för första gången ställt samman en fullständig växthusgasbudget för permafrostregionen på norra halvklotet. Resultatet blev tvärtemot vad man tidigare trott: koldioxid, metan och lustgas som släppts ut från området under åren 2000–2020 värmer upp det globala klimatet under kommande årtionden.
Betydelsen av Arktis metanutsläpp för klimatet, hur materia formas och bryts ner, evolutionära skiften i växtriket och nya effektiva metoder för att få fram bioaktiva substanser som löser framtidens behov av läkemedel och avancerad elektronik. Det är några exempel på grundforskning vid Stockholms universitet som beviljats medel av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Näringsämnen som ackumulerats i marker och inlandsvatten kommer att fortsätta orsaka höga näringsutsläpp till Östersjön under lång tid framöver. Det är den ena sidan av myntet. Den ljusa sidan är att de åtgärder som redan genomförts för att minska tillförseln av näring till avrinningsområdet kommer att få effekt genom att depåerna på land töms, vilket minskar behovet av ytterligare åtgärder.
Ett team av internationella forskare har med hjälp av årsringar i träd rekonstruerat jetströmmens variationer i Europa under de senaste 700 åren, något som också kan förbättra möjligheten att förutsäga framtida klimat. Resultaten publiceras nu i tidskriften Nature.
Klimatförändringen leder ofrånkomligt till höjning av havsnivån. Men ingen vet hur snabbt höjningen kommer eller hur stor den blir. Mycket beror på hur glaciärerna beter sig. Nu tar Martin Jakobsson AI till hjälp för att bättre förutsäga utvecklingen.
Isbrytaren Oden har som första fartyg någonsin nått den avlägsna och outforskade Victoriafjorden på norra Grönland. Läs en uppdatering från expeditionen GEOEO om kampen mot fleråriga havsisar och isryggar.
Under 9 dagar i augusti var Stockholms universitets forskningsfartyg R/V Electra på en längre expedition till Bottenhavet. För att motivera den långa färden har flera olika forskargrupper dragit nytta av resan.
Den globala uppvärmningen kan påskynda koldioxidutsläppen från ekosystem – men bara om det är tillräckligt med nederbörd, visar en ny studie från bland annat Stockholms universitet. Forskningen belyser vattnets avgörande roll för hur mycket koldioxid som släpps ut från ekosystem.
Havsstrandängar är viktiga platser för unika djur och växter samt för friluftslivet. En ny studie visar att igenväxning kan ha allvarligare effekter än tidigare förväntat då många specialiserade växtarter som bara finns på havsstrandängar är starkt trängda.
Getter var länge vanligt förekommande inom lantbruket, men sågs också under lång tid som skadliga för skogen. Från 1800-talet mitt finns mer regelbundna statistiska uppgifter om antalet getter.
Stipendiet är på cirka 100 000 kr och kommer finansiera projektet "Trängsel på skogsstigen? Möten, normer och konflikter i tätortsnära skogar". Annika Strandin Pers och Maja Lagerqvist, verksamma vid Kulturgeografiska institutionenerna på Stockholms respektive Uppsala universitet, är foskarna som utför projektet.
Vad berättar spontant uppkomna stigar om hur stockholmarna rör sig i stadens grönområden? Och hur påverkar stigarna i sin tur stadsplaneringen? Just samspelet mellan olydiga fotgängare och planerare är något som intresserar kulturgeograferna Andrew Byerley och Ulf Jansson.
I augusti ska isbrytaren Oden till norra Grönlands svårtillgängliga vatten. Ombord finns forskare som ska studera hur mycket och snabbt smältande glaciärer kan bidra till att höja den globala havsnivån.
Fredrik Charpentier Ljungqvist har gjort en omfattande statistisk kartläggning av 31 europeiska länder. Här blottläggs snabba förändringar i Europa, och en hel del saker som säkert förvånar många.
Nu i sommar kommer du som båtförare i Stockholms skärgård att för första gången kunna se i sjökortet var det finns skyddsvärda vegetationsklädda bottnar. Här är det extra viktigt att du kör motorn försiktigt och inte drar ankaret längs med botten – i vissa områden helst inte ankrar alls. Du kan också passa på att snorkla för att upptäcka skärgårdens vackra undervattensvärld.
Finns det någon skillnad mellan friska och kraftigt påverkade kustvikar när det gäller utsläpp och upptag av växthusgaser? För att svara på den frågan genomför forskare från olika discipliner en mängd olika mätningar längs den svenska kusten. Följ med oss till Sandviken där de första provtagningarna genomfördes!
Natalia Volvach får pris från Högskoleföreningen för avhandlingen From Words to Voids. Absencing and Haunting in Crimean Semiotic Landscapes. Högskoleföreningen har beslutat om att dela ut pris för framstående vetenskaplig prestation 2023 till tre doktorsavhandlingar.
Våtmarker spelar en viktig roll för bland annat klimat, biologisk mångfald och vattenrening. Med uthållighet och rätt skötsel går det att återfå förlorade ekologiska funktioner, men en enskild våtmark kan inte lösa flera utmaningar samtidigt. För att uppnå bästa möjliga effekt behövs en mångfald av våtmarker i ett landskap, skriver forskare från Stockholms universitet i en ny policy brief.
Att lösa komplexa frågor om hur hav och klimat påverkar varandra, och vilka samhällseffekter som följer, kräver flera expertiser. I en ny forskarskola får doktorander från naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och juridiska discipliner vid Stockholms universitet en unik möjlighet att lära sig hur kombinerade metoder och tydlig forskningskommunikation kan bidra till en mer hållbar förvaltning av kustområden.
Hästgårdar kan orsaka ett betydande läckage av kväve och fosfor, och därmed bidra till övergödning. Men tämligen enkla åtgärder på hästgårdarna, som att mocka hagarna och stängsla av mot vattendrag, kan både minska risken för näringsläckage och öka den biologiska mångfalden, samtidigt som de är bra för hästarna. Det framkom av Linda Kumblads och Monica Hammers presentationer vid senaste Baltic Breakfast.
Vi ser en olycksbådande trend, men loppet är inte kört. Så sammanfattar Elisie Kåresdotter sin avhandling som handlar om konflikter och samarbeten genom vatten. Den 22 mars var det världsvattendagen och temat för i år var Vatten för fred. Kan vatten förena människor, hur påverkar förändrade vattenflöden konflikter och vad säger forskningen?
Hur blir man sjökapten, yrkesdykare, miljöövervakare eller sjömätare? Eller fiskekonsulent, undervattenfilmare eller marinarkeolog? Dessa och flera andra havsrelaterade yrken och yrkespersoner fick gymnasieelever möta under en mässa på Skansen, som Stockholms universitet var med och arrangerade.
Forskning visar att hästgårdar kan vara en betydande källa till näringsläckage och därmed bidra till övergödning av vattendrag och kustområden. Detta näringsläckage bör beaktas bättre i de beräkningar som ligger till grund för övergödningsarbetet, så att rätt åtgärder kan sättas in, skriver forskare från Östersjöcentrum, Sveriges lantbruksuniversitet och Södertörns högskola i en ny policy brief.
Hur påverkar Sveriges sjöar av klimatförändringarna och mänskliga aktiviteter? Med hjälp av satellitobservationer har forskare från bland annat Stockholms universitetet kunnat visa förändringar av vattennivåer i svenska sjöar över tid och att förändringarna varierar beroende på om sjöarna ligger i norra eller södra Sverige.
Ny studie visar att om man ökar andelen gräsmarksväxter i restaurerade gräsmarker kan andelen specialiserade pollinerande insekter öka och därmed ökar också motståndskraften mot negativa förändringar.
Havsförsurningen väntas bli påtaglig även i Östersjön under de kommande årtiondena. Det innebär en ytterligare belastning för det redan stressade ekosystemet, och gör det ännu viktigare att minska annan miljöpåverkan, såsom övergödning och farliga ämnen.
Beredskapslager för livsmedel 1920 och 1994. Under en stor del av 1900-talet, från cirka 1920 till 2000, spelade centrala beredskapslager för livsmedel en viktig roll för att kunna försörja landet i händelse av krig. I samband med första världskriget insåg man behovet av att ha ett nationellt beredskapslager för livsmedel.
Häradsallmänningar idag. Sett över en mycket lång tidsperiod nyttjades många av landets skogar och utmarker kollektivt. Det kunde vara en gemensam skog i en by, kollektiv mark i en socken, i ett härad eller för ännu större landsdelar, så kallade landsallmänningar.
En internationell forskargrupp har borrat 1836 meter ner i den antarktiska inlandsisen med målet att läsa av detaljer om atmosfärens sammansättning och klimatförändringar som sträcker sig 1,5 miljoner år tillbaka i tiden.
Nyligen bjöd Tarfala forskningsstation in till vetenskapscafé på Scandic Kiruna. Deltagarna fick både en inblick bakom kulisserna och möjlighet att ta del av den senaste forskningen.
En ny rapport visar att mänskligheten står inför en avgörande tidpunkt där både hot och möjligheter accelererar. Farliga punkter för jordens system närmas alltmer samtidigt som möjligheten att vända utvecklingen till det bättre fortfarande finns. Rapporten betonar att den inslagna vägen riskerar att bli katastrofal och att avvecklingen av fossila bränslen samt tillväxten av koldioxidneutrala lösningar kommer att forma framtiden för miljarder människor.
Vårt klimat blir allt varmare vilket påverkar ekosystemen för växter och djur. Men det är långt ifrån första gången som jordens klimat förändrats. Wallenberg Academy Fellow Peter Heintzman tar genetiken till hjälp för att undersöka hur förhistoriska klimatförändringar påverkat livet på jorden.
I ett nytt forskningsprojekt undersöker Fredrik Charpentier Ljungqvist tillsammans med forskare från tre olika discipliner hur spannmålspriser och livsmedelsstress påverkade olika delar av Europa från 1500-talet till 1800-talet.
COP28 i Dubai beskrivs som den kanske viktigaste klimatkonferensen sedan Parisavtalets mål fastställdes år 2015. Med några av de varmaste månaderna någonsin i ryggen och samtidigt flera pågående konflikter runt om i världen som kan påverka förhandlingarna står möjligheten till framsteg i klimatfrågan på spel.
I slutet av den senaste istiden dog många viktiga arter ut. Men en art lyckades anpassa sig till det hårda klimatet på tundran och har överlevt fram till i dag. I en ny studie i Molecular Ecology undersöker forskare hur det kom sig att myskoxen lyckades överleva geografiskt, ekologiskt och genetiskt.
Vi är glada och stolta över att få gratulera Karen Haandrikman, som nyligen har befordrats professor i geografi med inriktning mot kulturgeografi vid Stockholms universitet!
Metan som frigörs från havsbottens sediment utgör en inte försumbar del av de svenska utsläppen av växthusgaser, men dessa utsläpp finns inte med i klimatrapporteringen idag. Det berättade Östersjöcentrums vetenskapliga ledare Christoph Humborg vid senaste Baltic Breakfast, där också forskaren Christian Stranne beskrev sin nyligen genomförda, och redan mycket uppmärksammade, metanexpedition till Landsortsdjupet.
Vetenskapsrådet har beviljat bidrag till programmet som syftar till att förbättra förståelsen för bland annat mönster av etnisk, socioekonomisk och demografisk segregation över tid, med hänsyn till både mikro- och makrosegregation.
En ny studie i den vetenskapliga tidsskriften "One Earth" visar hur balansen mellan olika sötvattenflöden varierar över jordens landyta. Resultaten kan användas för att planera vår användning av mark och vatten framöver. Balansen blir extra sårbar under pågående och kommande klimatförändringar såväl som ökande matbehov för en växande befolkning.
Att gå till skolan. Det har barn gjort sedan den allmänna folkskolan infördes i Sverige på 1840-talet. Men vilken roll spelade skolvägen i barns liv? Hur såg den ut och hur långt gick barnen?
Årets toppmätning visar att Kebnekaises sydtopp har blivit 1,4 meter lägre jämfört med samma tidpunkt förra året. Mätningar av andra svenska glaciärer visar också på en negativ trend, enligt forskare på Tarfala forskningsstation.
Letar du som journalist någonting spännande att göra reportage om, eller en expert som kan kommentera det som händer under sommaren? Här finns en sammanställning över några av våra experter som forskar om allt från hemmasemester till gifter i solkräm.
Chakad Ojani har tilldelats en plats i Pro Futura-programmet för särskilt lovande unga forskare. Under de kommande fem åren kommer han att jobba med projektet Oceans in the sky som handlar om dimfångst i Peru.
Expeditionen ARTofMELT 2023 till Arktis ombord isbrytaren Oden är igång. Julia Muchowski, som är PI för Work Package 10: Physical Oceanography, skriver veckorapporter till oss och berättar hur arbetet ombord går.
För första gången undersöker några forskare vid Stockholms universitet effekterna av hur markförändringar (kompost) påverkar produktionen av blommor och nektar i gräsmarker i kombination med effekterna av torka. Resultaten visar att tillgången på nektar i gräsmarker, med en inhemsk vegetation och naturliga markförhållanden, förblir relativt stabil under torka. Forskarna såg också att markförändringar ökar tillgången på blommor och nektar på klippta gräsmarker. Resultaten är artspecifika, så andra växtsamhällen kan reagera annorlunda.
För första gången undersöker några forskare vid Stockholms universitet effekterna av hur markförändringar (kompost) påverkar produktionen av blommor och nektar i gräsmarker i kombination med effekterna av torka. Resultaten visar att tillgången på nektar i gräsmarker, med en inhemsk vegetation och naturliga markförhållanden, förblir relativt stabil under torka. Forskarna såg också att markförändringar ökar tillgången på blommor och nektar på klippta gräsmarker. Resultaten är artspecifika, så andra växtsamhällen kan reagera annorlunda.
Återigen är professor Patrick Crill (Institutionen för geologiska vetenskaper) bland de bästa forskarna inom området miljövetenskap enligt den framstående akademiska plattformen för forskare, Research.com, 2023 Edition. Grattis!
Våtmarker är bland de mest hotade ekosystemen i världen. En ny studie i Nature visar att stora mängder våtmarker förlorats sedan 1700-talet, men att tidigare studier ändå har överskattat den globala förlusten. Tyvärr särskiljer sig Norra Europa, främst Sverige och Finland, som området med allra störst förlust av skogsklädda torvmarker. Det är också de våtmarker som bundit störst lager av atmosfärisk koldioxid.
Den frågan har forskare brottats med i decennier. I en nyligen publicerad populärvetenskaplig artikel i Nature Chemistry har Brett Thornton och Christian Stranne från Institutionen för Geologiska Vetenskaper (IGV) och Bolincentrum vid Stockholms universitet sammanfattat kunskapsläget.
Att tillfälligt överskrida klimatmålen på 1,5-2 grader ökar kraftigt risken för att flera av jordens hållbarhetsnivåer tippar över den gräns där effekter går att förutse. Tipprisken ökar även om den globala temperaturen på längre sikt stabiliseras inom Parisavtalets mål, visar en ny riskanalys av forskare vid Stockholms universitet publicerad i Nature Climate Change.
Arbetet för att bevara skogstäcket i sydvästra Etiopien är viktigt för den globala biologiska mångfalden, men det finns negativa bieffekter. Hållbarhetsarbetet görs i stor utsträckning genom småskaliga kaffeproducenter som ofta är beroende av barn som arbetskraft, något som får negativa effekter på barnens skolgång. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Stockholms universitet, publicerad i International Journal of Educational Development.
Fredrik Charpentier Ljungqvist blev den 8 december 2022 av rektor utsedd till professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Stockholms universitet.
Köttätande växter från Frankrike och en kottepalm från Polen. Det var några av de senaste tillskotten när Bergianska trädgården beställde frön genom det internationella fröbytet.
Säg mig vem som är din granne så ska jag säga dig vem du är – och kanske även hur ditt liv kan forma sig, om du är ung. Så skulle man kunna sammanfatta forskningsprogrammet om boendesegregation och människors livsval som flera av universitetets forskare inom kulturgeografi och demografi arbetar med.
Satsningen Baltic Sea Fellows, ett nätverk av unga Östersjöforskare från flera discipliner, gjordes för att stärka miljöforskningen kring Östersjöfrågor vid Stockholms universitet. Resultaten från årets utdelningar av anslag från Vetenskapsrådet och Formas visar att det går bra. Över 25 miljoner har detta lilla gäng dragit in i år.
Grattis till Barbara Wohlfarth, som har tilldelats IPA – International Paleolimnology Association, utmärkelse för enastående gärningar inom paleolimnologi och paleoklimatologi!
Senaste framstegen i studier av torra markers produktivitet och hur vegetationen svarar på miljöförändringar sammanfattas i ny artikel i Nature Climate Change.
Läckaget av metangas från Nord Stream-ledningarna ger en stor lokal effekt på havskemin, men den globala klimatpåverkan blir sannolikt liten. Detta enligt geokemisten Volker Brüchert vid Stockholms universitet.
Renskötsel har betraktats som ett sätt att mildra klimatförändringarnas effekter på växtlivet genom att de betande djuren fortsätter att hålla landskapet öppet. En ny studie visar dock att nästan all renbetesmark är utsatt för en ökande belastning och hotas av människors ökande aktivitet i norr.
När när studenterna vid kursen i maringeofysiska karteringsmetoder tar upp sedimentkärnor från Östersjöns botten används de genast i forskningen. Inget provmaterial går till spillo. Att kunna kartera havsbotten är en hett eftertraktad kompetens på dagens arbetsmarknad.
Årets toppmätning bekräftar att Kebnekaises sydtopp fortsatt är lägre än nordtoppen. I motsats till vad som rapporterats om extrema minskningar av glaciärer i Alperna var dock avsmältningen på svenska glaciärer måttlig sommaren 2022, enligt forskare vid Tarfala forskningsstation.
Forskare vid IGV, under ledning av Helen Coxall, undersöker marina planktons reaktion på klimatförändringar i Norra ishavet. Forskarna har provtagit planktoniska foraminiferer direkt från vattnet och havsbottensedimenten under SAS-expeditionen 2021 med isbrytaren /Oden/. De kommer att använda dessa prover för att undersöka hur olika arter har reagerat på varma perioder tidigare och hur de anpassar sig till en global uppvärmning. Den här artikeln innehåller mer information om projektet och om de framsteg som forskarna har gjort hittills.
Stockholms universitets forskningsfartyg RV Electra ger sig idag iväg över Östersjön för en stor tvärvetenskaplig expedition utanför finska kusten. Genom omfattande provtagningar i sediment, vatten och luft ska forskarna vid det nya kust- och klimatcentrumet CoastClim kartlägga hur stora mängder metan från havsbotten som når atmosfären och påverkar klimatet.
Svenska forskare har utvecklat en ny modell för produktion av textil och biobränsle från snabbväxande poppel. Genom att tillämpa hållbara katalysmetoder på poppel som odlas i nordiskt klimat kan efterfrågan på bomull minska. Därmed blir det möjligt att omvandla stora arealer av jordbruksmark från att producera bomull till att odla livsmedel.
Metanutsläpp från havsbottnar kan öka vid varmare vattentemperaturer, enligt en ny studie från bland annat Stockholms universitet, och Christian Stranne är en av forskarna.
Varmare hav kan leda till att stora mängder metan frigörs från havsbottnarna, vilket kan förstärka klimatuppvärmningen. I en ny studie utvecklas en metod för att förstå mikroorganismers roll vid ökande utsläpp av metan från havsbottnar.
Late Holocene peat paleodust deposition in south-western Sweden - exploring geochemical properties, local mineral sources and regional aeolian activity
Klimatavtrycket orsakat av en konferens i Paris skulle vara tusen gånger större om den sker på plats, jämfört med om konferensen skulle genomföras digitalt. Det visar en mindre studie gjord av klimatforskare vid Stockholms universitet.
De flesta migranter anlitar någon form av migrationsförmedlare för att organisera olika skeden av sin migration. De gör detta eftersom internationell rörlighet och migration innebär att man måste navigera genom alltmer komplexa gräns- och rörlighetssystem.
In spatial planning, new strategic planning practices have appeared in the form of contractual policies and accompanying agreement-based arrangements between state and local governments (public-public partnerships) at the city-regional level.
Kumulativa effekter av olika mänskliga aktiviteter på kustnära och marina ekosystem är ett angeläget problem. Havsbotten är utsatt för fysisk påverkan från till ex. konstruktioner, muddring, marin trafik och bottentrålning, vilka kan samverka både med varandra och med klimatförändringar och övergödning.
Mellan augusti och september 2024 går expeditionen North of Greenland med IB Oden till norra Grönland och det intilliggande Norra ishavet, inklusive Lincolnhavet. Expeditionen bygger på forskningstemat GEOEO som genomförs inom Polarforskningsprocessen.
CALIPSO syftar till att förutspå ödet för framtida CO2 och klimatförändringar genom ny förståelse av hur kol förloras från växter, jordar och hav. Detta uppnås genom att utnyttja nya observationer, teoretisk förståelse, metoder för maskininlärning och integration av processer med globala modeller.
Savannerna är ett globalt viktigt ekosystem för klimatförändringen och för betande djur och boskap. Brand är en viktig drivkraft för savannens vegetationsdynamik, och vi
strävar efter att bättre förstå hur brandhantering påverkar växtarternas fördelning.
Skogar är naturliga luftkonditioneringsanläggningar: Under varma och torra perioder kan de kyla ner undervegetationen och allt liv under krontaket genom att skugga marken och avdunsta vatten. Denna klimatbuffrande förmåga är dock hotad.
Naturvårdsverkets utlysning ”Indikatorer för biologisk mångfald på landskapsnivå” syftar till att öka kunskapen kring hur fragmentering påverkar biologisk mångfald, viktiga ekologiska strukturer, funktioner i landskapet, och hur detta kan mätas.
Projektet kommer att utvärdera proxies för de sociokulturella tjänster som floden tillhandahåller, t.ex. genom att kartlägga lokalbefolkningens favoritplatser vid floden.
Projektet utvecklar en ny metodik baserad på nuvarande och framtida rymduppdrag för att spåra dolda förändringar i våtmarksvattennivå, omfattning, lagring och anslutningsmöjligheter, och reda ut kopplingarna mellan människans och klimatets drivkrafter bakom förändring.
Practicing Food Sovereignty focuses on indigenous communities and agricultural practices in four countries of the Eastern Himalaya region: Bhutan, Chittagong Hill Tracks of Bangladesh, Nepal, and Northeast India.
The primary objective of RaCE is to develop research-based knowledge on how established and well-performing firms successfully may respond to and manage radical technology-driven change.
Hur regional planering kan bidra till hållbar markanvändning, infrastruktur och bostäder och exempelvis hantera konflikter kring förtätning i urbana och rurala områden har negligerats i såväl forskning som policy, inte minst i Sverige.
Frågor om hur regional fysisk planering kan bidra till minskad klimatpåverkan och hur regionala aktörer kan hantera markanvändningskonflikter har negligerats i Sverige, trots att detta är en viktig arena för att hantera många av samtidens akuta hållbarhetsutmaningar. Detta forskningsprojekt syftar till att bidra till att minska denna kunskapslucka.
Bostadssegregation, eller den fysiska uppdelningen av grupper i olika områden, påverkar både individer och hela samhället. Detta program ämnar studera både orsakerna till och konsekvenserna av segregation utifrån olika skalor.
Projektet syftar till att utforska tätortsnära skogsstigar och deras roll som mångsidiga platser för olika aktiviteter och samvaro. Fokus ligger på att förstå användningarna, normerna och eventuella konflikter som uppstår mellan olika användargrupper i skogen.
I den svenska debatten har rumsliga skillnader i levnadsvillkor i allt högre grad identifierats som en av samhällets stora utmaningar. Medan stora befolkningsgrupper har bättre materiella levnadsvillkor än kanske någonsin tidigare, lever andra grupper i både ekonomisk, social och boendemässig osäkerhet.
Över långa tidsskalor utvecklas atmosfärs- och oceancirkulation i samspel med inlandsisar, bergskedjor, och omfördelningar av kol mellan atmosfär, ocean och land. Cirkulationssystemen och relaterade återkopplingar påverkar flödet av energi och materia mellan olika klimatreservoarer och skapar naturliga klimatvariationer.
Ekografilabbet vid socialantropologiska institutionen förvaltar ett forskningsprojekt som i breda termer omfattar miljö- och multispeciesantropologi med målet att kombinera ekologi med etnografi i ekografiska metoder och analyser.
Vulkanaska (tefra) som finns begravd i sediment eller glaciäris är ett användbart material för geokronologiska tillämpningar. Vid Stockholms universitet har tefrokronologi använts i geologisk forskning under de senaste årtionderna.