Månadens karta 11

Andelen träda har varierat kraftigt över tid och för olika delar av landet om man ser det över en lång tidsperiod.

Fem sverigekartor som visar andelen träda av total åkerarea 1700, 1902, 1981, 2001 och 2022.

Andelen träda av total åkerarea. Illustration: KSLA

Redan under 1700-talet förekom på vissa platser olika system där man inkluderade viss foderproduktion på åkrarna eller att man började odla på de gamla ängarna. Man kan se dem som föregångare till moderna växtföljder. På 1800-talet vann cirkulationsjordbruket mark där man varierade odlingen och kunde inkludera spannmål, foder och träda på samma mark i fleråriga rytmer. En effekt blir att trädan fortsätter att minska under 1800-talet och 1900-talet för att ligga på sin lägsta nivå under 1980-talet.

Under efterkrigstiden ökade dock andelen träda i statistiken. Det kan eventuellt sättas samman med större strukturförändringar inom jordbruket, den totala åkerarealen liksom antalet jordbruk minskade, och ny teknik gjorde att många mindre åkrar inte längre kunde brukas med större maskiner och därför lades i träda. EU:s regelverk ändrades så att man efter 2007 inte behöver lägga en del av arealen i träda vilket förklarar nedgången under det tidiga 2000-talet. De sista 10 åren har trädan, när den minskat, hamnat på kring 6 % av totalarealen i landet, det vill säga ungefär de nivåer av träda som fanns för hundra år sedan.

KSLA:s sida för denna karta

Direktlänk till kartan och kort text

Kartorna i Månadens karta publiceras som ett atlasblad i taget på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) i ett pågående atlasverk och fäster uppmärksamhet på de areella näringarnas explicit rumsliga dimension. Kartorna speglar både moderna och historiska företeelser. Arbetet genomförs på Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet och leds av Ulf Jansson. Urval och utformning sker inom enheten för Bibliotek, arkiv och historiska projekt (BAHP) i samråd med samtliga avdelningar inom KSLA.

Tema

Senast uppdaterad: 29 juli 2024

Sidansvarig: Kulturgeografiska institutionen

{ "dimensions": [ { "id": "department.categorydimension.subject", "name": "Global categories", "enumerable": true, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "department.categorydimension.tag.Keywords", "name": "Keywords", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "department.categorydimension.tag.Person", "name": "Person", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "department.categorydimension.tag.Tag", "name": "Tag", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "humangeo.lokala.kat", "name": "Lokala kategorier humangeo", "enumerable": true, "entities": [ { "id": "humangeo.lokala.kat.nyheter", "name": "Lokala nyheter", "entities": [], "attributes": [], "childrenOmitted": false, "localizations": {} } ], "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Category", "name": "Globala kategorier Nyheter (Webb 2021)", "enumerable": true, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Label", "name": "Tema (Webb 2021)", "enumerable": true, "entities": [ { "id": "webb2021.categorydimension.Label.geologi_geografi_landskap", "name": "Geologi, geografi och landskap", "entities": [], "attributes": [], "childrenOmitted": false, "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Label.Hist", "name": "Historia, arkeologi och kulturarv", "entities": [], "attributes": [], "childrenOmitted": false, "localizations": {} } ], "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Label.en", "name": "Themes (Webb 2021)", "enumerable": true, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Keyword", "name": "Keywords (Webb 2021)", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} } ] }