Stockholms universitet logo, länk till startsida

Kebnekaises sydtopp fortsatt lägre än nordtoppen

Årets toppmätning bekräftar att Kebnekaises sydtopp fortsatt är lägre än nordtoppen. I motsats till vad som rapporterats om extrema minskningar av glaciärer i Alperna var dock avsmältningen på svenska glaciärer måttlig sommaren 2022, enligt forskare vid Tarfala forskningsstation.

Mätning av Kebnekaises sydtopp den 9 september 2022. Foto: Tarfala forskningsstation
Mätning av Kebnekaises sydtopp den 9 september 2022. Foto: Tarfala forskningsstation

Sedan september 2019 har Sverige en ny officiell högsta punkt. Forskare vid Stockholms universitets forskningsstation i Tarfala konstaterade då att Kebnekaises sydtopp var lägre än nordtoppen. Höjden var då 2095,6 meter, jämfört med norra toppens 2096,8 meter. Forskare hade länge förutspått att sydtoppen, som består av en snötäckt glaciär, skulle krympa på grund av det varmare klimatet, och bli lägre än nordtoppen vars högsta punkt består av sten och därmed har en höjd som inte ändras.

Tarfalateamet är nästan framme på sydtoppen.
Tarfalateamet är nästan framme på sydtoppen. Foto: Annika Granebeck

I år genomfördes den årliga mätningen av Kebnekaises sydtopp den 9 september. Höjden uppmättes då till 2094,6 meter över havet, vilket är samma höjd som uppmättes i slutet av sommaren 2021.

– Till skillnad från rapporter om extrema massaförluster på glaciärer i Alperna, var förlusten på glaciärer i Sverige måttlig under sommaren 2022, och Kebnekaises sydtopp kunde behålla sin höjd, säger Nina Kirchner, docent i glaciologi och föreståndare för Tarfala forskningsstation vid Stockholms universitet.

Den årliga mätningen av sydtoppen görs av personal från forskningsstationen, som i år besteg sydtoppen istället för att besöka den med helikopter.

– Arter som finns här i Arktis lever redan under svåra förhållanden och klimatförändringarna sätter extra press på dem. Klimatkrisen kan ses som en evolutionär process, skapad av människor, och vi gör vårt bästa för att undvika att den eskalerar, förklarar Annika Granebeck som är operativ stationschef vid Tarfala forskningsstation.

 

Svenska glaciärer smälte inte lika mycket som i Alperna

Forskningsstationen ansvarar även för att rapportera data för massbalans* från svenska glaciärer till World Glacier Monitoring Service i Schweiz, där information om tillståndet för glaciärer världen över samlas.

– Medan 2022 återigen såg en fortsatt trend med negativ massbalans bland de glaciärer som studerats av Tarfala forskningsstation, var massförlusterna dämpade jämfört med de senaste åren. Vi hoppades därför på att hitta små förändringar även vid Kebnekaises sydtopp, och är glada att kunna bekräfta detta med vår mätning, säger Jamie Barnett, forskningsingenjör vid Tarfala forskningsstation.


*Massbalansberäkningar för en glaciär kan jämföras med ett bankkonto där inkomster (här: snö som tillkommer på glaciären under vintern och så småningom blir till glaciäris) och förluster (här: snö och glaciäris som smälter under sommaren) räknas ihop för att antingen ge en positiv balans (glaciären växer eftersom inkomster är större än förluster) eller en negativ balans (glaciären krymper eftersom inkomster är mindre än förluster).
 

 


Kebnekaise och Tarfala forskningsstation

Kebnekaises sydtopp
Kebnekaises sydtopp. Foto: Tarfala forskningsstation

Kebnekaise är det högsta berget i Sverige. Kebnekaisemassivet har två toppar; en nordlig isfri topp med frilagd berggrund på en höjd av 2096,8 meter över havet och en sydlig istäckt topp. På grund av sitt istäcke har sydtoppen en varierande höjd — högre på vintern till följd av snöfall och lägre på sommaren på grund av snösmältning. Återkommande mätningar av sydtoppens höjd har varit en del av mätprogrammet vid närliggande Tarfala forskningsstation sedan slutet av 1940-talet. Höjden mäts i slutet av varje sommar, i syfte att fånga toppens lägsta höjd varje år. Fram till 2019 var sydtoppen högre än nordtoppen, men fortsatt issmältning på grund av klimatuppvärmningen har resulterat i att sydtoppen nu är lägre än nordtoppen. Under de två senaste decennierna har sydtoppens höjd minskat med cirka 0,7 m/år (7,3 m mellan 2002 och 2011 samt 7,2 m mellan 2012 och 2021). Den återstående istjockleken vid sydtoppen uppgår för närvarande till cirka 35 meter.

Läs mer om mätningarna av Kebnekaises sydtopp

 

Ta del av fler nyheter från Stockholms universitet
Vill du läsa mer om aktuell forskning vid Stockholms universitet hittar du våra forskningsnyheter här. Du kan även prenumerera på universitetets nyhetsbrev. Läs tidigare nummer och prenumerera här.