Stockholms universitet

Sammanställning av djupdata ökar kunskapen om havsbotten i Arktis

Havsbottnen i Arktiska oceanen är till största delen fortfarande okänd. Men de senaste fyra åren har en bottenyta motsvarande tre gånger storleken av Sverige kartlagts. En betydande del av arbetet har utförts av svenska forskare på isbrytaren Oden.

Bild över hur mycket av havsbotten som karterats
Den färgade sektionen visar hur mycket av havsbotten som karterats. Bild: Martin Jakobsson

Forskare från ett stort antal länder har nyligen publicerat en artikel i tidskriften Nature Scientific Data där de presenterar IBCAO 5.0; en sammanställning av djupdata från Arktiska oceanen. Kartläggningen av havsbottnen, som har skett inom det globala konsortiet The Nippon Foundation-GEBCO Seabed 2030 Project, innebär en väsentlig förbättring jämfört med den tidigare djupmodellen IBCAO 4.0 (The International Bathymetric Chart of the Arctic Ocean) .

Uppdateringen innebär att ytterligare 1,4 miljoner kvadratkilometer karterad havsbottenyta nu har inkorporerats i IBCAO, vilket motsvarar drygt tre gånger Sveriges yta. Tidigare var 15 procent av den Arktiska oceanens havsbottnen karterad, men nu är andelen som är karterad cirka 25 procent. Det innebär dock att djupdata saknas för närmare 75 procent.

 

Betydelsefullt för dragning av internetkablar

Martin Jakobsson ombord på Oden.
Martin Jakobsson ombord på Oden. Foto: Björn Eriksson

Martin Jakobsson är professor i marin geologi och geofysik samt vicerektor vid Stockholms universitet. Han har lett arbetet med IBCAO sedan den första versionen publicerades 1999 och är en av de ledande forskarna inom projektet Seabed 2030 samt huvudförfattare till artikeln. Enligt Martin Jakobsson kan den nya djupmodellen inte bara leda till banbrytande framsteg för forskning utan även utgöra bas för infrastrukturprojekt.

– Dessa modeller är avgörande för kartframställning, numerisk modellering och avancerade analyser av havsbotten. Utan våra sammanställningar av djupdata över Arktiska oceanen skulle vi inte kunna genomföra de omfattande analyser som krävs, exempelvis för att identifiera optimala rutter för internetkablar över Norra ishavet.

Enligt Martin Jakobsson har IBCAO varit avgörande för deras arbete inom det EU-finansierade initiativet Polar Connect, där hans forskargrupp arbetar på uppdrag av Polarforskningssekretariatet,  Vetenskapsrådet (via Sunet), NORDUnet, Danmarks Tekniske Universitet och GlobalConnect, undersöker förutsättningar för att snabbare och mer robust koppla samman nättrafiken mellan Europa och Asien.

 

Isbrytaren Oden viktig för arbetet

Isbrytaren Oden i isen utanför Grönland vid expeditionen GEOEO 2024.
Isbrytaren Oden utanför Grönland vid expeditionen GEOEO sommaren 2024. Foto: Martin Jakobsson

Att kartera havsbottnen i Arktiska havet är en enorm utmaning, främst beroende på tjocka havsisar och extrema väderförhållanden. Kraftfulla isbrytare är då nödvändiga. En sådan är den svenska statsisbrytare Oden, som sedan 1991 genomfört expeditioner i Arktiska oceanen – senast sommaren 2024 utanför norra Grönland.

Sommaren 2024 var Oden plattform för expeditionen GEOEO och befann sig i havet utanför nordvästra Grönland. Expeditionen, som leddes av Martin Jakobsson och Nina Kirchner, professor i glaciolog vid Stockholms universitet, kartlade totalt en yta på cirka 4 500 kvadratkilometer, vilket motsvarar 1,4 gånger Gotlands storlek. En stor del av ytan var helt okarterat vatten. Oden är vidare det enda fartyg som har nått in i två av de största fjordarna i norra Grönland, där de stora utlöparglaciärerna Ryder och C.H. Ostenfeld mynnar ut.

Av den karterade ytan i den istäckta centrala delen av Arktiska oceanen har 7,4 procent kartlagts från Oden.

Artikel i Nature Scientific: Data The International Bathymetric Chart of the Arctic Ocean Version 5.0

Nippon Foundation-GEBCO Seabed 2030 Project

Målet för The Nippon Foundation-GEBCO Seabed 2030 Project är att skapa en komplett karta över havsbotten till 2030, och som ska erbjuda en aldrig tidigare skådad detaljnivå för Ishavet. Detta kommer också att ge viktiga data åt forskare och beslutsfattare, vilket bidrar till säkrare navigering och mer effektiv havsforskning.

The International Batymetric Chart of the Arctic Ocean (IBCAO) grundades 1997 och är den främsta källan till studier av bottnens form och struktur (batymetri) för Ishavet. Den senaste versionen – publicerad i Scientific Data by Nature – innebär att detaljgraden kunnat öka enormt, med en rutnätscellstorlek på 100 x 100 meter, jämfört med 200 x 200 meter i den tidigare versionen.

All data som samlas in och delas inom Seabed 2030-projektet kommer att inkluderas i GEBCO:s fritt tillgängliga globala djuphavsmodell.

Läs mer om Seabed 2030 Project

Ta del av fler nyheter från Stockholms universitet

Vill du läsa mer om aktuell forskning vid Stockholms universitet hittar du våra forskningsnyheter här. Du kan även prenumerera på universitetets nyhetsbrev. Läs tidigare nummer och prenumerera här.

 

eventNewsArticle

standard-article

false

{
  "dimensions": [
    {
      "id": "department.categorydimension.subject",
      "name": "Global categories",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Keywords",
      "name": "Keywords",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Person",
      "name": "Person",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Tag",
      "name": "Tag",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "localcategorytree.su.se",
      "name": "Lokala kategorier för www.su.se",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Category",
      "name": "Globala kategorier Nyheter (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Category.forskning_nyheter",
          "name": "Forskning",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Category.om_oss_nyheter",
          "name": "Om universitetet",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label",
      "name": "Tema (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.Sjöar",
          "name": "Sjöar och hav",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.geologi_geografi_landskap",
          "name": "Geologi, geografi och landskap",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label.en",
      "name": "Themes (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Keyword",
      "name": "Keywords (Webb 2021)",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    }
  ]
}